Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Riksdagsman Kaarlo Juho Ståhlberg. Republikens president 1919–1925. Foto: Riksdagen
Sommaren 1919 valdes Kaarlo Juho Ståhlberg till republiken Finlands första president. Han hade som lantdagsman och professor i juridik på ett centralt sätt deltagit i utformandet av den nya regeringsform, som strax därförinnan hade trätt i kraft och som skulle diktera hur Finlands parlamentariska demokrati utövades fram till år 2000. Ståhlbergs regeringsform slog fast att ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen”. Presidenten ledde utrikespolitiken, utnämnde regeringen och hade även rätt att upplösa riksdagen. Som motvikt till detta skulle regeringen åtnjuta riksdagens förtroende. Riksdagsledamöterna hade rätt att framställa interpellationer till regeringen, som mätte regeringens understöd i riksdagen. Ifall majoriteten röstade emot regeringen var den tvungen att lämna in sin avskedsansökan.
År 2000 trädde en ny grundlag i kraft som flyttade över en stor del av presidentens tidigare maktbefogenheter till regeringen och riksdagen. K.J. Ståhlbergs staty framför Riksdagshuset är skulpterad av Wäinö Aaltonen och avtäcktes 1959. Två år senare restes bredvid den Aaltonens skulptur av en annan framstående president, Per Evind Svinhufvud.