Inledning

(1)Utrikesutskottet beslutade vid sitt sammanträde 24.10.2023 sambehandla regeringens proposition om statsbudgeten för 2024 (RP 41/2023 rd) och statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2024—2027 (SRR 1/2023 rd) och lämna ett gemensamt utlåtande om dem. 

(2)I budgetpropositionen för 2024 föreslås sammanlagt 1,287 miljarder euro i anslag under utrikesministeriets huvudtitel 24. Jämfört med budgeten för 2023 innebär det en minskning med 45,6 miljoner euro. Under ramperioden 2024—2027 är anslagsnivån under huvudtiteln cirka 1,2 miljarder euro per år. Av anslagen under huvudtiteln är utrikesförvaltningens andel 22 procent, krishanteringens andel 6 procent, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 60 procent och andelen för övriga utgifter 12 procent. 

(3)I budgetpropositionens motiv räknas följande upp som samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet: i) främjande av Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd, ii) främjande av ett regelbaserat internationellt system, iii) främjande av en övergripande utvecklingspolitik och iv) främjande av ekonomiska relationer som stöder Finlands tillväxt och stödjande av finländska företags deltagande i internationell handel och internationella värdekedjor. 

Förändringar i omvärlden

(4)Utrikesutskottet betonar att det har skett en grundläggande förändring i Finlands och Europas säkerhetspolitiska omgivning sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Säkerheten i Europa är utsatt för det allvarligaste hotet på årtionden och det finns ingen ljusning i sikte. När detta skrivs har Finland varit medlem i Nato i ett halvt år. I och med Natomedlemskapet har utrikes- och säkerhetspolitiken gått in i en ny era, och utskottet anser det vara viktigt att denna förändring syns också i budgetpropositionen och planen för de offentliga finanserna bland annat i form av att de Natorelaterade utgifterna och det fortsatta stödet till Ukraina tryggas. När det gäller omvärlden lyfter utskottet också fram den aktuella situationen i Mellanöstern och dess konsekvenser både regionalt och globalt. 

(5)De geopolitiska och geoekonomiska spänningarna har ökat globalt. Världen befinner sig i en brytningstid och både alliansrelationer och ömsesidiga beroendeförhållanden förändras. Att stärka det regelbaserade internationella systemet och FN-systemet, som är dess kärna, bör också i fortsättningen vara en av hörnstenarna i Finlands utrikespolitik. 

(6)De viktigaste målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är fortfarande att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och att garantera finländarnas säkerhet och välfärd. Utskottet betonar fortfarande också vikten av rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, demokratin och jämställdheten som en stark grund för utrikes- och säkerhetspolitiken. 

Utrikesförvaltningen

(7)För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag på 258 miljoner euro för 2024. Det är 0,9 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2023. Under ramperioden uppgår omkostnadsanslagen till cirka 255 miljoner euro per år. 

(8)Enligt uppgift har det i budgetpropositionen reserverats sammanlagt 12 miljoner euro för Natorelaterade utgifter i utrikesministeriets budget. Detta inbegriper 3,9 miljoner euro i Finlands finansiella bidrag till Natos civila budget och 5 miljoner euro till Natos övergripande Ukrainafond. Det har reserverats 4 miljoner euro för att Finlands ständiga representation vid Nato ska flytta till Natos högkvarter. I omkostnaderna för 2024 ingår sammanlagt cirka 2 miljoner euro för att fullgöra nya uppgifter i anslutning till Nato. Anslaget är 700 000 euro mer än i år, och motsvarande tilläggsresurser har anvisats Finlands ständiga representation vid Nato och utrikesministeriets olika avdelningar. 

(9)När det gäller beskickningarna betonar utrikesutskottet vikten av ett täckande och fungerande nätverk som på bred front främjar Finlands och finländarnas intressen inom olika sektorer av statsförvaltningen och samhället. Beskickningarnas betydelse är central både i verkställandet av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och för skötseln av de politiska uppgifterna och myndighetsverksamheten i allmänhet. Det är särskilt viktigt att upprätthålla nätverksintegriteten i det nuvarande utrikes- och säkerhetspolitiska läget. 

(10)Beskickningsnätet har utvidgats och stärkts de senaste åren. För närvarande täcker nätverket 93 verksamhetsställen, av vilka 88 har utstationerad personal 2024. Utgifterna för beskickningsnätet beräknas uppgå till 152 miljoner euro 2024 (utan utgifter för grundläggande reparationer av fastigheter). Enligt uppgift bereder utrikesministeriet för närvarande i enlighet med regeringsprogrammet en reform av utrikesförvaltningen i syfte att stödja den nya eran i utrikes- och säkerhetspolitiken. I reformprojektet ser man också över Finlands beskickningsnät. 

