4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Ändringarna av klientavgifterna gäller den småbarnspedagogik som kommuner och samkommuner ordnar. Kundavgifterna sänks på årsnivå med cirka 70 miljoner euro genom att inkomstgränserna ändras. De ändrade inkomstgränserna medför en ändring främst för familjer med medelstora inkomster. Familjer med låga inkomster omfattas redan nu av avgiftsfrihet. När incitamenten för arbete förbättras, beräknas sysselsättningen öka med cirka 1 900 personer före 2026. Till följd av detta ökar behovet av småbarnspedagogik; samtidigt ökar dock skatteinkomsterna och minskar utgifterna för social trygghet. 

Bedömningen av konsekvenserna av de ändrade avgifterna för sysselsättningen har gjorts med hjälp av mikrosimuleringsmodellen SISU, som upprätthålls av Statistikcentralen. I mikrosimuleringen har man använt Statistikcentralens registermaterial, där uppgifterna om småbarnspedagogik har imputerats. På grund av det begränsade materialet kan resultaten delvis vara inexakta. Materialet är dock det mest exakta material som finns till förfogande. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen inverkar inte på kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik. För kommunal småbarnspedagogik kan det fortfarande tas ut en avgift av serviceanvändaren, och i lagen föreslås bestämmelser om avgifter för sådan daghems- och familjedagvård som avses i lagen om småbarnspedagogik. För tillfällig småbarnspedagogik och småbarnspedagogisk verksamhet i form av klubbar kan det fortfarande tas ut avgifter som kommunen bestämmer. 

Ändringen av avgifterna medför administrativt arbete i kommunerna. Besluten om klientavgifterna för småbarnspedagogiken fattas i kommunerna i allmänhet i början av verksamhetsåret, det vill säga i början av augusti. Besluten om klientavgifter fattas i allmänhet tills vidare för ett verksamhetsår i sänder. Eftersom ändringarna av klientavgifterna föreslås träda i kraft vid ingången av mars 2023, kan kommunerna justera avgifterna enligt den nya lagen med hjälp av samma uppgifter om familjernas inkomster som användes i augusti 2022 i samband med justeringen av avgifterna. Detta bidrar till att minska det administrativa arbete som propositionen medför. 

I allmänhet kan man bli tvungen att se över avgiftsbesluten, om till exempel familjens betalningsförmåga har förändrats väsentligt eller om det är uppenbart att de förhållanden för familjen som ska beaktats när avgiften bestäms har förändrats. I med den föreslagna ändringen blir man tvungen att se över klientavgifterna för samtliga familjer. Avgifterna har senast justerats från och med den 1 augusti 2022 på grund av den indexjustering som då trädde i kraft. 

Utöver nya avgiftsbeslut ska serviceanvändarna underrättas om ändringarna av inkomstgränserna. Kommunerna blir också tvungna att uppdatera informationen om klientavgifterna för småbarnspedagogik på sina webbplatser. Till följd av ändringarna av inkomstgränserna måste även programvaran för betalningssystemen uppdateras. Informationsresursen inom småbarnspedagogiken Varda påverkas inte av ändringarna av inkomstgränserna. 

Propositionen kan också medföra ett ökat deltagande i småbarnspedagogik och ett ökat antal barn som deltar i småbarnspedagogik. En sänkning av avgifterna uppskattas öka deltagandet i småbarnspedagogik med 2 900 barn fram till 2026. Undervisnings- och kulturministeriets försök med avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid för femåringar visade att avgiftsfri småbarnspedagogik ökar deltagandet i småbarnspedagogik (Kuusiholma-Linnamäki, J., Siippainen, A. 2021). En ökning av antalet barn som deltar i småbarnspedagogik kan förutsätta att ny personal behöver anställas och mer lokaler anskaffas. Det är mycket utmanande att göra en närmare bedömning av dessa effekter, eftersom det är osäkert om propositionens sysselsättningseffekter kommer att realiseras. 

En sänkning av klientavgifterna för den småbarnspedagogik som kommunen ordnar kan leda till att barn som nu deltar i privat småbarnspedagogik övergår till kommunal småbarnspedagogik, eftersom allt fler barn i fortsättningen omfattas av avgiftsfri småbarnspedagogik. Även detta orsakar arbete för kommunerna och tjänsterna inom småbarnspedagogiken bör omorganiseras och mer personal rekryteras. 

4.2.3  Konsekvenser för företagens verksamhet

I propositionen föreslås det att avgifterna för kommunal småbarnspedagogik ändras och således har propositionen inga direkta konsekvenser för företagens verksamhet. Småbarnspedagogik kan ordnas av privata serviceproducenter. Med privat småbarnspedagogik avses sådan småbarnspedagogik som en privat sammanslutning eller en stiftelse eller ett affärsföretag bildat av ett offentligt samfund tillhandahåller mot ersättning genom drivande av rörelse eller yrkesutövning. Propositionen kan ha indirekta konsekvenser för privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken. 

