Allmänt och utgångspunkter
(1) Enligt utredning till utskottet är läget för de offentliga finanserna sammantaget mycket krävande, vilket nödvändigt också förutsätter sparåtgärder inom transport- och kommunikationssektorerna. Syftet med de nya beslut som fattades vid ramförhandlingarna och som berör kommunikationsministeriets huvudtitel är att hejda ytterligare skuldsättning för staten och stabilisera statsfinanserna. Utskottet anser det motiverat att man i finansiella avgöranden och prioriteringar betonar bland annat de aspekter som gäller säkerhet, försörjningsberedskap och näringslivets konkurrenskraft.
(2) Utskottet anser att finansieringsnivån för planen för de offentliga finanserna är utmanande särskilt med tanke på de förväntningar som ställs på servicenivån i trafiken. Enligt utredning bör aktörerna inom transportsektorn, kommunerna och ämbetsverken inom branschen i fortsättningen hitta allt mer kostnadseffektiva sätt att ordna trafiken och till exempel ämbetsverkens verksamhet. Utskottet anser det vara nödvändigt att också genom internationellt och i synnerhet nordiskt samarbete ta fram goda och välfungerande förfaranden.
(3) Utskottet konstaterar att det i fortsättningen är nödvändigt att på ett heltäckande sätt bedöma vilka konsekvenser besluten om statlig finansiering har för uppnåendet av de uppställda klimatmålen och för de totala kostnaderna för dessa.
(4) Sakkunniga ställer sig positivt till en vinjettavgift för tung godstrafik och ibruktagandet av så kallad dieselolja för yrkestrafik.
Bastrafikledshållningen
(5) Enligt planen för de offentliga finanserna uppgår anslaget för bastrafikledshållningen under ramperioden 2025–2028 till 1,285 miljarder euro per år. Sakkunniga har bedömt att anslaget för bastrafikledshållningen är knapp med avseende på reparationsbehoven och de stigande kostnaderna och att situationen således är mycket utmanande med tanke på bastrafikledshållningen och hanteringen av det eftersatta underhållet av trafiklederna.
(6) Utskottet ser det som positivt att det i regeringsprogrammet som en del av regeringens tidsbundna investeringsprogram har fastställts ett anslag på 520 miljoner euro för att minska det eftersatta underhållet. Av anslaget har 250 miljoner euro redan anvisats i budgeten för 2024. Den finansiering av eftersatt underhåll på 270 miljoner euro som ännu i detta skede inte ingår i rambeslutet har uppskattats minska ökningen av det eftersatta underhållet med cirka 150 miljoner euro.
(7) Sakkunniga har dock påpekat att höjningen av jordbyggnadskostnadsindexet med 28 procent från 2020 till mars 2024 minskar köpkraften inom trafikledshållningen med uppskattningsvis hundratals miljoner euro. Enligt utredning har kostnadsstegringen stannat av under den senaste tiden, men kostnaderna har åtminstone inte ännu börjat gå ner.
(8) Trafikledsverket har beräknat att det nuvarande eftersatta underhållet på uppskattningsvis över 4,3 miljarder euro med de föreslagna anslagen kommer att öka till över 5 miljarder euro före utgången av ramperioden 2028.
(9) Utskottet ser det ökade eftersatta underhållet som ytterst beklagligt och anser att det i fortsättningen är nödvändigt att finna lösningar för att hålla Finlands trafikledsegendom i skick. Utskottet anser att det bland annat med tanke på upprätthållandet av trafikledsnätens skick och säkerhet, industrins behov, miljökonsekvenserna och hanteringen av det eftersatta underhållet är ytterst viktigt att det anvisas tillräcklig finansiering för bastrafikledshållningen. Utskottet är särskilt bekymrat över utvecklingen av det sekundära vägnätets skick, eftersom man enligt utredning med den tillgängliga finansieringen för bastrafikledshållningen framför allt måste fokusera på beläggningsunderhållet på de viktigaste trafiklederna. Utskottet betonar att det sekundära vägnätet också är viktigt för att trygga försörjningsberedskapen.
(10) Sakkunniga har också påpekat att finansieringen för 2025–2028 inte motsvarar finansieringsnivån och målen för den riksomfattande 12-åriga trafiksystemplanen som blev klar våren 2021. Utskottet anser det vara viktigt att man inom bastrafikledshållningen och utvecklingen av trafikledsnätet strävar efter en förutsägbar och jämn finansiering, med vilken man kan främja en långsiktig planering av trafikledsnätet, verksamheten på marknaden och kostnadseffektiviteten i genomförandet av pågående projekt.
Utvecklingsinvesteringar
(11) Anslaget för investeringar för att utveckla trafikledsnätet uppgår under ramperioden till cirka 420–303 miljoner euro per år. Anslaget sjunker mot slutet av ramperioden. Enligt utredning innehåller regeringens tidsbundna investeringsprogram en betydande satsning på transportinfrastrukturen, men beslut om finansiering av dessa projekt fattas först i samband med den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2024. De CEF-stöd för investeringar som kommissionen beviljar beräknas i detta skede under ramperioden uppgå till cirka 80 miljoner euro.
(12) Vid sakkunnighörandet har det framförts att finansieringsnivån för utvecklingen av trafikledsnätet fördröjer genomförandet av det investeringsprogram för trafikledsnätet som Trafikledsverket utarbetat samt uppnåendet av målen för trafiksystemets tillgänglighet, säkerhet och effektivitet. Utskottet uttrycker sin oro över hur de planerade investeringsprojekten genomförs och påpekar att utvecklingsprojekten också har betydelse med tanke på beslutsfattandet om näringslivets regionala investeringar.
(13) På basis av den utredning som utskottet fått betonar utskottet att det redan i år är nödvändigt att ta ställning till genomförandet och finansieringen av projektet Digispår för tågkontrollen på järnvägarna. Enligt utredning är det fråga om en nödvändig investering där säkerhetsanläggningar i bannätet och det föråldrade systemet för tågkontroll förnyas i enlighet med EU:s krav.
(14) Utskottet uttrycker också sin oro över att det för närvarande inte finns heltäckande information om läget och tidtabellerna för finansieringen och genomförandet av investeringsprojekt som hänför sig till spårbolag.
Kollektivtrafiken
(15) För köp inom och utveckling av kollektivtrafiktjänster anvisas 107,4 miljoner euro för 2025, 90,4 miljoner euro för 2026 och 87,4 miljoner euro från och med 2027. Enligt utredning beror det sänkta anslaget på slopandet av finansieringen av tidsbundna klimatbaserade åtgärder och stödet för köp av flygtrafik.
(16) Utskottet anser utifrån inkommen utredning att den sänkta finansieringen kommer att ha tydliga konsekvenser för kommunernas kostnader och kan även i sista hand ha konsekvenser för för kollektivtrafikens ruttutbud, den regionala servicenivån och till och med för arbetskraftens rörlighet.
(17) Enligt utredning till utskottet är avsikten att helheten av ordnandet av flygtrafiken och de aspekter som hänför sig till ett eventuellt slopande av stödet för köp av flygtrafik i ett senare skede ska bedömas och utredas som tjänsteuppdrag. Utskottet betonar flygtrafikens centrala betydelse med tanke på det i olika delar av landet etablerade näringslivets behov samt landskapens allmänna livskraft och tillgänglighet.
Säkerställande av cybersäkerheten
(18) Enligt utredning riktas en produktivitetsbesparing på cirka 12 procent till omkostnaderna för förvaltningsområdets ämbetsverk. Enligt de uppgifter som utskottet fått har Transport- och kommunikationsverket vid beredningen av planen för 2025–2028 presenterat ett tilläggsfinansieringsbehov på 6 miljoner euro för verkets ökade uppgifter gällande cybersäkerhet. Verksamheten vid Cybersäkerhetscentret finansieras med budgetmedel och de besparingar som riktas mot verksamheten bedöms enligt utredning således försvaga den nationella cybersäkerheten.
(19) Utskottet anser att Transport- och kommunikationsverkets uppgifter som gäller cybersäkerhet har en central betydelse för den nationella säkerheten. Utskottet anser det därför som ytterst viktigt att man också i fortsättningen ser till att finansieringen av verkets uppgifter gällande cybersäkerheten är tillräckliga.