(11)Utskottet betonar vikten av långsiktighet och en bred helhetsbedömning i utvecklingen och upprätthållandet av beskickningsnätet. Att samma beskickningar ömsom stängs och ömsom öppnas igen varken ligger i Finlands intresse eller motsvarar utskottets krav på långsiktighet, och det bör undvikas. 

(12)Eftersom utgifterna för beskickningsnätet utgör den klart största delen av utrikesförvaltningens omkostnader, är det en viktig del av den övergripande planeringen av förvaltningsområdet att föregripa utvecklingsbehoven och att hålla nätverket i skick. Utskottet lyfter fram de uppgifter som framkom under sakkunnigutfrågningen om att reparationerna av fastigheter utomlands har fördröjts och att det eftersatta underhållet har ökat. Utskottet betonar att man inte får låta de statliga representationsfastigheterna förfalla, utan de måste vårdas i rätt tid. Enligt uppgift kommer även säkerhetshot och datasäkerhetsbehov att orsaka beskickningarna ytterligare behov. Utskottet anser att det är mycket viktigt att se till att dessa behov tillgodoses för att trygga såväl personalens säkerhet som utbytet av konfidentiell information. 

(13)Finland är ordförande för Östersjöstaternas råd (CBSS) 2023—2024, har ordförandeskapet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2025 och är ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2026. Finland är också verksamt i Förenta Nationernas (FN) råd för mänskliga rättigheter 2022—2024. Dessutom kandiderar Finland för att bli medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2029—2030. Utskottet anser att det är viktigt att dessa ordförandeskap bereds och handhas väl och att de tilldelas tillräckliga resurser, så att påverkningsmöjligheterna kan utnyttjas maximalt. 

Krishantering

(14)Utrikesutskottet lyfter fram krishanteringen som är ett viktigt område för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och ett led i strävan att ta internationellt ansvar och bidra till den gemensamma säkerheten. Utskottet betonar i enlighet med betänkandet från den parlamentariska kommittén för krishantering 2021 vikten av övergripande krishantering och av att trygga resurserna för såväl civil som militär krishantering. 

(15)Snabba förändringar i säkerhetsläget i Europa kräver beredskap inför förändringar också när det gäller krishantering. Utskottet anser det vara viktigt att Finland har beredskap att fatta tillräckligt snabba beslut om krishantering om den säkerhetspolitiska miljön kräver det. Utskottet påpekar att det under momentet för krishantering finns beredskapspengar på endast 547 000 euro för 2024. Det leder till en situation där finansieringen av eventuella nya operationer måste kunna skötas via tilläggsbudgetförfarandet. Vid beredningen och beslutsfattandet måste hänsyn tas till den tid som tilläggsbudgetförfarandet tar. 

Fredsmedling

(16)Finlands fredsmedlingsverksamhet är särskilt koncentrerad till västra Balkan, Mellanösternregionen och Afrikas horn. Anslagen för fredsmedling ska enligt propositionen höjas från nuvarande 1,9 miljoner euro till 3,9 miljoner euro per år under hela ramperioden 2024—2027. Utskottet anser att det föreslagna anslaget är motiverat. Under internationella kriser återspeglar det Finlands fortsatta engagemang i konfliktlösning och organisationernas utvecklingssamarbete. Det är också viktigt att finska aktörers kapacitet till fortsätta dialoger och konfliktlösning upprätthålls när Finland utformar sin roll som Natomedlem. Utskottet betonar vikten av att främja kvinnors och ungas betydelsefulla deltagande i fredsprocesser. Det är också viktigt att fortsätta stödja medlingsnätverket för kvinnor. 

Främjande av export

(17)Utrikesutskottet framhåller att Finland är en liten och exportdriven ekonomi. Det är därför viktigt att främja export och investeringar. Enligt uppgift kommer man i samarbete med näringslivet att se över verksamheten och ledningen av Team Finland-nätverket, vars syfte är att främja Finlands export, så att de stöder Finlands strategiska intressen. Ärendet utreds som bäst och avsikten är att utredningen ska bli klar under 2024. Utskottet anser att utredningen är brådskande. 

(18)Utskottet anser det vara viktigt att den exportfrämjande verksamheten ses över och effektiviseras, inklusive att utrikesministeriets beskickningsnät integreras närmare i det arbete som syftar till exportfrämjande. I reformarbetet är det viktigt att företagens synvinkel beaktas. I synnerhet betonar utskottet vikten av att stödja små och medelstora företags ansträngningar för internationalisering med hjälp av offentligt finansierad exportfrämjande verksamhet. När det gäller Business Finland betonar utskottet vikten av öppenhet samt att man uppnår resultat och noggrant följer användningen av pengarna för att säkerställa att verksamheten har rätt fokus. När det gäller resursfördelningen betonar utskottet vikten av Business Finlands verksamhet utomlands. Finlands resurser för främjande av export måste på lång sikt höjas till en nivå som är jämförbar med de övriga nordiska länderna. 

