Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Det viktigaste resultatet av lantdagen 1863–1864 var att lagstiftningen kom igång igen efter en lång paus. Världen förändrades och samhället måste svara på de nya utmaningarna. Lantdagens beslut ledde bland annat till att ansvaret för lokalförvaltningen överfördes från kyrkan till kommunerna, ett nytt skolväsende tog form, ståndsprivilegierna började upphävas och tryckfriheten tog ett steg framåt.
Att lantdagen samlades ledde också till ökad politisk aktivitet. Till exempel skrev tidningarna flitigt om debatterna i lantdagen. Gemene man började delta i den politiska debatten och pressen utvecklades snabbt till en modern politisk opinionsbildare.
Kejsarens löfte om att lantdagen skulle sammankallas regelbundet gav ny näring åt diskussionerna om Finland och staten som begrepp. De finska undersåtarna började diskutera gränserna för autonomin och hur relationen till Ryssland kunde utvecklas.
Genom lantdagen 1863–1864 föddes en institution som under sina 150 år förändrats, förnyats men ändå bevarat sina traditioner.
1867 års lantdag1872 års lantdag1877–1878 års lantdag1882 års lantdag1885 års lantdagt1888 års lantdag1891 års lantdag1894 års lantdag1897 års lantdag1899 års urtima lantdag1900 års lantdag1904–1905 års lantdag1905–1906 års urtima lantdag
År 1907 övergick Finland till enkammarlantdag, vars ledamöter utsågs genom val med allmän och lika rösträtt.