Detta utlåtande fokuserar i enlighet med stora utskottets uppdrag på att granska redogörelsen, särskilt när det gäller Europeiska unionen och i synnerhet stärkandet och beaktandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i EU-länderna och på unionsnivå.
EU:s gemensamma värden utgör grunden för all EU-verksamhet. Enligt artikel 2 i EU-fördraget är dessa värden respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Betydelsen av gemensamma värden har blivit uppenbart genom kriget i Ukraina. Värdena har förenat Europa och försvaret av dem har fått EU att agera exceptionellt snabbt.
Stora utskottet stöder statsrådets mål att främja tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen på ett övergripande sätt i Europeiska unionen. Finland bör fortsätta att aktivt verka för att EU:s gemensamma värden upprätthålls i EU-länderna och i EU:s verksamhet.
Utskottet välkomnar att främjandet av rättsstatsprincipen i EU har fått en central roll i redogörelsen och att ämnet har behandlats i nära anknytning till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt demokratin. Iakttagandet av rättsstatsprincipen kan ses som en förutsättning för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses och demokratin stärkas. Rätten till god förvaltning är också en grundläggande rättighet som skrivits in i EU:s grundrättighetsstadga.
För att främja rättsstatsprincipen har EU under de senaste åren utvecklat nya instrument och förfaranden: Kommissionen har börjat utarbeta en årlig rapport om rättsstatsprincipen i EU-länderna. Utifrån rapporten kommer rådet att föra såväl övergripande som landsspecifika diskussioner om rättsstatsprincipen. En ny villkorsmekanism har också antagits för att skydda unionens budget mot allvarliga rättsstatsbrott. Finland har varit aktivt i frågor som gäller rättsstatsprincipen och stora utskottet anser det vara viktigt att det aktiva arbetet fortsätter.
Utskottet understryker vikten av att alla befintliga instrument används effektivt för att främja rättsstatsprincipen. Som det konstateras i redogörelsen har EU-domstolsförfarandet under de senaste åren visat sig vara ett effektivt medel vid sidan av de politiska metoderna. EU-domstolen har i sina domar tagit ställning till hur rättsstatsprincipen förverkligas i medlemsstaterna och samtidigt har man även mer allmänt fått rättspraxis som preciserar rättsstatsprincipens bindande karaktär. Stora utskottet välkomnar att Finland under den senaste tiden har försvarat en effektiv tillämpning av rättsstatsprincipen också som intervenient i EU-domstolen och enligt redogörelsen kommer att fortsätta att aktivt delta i behandlingen av domstolsärenden.
Rättsstatsprincipen är en central fråga också i unionens utvidgnings- och grannskapspolitik. Stora utskottet stöder redogörelsens riktlinje att Finland, samtidigt som det håller fast vid sina åtaganden om EU:s utvidgning, samtidigt håller fast vid att kriterierna angående EU:s grundläggande värden ska uppfyllas vid ansökan om medlemskap i EU. När det gäller rättsstatsprincipen betonar utskottet vikten av ett oberoende rättsväsende, yttrandefrihet, mediefrihet och det civila samhällets möjligheter samt också vikten av att bekämpa korruption. Korruption är en fråga med kopplingar till såväl de mänskliga rättigheterna som rättsstatsprincipen.
Stora utskottet stöder målet att effektivisera genomförandet av EU:s grundrättighetsstadga både på EU-nivå och nationellt. Utskottet välkomnar också att redogörelsen lyfter fram stärkandet av verksamhetsförutsättningarna för och rollen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter i processerna för grundläggande rättigheter på EU-nivå. Utskottet ser det också som viktigt att Finland fortsätter sitt starka stöd för EU:s anslutning till Europakonventionen. Som det sägs i redogörelsen skulle också detta stärka EU:s engagemang för rättsstatsutvecklingen.
Utskottet välkomnar att främjandet av likabehandling och jämställdhet mellan könen är en av prioriteringarna i Finlands verksamhet. Utskottet stöder statsrådets mål att säkerställa att EU konsekvent i all sin verksamhet beaktar främjandet av kvinnors och flickors samt könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter. Utskottet välkomnar Finlands aktiva samarbete med andra likasinnade länder i dessa frågor. Som det konstateras i redogörelsen finns det en så kallad antigenderrörelse också inom EU.