Utvecklingssamarbete

(19)Ukraina är den största mottagaren i Finlands utvecklingssamarbete under regeringsperioden. Under det nya momentet Stöd till Ukraina anvisas sammanlagt 58 miljoner euro per år, vilket är 20 miljoner euro mer än den nuvarande ramen för Ukraina. Enligt budgetpropositionen tar man i fråga om allt stöd hänsyn till stärkandet av rättsstatens strukturer och bekämpning av korruption. Ukraina anvisas också mycket humanitärt bistånd, i regel cirka 20 miljoner euro per år. 

(20)Utrikesutskottet betonar utvecklingspolitikens betydelse som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Centrala mål för utvecklingspolitiken är att utrota fattigdom och ojämlikhet samt att främja hållbar utveckling. Utskottet anser att det är viktigt med kontinuitet i utvecklingspolitiken och att det är positivt att det i budgetpropositionen konstateras att Finlands prioriteringar inte ändras. Prioriteringarna är att stärka kvinnors och flickors ställning, självbestämmanderätt och sexuella och reproduktiva hälsa samt utbildning och klimatåtgärder. 

(21)När det gäller anslagen för utvecklingssamarbete har Finland enligt statsminister Orpos regeringsprogram försökt nå den nivå på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för utvecklingsfinansieringen som FN rekommenderar, men målet har inte nåtts. Som en del av anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna görs det under regeringsperioden besparingar i utvecklingssamarbetet som genomförs stegvis med beaktande av de åtaganden som gjorts. Anslagen för egentligt utvecklingssamarbete sänks med 118 miljoner euro 2024, 158 miljoner euro 2025, 231 miljoner euro 2026 och 283 miljoner euro 2027. Anslagen minskar under ramperioden från 629 miljoner euro till 601 miljoner euro. Finansieringen av utvecklingssamarbete i form av lån och investeringar sänks med 60 miljoner euro på årsnivå, varvid den årliga anslagsnivån är cirka 70 miljoner euro. 

(22)I budgetpropositionen för 2024 föreslås det att nivån på Finlands offentliga utvecklingssamarbete ska vara sammanlagt 1,2 miljarder euro. Beloppet omfattar utöver ett moment för det egentliga utvecklingssamarbetet och ett moment för lån och investeringar även andra poster som ska rapporteras som utvecklingssamarbete inom de olika ministeriernas förvaltningsområden. De mest betydande posterna är de förpliktande finansieringsandelarna i EU-medlemsavgiften för finansministeriet samt de andelar av utgifterna för flyktingar som flera ministerier ansvarar för och som ingår i utvecklingssamarbetet. 

(23)Nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete 2024 preciseras i samband med utrikesministeriets process för planering av ekonomin och verksamheten hösten 2023. Utskottet förutsätter att regeringen för en dialog med riksdagen om de fortsatta planerna och håller utrikesutskottet underrättat när planerna preciseras. Enligt erhållen utredning kommer tyngdpunkten i utvecklingssamarbetet att förskjutas från bilaterala mellanstatliga landprogram till inhemska civilsamhällesorganisationers utvecklingssamarbete. Det innebär att antalet landprogram kommer att minska. Som villkor för Finlands utvecklingssamarbete fastställs att partnerlandet tar emot sina egna medborgare och stöder den internationella regelbaserade ordningen. Enligt propositionen beviljar Finland inte bistånd till sådana regeringar eller aktörer som stöder Rysslands anfallskrig. Sambandet mellan handel och utveckling kommer att intensifieras ytterligare i utvecklingspolitiken. 

(24)I en situation där anslagen minskar är det ännu viktigare att Finland effektiviserar och driver sina utvecklingspolitiska mål också genom EU:s utvecklingspolitik, de internationella utvecklingsbankerna och FN-organen. Med tanke på utvecklingsutmaningarnas omfattning är det viktigt att också den privata sektorn i allt högre grad deltar i utvecklingsfinansieringen. Det är viktigt också för att utvecklingsländerna själva ska kunna bygga upp ansvarsfulla affärsverksamheter och skapa arbetsplatser. Också statsrådets planer för att intensifiera sambandet mellan handel och utveckling stöder den privata sektorns deltagande i utvecklingsfinansieringen. Utskottet betonar också vikten av att fördjupa det europeiska samarbetet. All utvecklingsfinansiering och hur den lyckas i förhållande till målen för hållbar utveckling bör bedömas genom konsekventa och öppna processer. 

(25)När det gäller intensifieringen av handeln och utvecklingssamarbetet välkomnar utskottet att finska företag i allt högre grad uppmuntras att erbjuda kommersiellt lönsamma lösningar som stöder utvecklingen på utvecklingsländernas marknader. Det gagnar alla parter. Liksom allt utvecklingssamarbete ska det ekonomiska samarbetet med utvecklingsländerna eftersträva hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är också viktigt att affärsverksamheten i utvecklingsländerna alltid bär sitt samhälls- och företagsansvar. När sambandet mellan handel och utveckling intensifieras är det viktigt att undersöka och analysera vilka handelspolitiska medel och former av ekonomiskt samarbete som bäst stöder utvecklingspolitikens mål. 

(26)I förhållande till bruttonationalinkomsten beräknas det belopp som används för utvecklingssamarbete 2024 uppgå till 0,42 procent, vilket är samma nivå som 2023. De sakkunniga konstaterade att detta motsvarar den genomsnittliga nivån för EU-länderna. Å andra sidan konstaterar utskottet att det också innebär att Finland fortfarande är långt ifrån sin viktigaste referensgrupp, det vill säga de övriga nordiska länderna, där utvecklingsfinansieringens andel av BNP har varit minst 0,7 procent ända sedan 1970-talet. 

(27)Våren 2024 lämnas till riksdagen en redogörelse om Finlands internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete. I redogörelsen dras det upp närmare riktlinjer för utvecklingspolitikens prioriteringar och Finlands förbindelser till utvecklingsländer. Redogörelsen behandlar också anpassningar till utvecklingssamarbetet och som en del av den lägger regeringen upp en plan för finansieringen av utvecklingssamarbetet som sträcker sig över flera valperioder. I anslutning till detta upprepar utskottet sin långvariga ståndpunkt om målnivån på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten för utvecklingsfinansieringen enligt FN:s mål. Dessutom anser utskottet att det är viktigt att Finland enligt internationella rekommendationer riktar minst 0,2 procent av utvecklingsfinansieringen till de minst utvecklade och bräckliga staterna (LDC-länderna, Least Developed Countries). I fortsättningen är det också viktigt att uppföljningen av LDC-finansieringens BNI-nivå återinförs i den årliga budgetpropositionen. 

(28)Vid beredningen av redogörelsen är det viktigt att hålla fast vid Finlands åtagande i enlighet med EU:s riktlinjer om att 85 procent av de nya utvecklingssamarbetsprojekten ska innehålla mål som främjar jämställdheten mellan könen och presentera tillhörande nyckeltal årligen i budgetpropositionen. 

(29)När det gäller multilateralt utvecklingssamarbete betonar utskottet särskilt FN:s och dess underlydande organisationers betydelse när det gäller att främja målen för Finlands utvecklingspolitik och hållbar utveckling. Enligt propositionen ska anslaget minskas med 20 miljoner euro 2024. Utskottet välkomnar att nedskärningarna inte drabbar FN:s befolkningsfond UNFPA, jämställdhetsorganisation UN Women och barnfond UNICEF. 

(30)Stödet till finska civilsamhällesorganisationer ökar för sin del under momentet för egentligt utvecklingssamarbete till 14 procent (tidigare år har nivån varit cirka 11–12 procent). Utrikesutskottet anser att propositionen är motiverad med beaktande av att organisationernas arbete är effektivt, resultatrikt och mångsidigt. 

(31)Nivån på det humanitära biståndet 2024 föreslås bli 83 miljoner euro, vilket är 9 miljoner euro mindre än år 2023. Det humanitära biståndet kanaliseras via FN-organisationer, de internationella federationerna Röda korset och Röda halvmånen samt inhemska humanitära biståndsorganisationer som certifierats av Europeiska kommissionen. Utskottet betonar vikten av humanitärt bistånd som en del av Finlands utvecklingspolitik och anser det vara viktigt att Finland under budgetåret har beredskap att vid behov höja finansieringsnivån för det humanitära biståndet genom tilläggsbudgetförfarandet. Med tanke på att de humanitära behoven i världen är oerhört stora, på grund av bland annat den akuta situationen i Gaza och situationen i Sudan, är det viktigt att också anslaget för enskilda länder och regioner vid behov anvisas till humanitärt bistånd. 

Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

(32)I budgeten föreslås 1,64 miljoner euro för 2024 under moment 24.90.50 "Vissa statsunderstöd och statsbidrag". Under momentet har man strukit det tillägg av engångsnatur på 600 000 euro som riksdagen gjorde för 2023. Enligt propositionen ska de statsunderstöd som beviljas under momentet anknyta till Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer och internationella åtaganden samt allmänt till utrikesministeriets ansvarsområde. Utrikesutskottet konstaterar att det på organisationsfältet görs informationsarbete i anslutning till Finlands internationella åtaganden och förpliktelser.