De privata serviceproducenterna inom småbarnspedagogiken bestämmer i regel själva den klientavgift som tas ut för servicen. I vissa kommuner kan kommunen dock i anslutning till användningen av servicesedlar reglera prissättningen eller ställa villkor på användningen av servicesedlar. Den privata småbarnspedagogiken stöds också med stöd för privat vård av barn som beviljas av FPA och med ett eventuellt kommunalt tillägg till stödet för privat vård av barn. I allt fler kommuner används i stället för stöd för privat vård av barn servicesedlar som kommunen beviljar. 

En sänkning av klientavgifterna för den småbarnspedagogik som kommunen ordnar kan minska efterfrågan på privat småbarnspedagogik, om avgifterna inom den privata verksamheten är avsevärt högre än avgifterna för kommunal småbarnspedagogik. Av denna orsak bereds samtidigt med denna proposition också en höjning på 100 euro av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn. Höjningen riktas dock endast till familjer med de allra lägsta inkomsterna, eftersom vårdtillägget är en inkomstbunden förmån. En stor del av de serviceproducenter av småbarnspedagogik som får stöd för privat vård av barn drar inte nytta av en höjning av vårdtillägget, och skillnaden mellan klientavgifterna för kommunal småbarnspedagogik och klientavgifterna för privat småbarnspedagogik kan bli större och därmed försämra verksamhetsförutsättningarna för privata serviceproducenter. 

Kommunerna har möjlighet att med sina egna beslut stöda privat verksamhet. Ändringarna av klientavgiftslagen kan påverka värdet av de servicesedlar som kommunen beviljar och beloppet av kommuntillägget till stödet för privat vård av barn. Om kommunerna inte höjer servicesedelns värde eller beloppet av kommuntillägget till stödet för privat vård är det möjligt att familjer på grund av detta vill byta till kommunal småbarnspedagogik. Såsom det redan konstaterades i fråga om de ekonomiska konsekvenserna är privat småbarnspedagogik redan nu dyrare än kommunal småbarnspedagogik, så familjerna har valt privat småbarnspedagogik delvis av andra orsaker än endast priset. Propositionen inverkar således inte nödvändigtvis på verksamheten hos privata serviceproducenter som tillhandahåller småbarnspedagogiska tjänster. 

4.2.4  Konsekvenser för barn och familjer

Småbarnspedagogiken har en gynnsam inverkan på barns utveckling och lärande och den har också konstaterats vara en mycket kostnadseffektiv service för barnfamiljer. Klientavgifterna för småbarnspedagogik inverkar på användningen av servicen och genom avgifterna kan man också styra familjernas val. De småbarnspedagogiska tjänsternas förmånlighet är en viktig faktor som har samband med tillgången till tjänsterna. I synnerhet när det gäller barn i familjer med låga inkomster och barn som lever i en utsatt situation inverkar avgifterna för småbarnspedagogiken på deltagandet och höga avgifter kan bli ett hinder för att delta i småbarnspedagogik. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid visade att avgiftsfrihet ökade barns deltagande i småbarnspedagogik. Försöket visade emellertid också att avgifterna inte var den enda faktorn när familjerna fattade beslut om sina barns deltagande i småbarnspedagogik. För familjerna var också till exempel den upplevda kvaliteten på småbarnspedagogiken viktig (Kuusiholm-Linnamäki, J., Siippainen, A. 2021). 

I många länder försöker man genom avgiftspolitik främja barns deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet. Till exempel erbjuder majoriteten av de europeiska länderna avgiftsfri småbarnspedagogik i minst ett år innan läroplikten börjar, och i ungefär hälften av länderna i Europa är den småbarnspedagogiska verksamheten avgiftsfri för barn som fyllt tre år till dess att läroplikten börjar. 

Småbarnspedagogik betraktas alltmer som barnets rätt, och alla barn ska ha lika möjligheter att delta i den. Avgifterna får inte utgöra ett hinder för barnens deltagande. Deltagandet i småbarnspedagogik är mindre i Finland än i många andra länder och det är särskilt barn i familjer med små inkomster och barn till lågutbildade mammor som proportionellt sett deltar minst i småbarnspedagogik. En sänkning av avgifterna uppskattas öka deltagandet i småbarnspedagogik med 2 900 barn fram till 2026. 