Stora utskottet stöder statsrådets strävan att främja unionens anslutning till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Utskottet betonar att arbetet vid Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) bör utnyttjas fullt ut i unionen och att tillräckliga resurser bör säkerställas för det.
Stora utskottet anser liksom statsrådet att det är viktigt att EU:s migrations- och asylpolitik respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Utskottet lyfter här särskilt fram rätten till asyl och rätten till skydd i samband med återsändande, utvisning och utlämning. Dessa rättigheter har skrivits in både i de internationella människorättskonventionerna och i EU:s grundrättighetsstadga. Stora utskottet stöder riktlinjen i redogörelsen att det i EU:s asylpolitik är särskilt viktigt att garantera både ett rättvist förfarande och att asylsökande har en tillräcklig rätt att söka ändring för att rättssäkerheten ska garanteras i alla lägen. Utskottet betonar i likhet med statsrådet behovet av att sörja för behoven hos utsatta personer och för att barnets rättigheter och barnets intresse alltid ställs i första rummet.
De principer som nämns ovan ska styra arbetet både vid förhandlingar om EU-lagstiftning och i den praktiska verksamheten inom unionen. Som exempel lyfter utskottet fram Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) roll när det gäller att i praktiken tillgodose de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna i EU:s migrations- och asylpolitik. Frontex har egna utvärderingsmekanismer för detta. Finland bör för egen del stödja att Frontex har tillräckliga resurser för övervakning och utvärdering av hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
Utskottet understryker vikten av att bekämpa människohandel. Människohandel är ett brott som kränker individens grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter. Människohandel är ett stort problem också i Europa. Det drabbar särskilt kvinnor och barn. Utskottet anser att EU bör fästa uppmärksamhet både vid lagstiftningsmetoder och vid praktiska åtgärder för att bekämpa människohandel. Stora utskottet anser att Finland också på EU-nivå bör arbeta aktivt för att flyktingar från kriget i Ukraina blir offer för människohandel. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid utsatta personer, såsom ensamkommande barn. Stora utskottet välkomnar beslutet att tillämpa EU:s direktiv om tillfälligt skydd för att säkerställa skyddet för dem som flyr undan kriget i Ukraina. Alla som flyr från Ukraina måste få skydd oavsett bakgrund.
Utskottet anser det viktigt att trygga människorättsförsvararnas verksamhetsförutsättningar. Som det konstateras i redogörelsen har människorättsförsvararnas verksamhet en positiv inverkan på utvecklingen av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, och det civila samhällets betydelse för övervakningen och främjandet av tillgodoseendet av rättigheterna har ökat. Utskottet välkomnar att Finlands mål är att stödja människorättsförsvarare såväl inom som utanför EU. Trakasserier och våld mot människorättsorganisationer och journalister i EU:s medlemsstater bör fördömas, vilket också konstateras i redogörelsen.
När det gäller EU:s utrikes- och säkerhetspolitik instämmer stora utskottet i redogörelsens mål att EU ska inta en globalt ledande roll i människorättsfrågor. Det finns efterfrågan på detta särskilt i ett läge där de mänskliga rättigheterna utmanas allt mer på internationell nivå. Utskottet understöder att Finland särskilt betonar att kvinnors rättigheter och rättigheterna för de mest utsatta befolkningsgrupperna, såsom personer med funktionsnedsättning, ska beaktas. Utskottet välkomnar också att statsrådet fäster uppmärksamhet också vid sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Utskottet ser det som viktigt att Finland fortsätter sitt aktiva samarbete med andra likasinnade när EU:s medlemsstater förhandlar om de ståndpunkter som EU framför i internationella forum, särskilt FN:s organ för mänskliga rättigheter och OSSE.
Redogörelsen konstaterar att Finland har som mål att stärka grunden för rättsstatskulturen i unionen. Det förutsätter en öppen dialog på EU-nivå, men också på nationell och regional nivå. Därför är det viktigt att också i Finland föra en diskussion om rättsstatens tillstånd och utveckling samt om hur de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna kan stärkas ytterligare i Finland. En öppen behandling av nationella utvecklingsbehov ger trovärdighet att lyfta fram frågor också på EU-nivå och internationellt. Redogörelsen utgör ett led i detta viktiga arbete.