Allmänt
Redogörelsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete kompletterar den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen (SRR 3/2024 rd) med mer detaljerade åtgärder. Prioriteringar i Finlands utvecklingspolitik är enligt redogörelsen stärkande av ställningen och rättigheterna för kvinnor och flickor, kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt utbildning och klimatåtgärder.
Kulturutskottet välkomnar att Finland i utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet stöder sig på sina egna styrkor, där vi har goda möjligheter att stödja hållbar utveckling. Utskottet anser att utbildning är en ytterst viktig prioritering i utvecklingssamarbetet. Utskottet betonar liksom redogörelsen vikten av att stödja möjligheterna till utbildning för kvinnor och flickor.
Utbildning som prioritering
I redogörelsens avsnitt om att höja utbildningsnivån lyfts det fram att Finland i sitt samarbete fokuserar särskilt på utbildning för flickor, lärarutbildning, yrkesutbildning samt utbildning för personer med funktionsnedsättning. I redogörelsen konstateras också att skolmåltiderna och det digitala lärandet är en viktig del av det finländska utbildningsområdets arbete. Kulturutskottet instämmer i redogörelsens målsättningar.
Även om utbildningen nämns som en prioritering inom utvecklingspolitiken, innehåller redogörelsen dock relativt lite information om utvecklingssamarbetets närmare innehåll. Avsnittet om utbildning i redogörelsen omfattar fyra åtgärder. Kulturutskottet instämmer i sakkunnigas yttranden om att de åtgärdsförslag i redogörelsen som gäller utbildning kunde ha varit med konkreta. Utskottet noterar också att en åtgärd för att höja utbildningsnivån enligt redogörelsen är att stödja Unicefs innovationsverksamhet, men de centrala utbildningsfonderna Global Partnership for Education (GPE) och Education Cannot Wait (ECW) nämns inte i redogörelsen.
Utvecklingssamarbetet som gäller utbildning granskas i redogörelsen i första hand ur ett handelsekonomiskt perspektiv. Kulturutskottet betonar i detta sammanhang också vikten av kulturella rättigheter för alla barn och unga rent allmänt. Det är av största vikt att utvecklingssamarbetet når i synnerhet de barn och unga som är mest utsatta, framhåller utskottet.
Utbildning är en av de viktigaste tjänster som flyktingar behöver och integrationen av flyktingar i de nationella utbildningssystemen betraktas som en prioriterad hållbar lösning. Den beredskapen behövs såväl i Finland, till exempel i fråga om ukrainska flyktingar, som i utvecklingsländerna.
Samarbete med flera aktörer
Kulturutskottet välkomnar att utvecklingssamarbetet sker via internationella organisationer, EU-institutioner och -medlemsländer, inhemska ämbetsverk, högskolor och forskningsinstitut, frivilligorganisationer och näringslivet samt företag. Liksom det påpekas i redogörelsen spelar det civila samhället och även de finländska frivilligorganisationerna en viktig roll i genomförandet av Finlands utrikes- och utvecklingspolitiska mål. Utskottet ser det som viktigt att frivilligorganisationernas betydelse i utvecklingssamarbetet identifieras och erkänns.
Utskottet konstaterar att det behövs aktörer från och samarbete mellan olika samhällssektorer för ett resultatrikt och effektivt utvecklingssamarbete. Avsikten är att inte bara organisationerna utan också företagen och det finländska näringslivet i fortsättningen i högre grad än tidigare ska delta i samarbetet. Utskottet erfar att de åtgärder som vidtas vid frivilligorganisationer, offentliga myndigheter och transnationella organisationer samt inom den privata sektorn kompletterar varandra och därför behövs allas insatser.
EU:s utvecklingssamarbete
Enligt redogörelsen är Finland en aktiv del av Europeiska unionen och det internationella samfundet i sin utvecklingspolitik. Huvudmålen för EU:s utvecklingspolitik är att minska fattigdomen och stödja säkerhet och stabilitet. I redogörelsen konstateras det att EU och dess medlemsländer tillsammans utgör världens största biståndsfinansiär och att EU strävar efter att lösgöra sig från den traditionella rollfördelningen mellan biståndsgivare och biståndsmottagare. Målet är jämlika partnerskap med utvecklingsländerna och Global Gateway-strategin är en viktig del av detta.
EU-strategin Global Gateway stärker EU:s partnerskap med utvecklingsländer genom infrastrukturprojekt som samtidigt främjar uppnåendet av ländernas utvecklingsmål. Utskottet konstaterar att utbildning är en av prioriteringarna i Global Gateway-strategin. Utskottet anser att Finland bör sträva efter att utbildningen också i fortsättningen är en prioritering för EU:s internationella partnerskap.
Avslutningsvis
Finansieringen av utbildningen som en prioritering minskar med 30 procent. När besparingarna fördelas måste man sörja för resurserna för utbildningen som en prioritering för Finlands utvecklingssamarbete. Klimatkrisen och de ökade konflikterna medför att behovet av utbildning i krissituationer (Education in Emergencies) ökar.
Kulturutskottet ställer sig positivt till att de minskade resurserna strategiskt riktas till sådan verksamhet som har så stort genomslag som möjligt. I redogörelsen påpekas det att effektivitet förutsätter att de centrala riskerna identifieras och att konsekvenserna av dem lindras. Utskottet framhåller att det är viktigt att riskhanteringen förblir en väsentlig del av verkställandet av utvecklingsfinansieringen och att användningen av finansieringen som riktas till utvecklingssamarbetet övervakas effektivt.