Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Bild: Risto Ryti och andra framför Helsingfors FBK.
År 1906 utvidgades storfurstendömet Finlands representativa folkvälde på ett avgörande sätt genom reformen om en enkammarlantdag som skulle väljas genom allmän och lika rösträtt. I följande års val hade alla 24 år fyllda kvinnor och män rösträtt samt var valbara till lantdagen. Enkammarlantdagen, som 1919 omdöptes på svenska till riksdag, fick dock en egen byggnad först 1931, vilket gjorde att den i början höll sina möten i Helsingfors FBK-hus bakom Ateneum och 1911 flyttade över till den strax därförinnan uppförda Heimola-byggnaden i ändan av Glogatan.
Detta hus i jugendstil hade planerats för att fungera som restaurang och biograf, men under följande två decennier fick dess festsal fungera som mötesplats för landets 200 parlamentariker. I denna plenisal godkändes Finlands självständighetsförklaring den 6 december 1917. Bakom talarstolen stod en gipskopia av Walter Runebergs Lex-monument vid sockeln till Alexander II:s staty. Efter att riksdagen hade flyttat över till Arkadiabacken började Heimola småningom förfalla och 1969 revs byggnaden trots talrika protester.