Syftet med propositionen är att förbättra barnfamiljernas köpkraft. Höjningen av inkomstgränserna medför att avgifterna sänks mest för familjer med medelstora inkomster, eftersom småbarnspedagogiken redan nu är avgiftsfri för familjer med låga inkomster. Avgifterna sjunker för alla de familjer som har betalat mindre än den högsta avgiften och för nästan alla de familjer vars inkomstnivå har varit precis på nivån för den högsta avgiften. För närvarande har familjer som hör till inkomstdecilerna I—IV huvudsakligen omfattats av avgiftsfri småbarnspedagogik. Till följd av denna proposition kommer medianbruttoinkomsterna i de fem inkomstdecilerna med de lägsta inkomsterna att ligga under inkomstgränserna för avgifterna för småbarnspedagogik och till följd av ändringarna av klientavgifterna för småbarnspedagogik betalar således barnfamiljer i dessa inkomstdeciler i genomsnitt inte några klientavgifter. 

Familjer med fyra eller flera personer kommer i huvudsak att vara befriade från avgifter för småbarnspedagogik i fråga om de sju lägsta inkomstdecilerna, oberoende av hur många barn i familjen som omfattas av småbarnspedagogik. 

I och med ändringarna övergår uppskattningsvis cirka 30 000 hushåll till avgiftsfri småbarnspedagogik. 

På basis av hushållens medianinkomster omfattas en familj med ett barn och en vårdnadshavare enligt de nuvarande klientavgifterna av de högsta avgifterna i de tre högsta inkomstdecilerna. Efter ändringen omfattas en familj med en vårdnadshavare och ett barn av de högsta avgifterna i huvudsak i de två högsta inkomstdecilerna. På basis av hushållens medianinkomster omfattas en familj som består av minst tre personer i huvudsak av de högsta avgifterna endast i den högsta inkomstdecilen. Också hushåll med de högsta inkomsterna i inkomstdecil IX kan i vissa situationer omfattas av de högsta avgifterna. Största delen av de familjer som har barn som deltar i småbarnspedagogik hör inte till den högsta inkomstdecilen. 

I fråga om de klientavgifter som familjerna betalar syns ändringarna av inkomstgränserna så att för en familj med en vårdnadshavare vars bruttoinkomster är 4 400 euro i månaden och med ett barn i småbarnspedagogik sjunker avgifterna från 159 euro till 56 euro. Om vårdnadshavaren har två barn i småbarnspedagogik sjunker de sammanlagda avgifterna för barnen från nuvarande 69 euro till noll euro. 

På motsvarande sätt sjunker avgifterna för en familj med två vårdnadshavare vilkas bruttoinkomster är sammanlagt 5 500 euro i månaden och ett barn i småbarnspedagogik från nuvarande 288 euro till 54 euro, det vill säga med 234 euro. Om familjen hade två barn som deltar i småbarnspedagogik skulle den nuvarande avgiften vara sammanlagt 185 euro, men på grund av de nya inkomstgränserna blir småbarnspedagogiken avgiftsfri. Småbarnspedagogiken skulle vara avgiftsfri för denna familjetyp också om familjen hade tre barn i småbarnspedagogik. För närvarande är avgiften för tre barn sammanlagt 124 euro. 

En sänkning av klientavgifterna för den småbarnspedagogik som kommunen ordnar kan öka familjernas vilja att flytta barnen från privat småbarnspedagogik till kommunal småbarnspedagogik, om skillnaden mellan klientavgifterna för offentlig och privat service blir större. Den höjning med 100 euro av vårdtillägget till stödet för privat vård av barn som bereds samtidigt är inte nödvändigtvis en tillräcklig kompensation, eftersom vårdtillägget beviljas familjer med de lägsta inkomsterna. Såsom det konstaterats i samband med konsekvenserna för företagen kan familjerna välja privat småbarnspedagogik också till exempel på grund av småbarnspedagogikens pedagogiska inriktning eller av någon annan orsak, och då är klientavgiften inte avgörande. 

4.2.5  Samhälleliga konsekvenser

Småbarnspedagogiken är en viktig service för barnen och familjerna, den främjar barnets välmående och lärande och gör det möjligt för barnets föräldrar att samordna familjeliv och arbete. En småbarnspedagogisk verksamhet av hög kvalitet stöder barnets utveckling, lärande och välmående och förebygger marginalisering. Småbarnspedagogiken har också stor betydelse för barnet när det gäller att bilda och upprätthålla kamratrelationer samt utveckla de sociala färdigheterna. Den småbarnspedagogiska verksamheten stöder integrationen av barn med invandrarbakgrund. 

Främjandet av deltagande i småbarnspedagogik av hög kvalitet innebär en ekonomisk och social investering i framtiden både på nationell och lokal nivå och har betydelse för såväl enskilda individer och lokalsamhällen som samhället i stort (t.ex. Karila 2016). I synnerhet när det gäller barn med svagare socioekonomisk bakgrund har kostnadseffektiviteten inom småbarnspedagogiken beräknats vara hög. Att lindra effekterna av en ogynnsam uppväxtmiljö i efterhand är inte lika kostnadseffektivt som att förhindra en ogynnsam utveckling. Undersökningar visar också att småbarnspedagogiken är till större nytta för barnet än någon annan senare utbildning. Satsningar på småbarnspedagogik jämnar ut möjligheterna för barn med olika bakgrund och ger därmed samhället ekonomisk nytta. Tidigt stöd till omgivningen för utsatta barn har en gynnsam effekt på deras framtid (t.ex. Engle m.fl. 2011; Sipilä & Österbacka 2013). 

I princip 11 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter konstateras det att alla barn har rätt till småbarnspedagogik till överkomligt pris och av god kvalitet. Europeiska unionens råd utfärdade våren 2019 en rekommendation om småbarnspedagogik av hög kvalitet. I rådets rekommendationer betonas bland annat tillgången till småbarnspedagogik av hög kvalitet. Att delta i småbarnspedagogik gagnar alla barn, särskilt barn med sämre förutsättningar. Småbarnspedagogiken främjar barnens lärande och jämlikhet i utbildningen och förebygger ojämlikhet. Tillgång till ekonomiskt överkomlig småbarnspedagogik av hög kvalitet är också en viktig faktor som gör att kvinnor och män med kan delta på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna rekommenderas att arbeta för att säkerställa tillgång till inkluderande småbarnspedagogik till överkomligt pris. Medlemsstaterna bör också ta itu med de hinder som familjer kan stöta på när det gäller att få tillgång till och utnyttja småbarnspedagogik. Ett sådant hinder kan uttryckligen vara för höga klientavgifter inom småbarnspedagogiken. 

Enligt lagen om småbarnspedagogik har alla barn haft rätt att delta i småbarnpedagogisk verksamhet på heltid efter det att föräldrarnas föräldrapenningsperiod har löpt ut tills barnet blir läropliktigt och inleder den grundläggande utbildningen. Om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare för ordnande av vården av barnet inte väljer en dagvårdsplats som kommunen ordnar, har barnets föräldrar rätt att för ordnande av vården av barnet på annat sätt få stöd enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Det beror på familjens val huruvida barnet deltar i småbarnspedagogik som kommunen ordnar. 

Propositionen stöder i synnerhet sådana familjers ställning och köpkraft som har medelstora inkomster. Till följd av tidigare ändringar omfattas familjer med låga inkomster redan nu av avgiftsfri småbarnspedagogik. I och med den föreslagna ändringen av inkomstgränserna befrias allt fler barnfamiljer från klientavgifter inom småbarnspedagogiken. Dessutom sjunker klientavgifterna i huvudsak för alla andra familjer utom för de familjer som hör till den högsta inkomstdecilen. Ändringen av inkomstgränserna bedöms uppmuntra familjer att i större utsträckning övergå till kommunal småbarnspedagogik och föräldrar som är hemma att arbeta. 

Syftet med propositionen är att minska de effekter klientavgifterna inom småbarnspedagogiken har i form av inaktivitetsfällor. När inaktivitetsfällorna minskar, beräknas sysselsättningen öka med cirka 1 900 personer fram till 2026. När föräldrarna övergår till arbetslivet ökar användningen av småbarnspedagogiska tjänster. Ökad sysselsättning innebär emellertid att skatteinkomsterna ökar och socialutgifterna minskar. 

Propositionen bedöms i någon mån ha konsekvenser för personalens ställning inom småbarnspedagogiken. Det ökade antalet barn inom småbarnspedagogiken skapar ett tryck på att öka personalen och utbildningen av personalen inom småbarnspedagogiken för att tillgången till personal som uppfyller behörighetsvillkoren för småbarnspedagogiken säkerställs även i framtiden. 

4.2.6  Konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna

Regeringens proposition ska också granskas med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna enligt grundlagen. Enligt 6 § i grundlagen är alla lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Barn ska bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Enligt 19 § i grundlagen ska det allmänna, enligt vad som närmare föreskrivs genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Det allmänna ska också stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt. 

Såsom det konstateras ovan är småbarnspedagogiken en viktig service för barnen och familjerna; den främjar barnets välmående och lärande och gör det möjligt för barnets föräldrar att samordna familjeliv och arbete. En småbarnspedagogisk verksamhet av hög kvalitet stöder barnets utveckling, lärande och välmående och förebygger marginalisering. Småbarnspedagogiken har också stor betydelse för barnet när det gäller att bilda och upprätthålla kamratrelationer samt utveckla de sociala färdigheterna. Den småbarnspedagogiska verksamheten stöder också integrationen av barn med invandrarbakgrund. Småbarnspedagogiken kan också jämna ut inlärningsförutsättningarna för barn med olika socioekonomiska bakgrund. Lagförslaget främjar således tillgodoseendet av barnens grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter.