Lagförslag 1 om ändring av lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen (slopande av utbildningsavdraget)
Att slopa utbildningsavdraget som en del av kompetensutvecklingen är en fortsättning på högerregeringen Orpos nedskärningar i utbildningen. Att investera i människan och kunnandet är otänkbart för den här regeringen. Satsningar på kompetensen är en nyckel till ekonomisk tillväxt i Finland. Högerregeringen begår ett stort misstag när den bit för bit minskar möjligheterna till tillväxt och utveckling för företag och arbetstagare.
Nedläggningen av vuxenutbildningsstödet (-170 mn euro, används årligen av över 30 000 personer) nedskärningarna i yrkesutbildningen (-120 mn euro, 11 000 studieplatser) och förslaget om att slopa utbildningsavdraget (-12 mn euro, används av 295 000 personer/ca 3 270 företag) bildar sammantaget en nedskärning på över 300 miljoner euro i förutsättningarna att utveckla arbetstagarnas yrkeskompetens och deras möjligheter att lättare få jobb. Det anslag på 10 miljoner euro för ett pilot- och utvecklingsprojekt för studier vid sidan av arbetet som regeringen hänvisar till utgör endast en trettiondedel av de nedskärningar i utbildningen som regeringen gör och som drabbar utvecklingen av yrkeskompetensen. En så liten summa ersätter inte på något sätt slopandet av de metoder för att utveckla yrkeskompetensen som nämns ovan.
Utbildningsavdraget har sporrat företagen att ordna sådan utbildning för sin personal som uttryckligen utgår från och motsvarar företagets behov. Efter utarbetandet av en utbildningsplan, utifrån vilken utbildningsavdraget beviljas, har företagen målmedvetet kunnat utveckla de anställdas kompetens.
Slopandet av utbildningsavdraget försämrar avsevärt utvecklingen och upprätthållandet av arbetstagarnas kompetens samt möjligheterna till kontinuerligt lärande. Avdraget har utgjort en viktig del av den utbildning som företagen ordnar för sin personal. I nuläget har 47 procent av de högre tjänstemännen, 43 procent av tjänstemännen och 27 procent av arbetstagarna deltagit i sådan personalutbildning som arbetsgivaren ordnat under minst en dag.
Med hjälp av skattestödet har företagen kunnat planera sitt utbildningsutbud. Det har varit ett mycket behövligt verktyg för att utveckla personalens kompetens. Avdraget har varit lönsamt, eftersom kompetens är en central faktor för att företagen ska klara sig i en föränderlig, och för många företag också global, omvärld.
Dessutom har man med hjälp av utbildningsavdraget upprätthållit arbetstagarens ”arbetsmarknadskompetens”, eftersom kompetensen måste upprätthållas när det sker ändringar i arbetslivet. Med hjälp av utbildningsavdraget har arbetstagarna haft möjlighet att utveckla och upprätthålla sin kompetens för att det ska vara lättare att få arbete om man skulle bli arbetslös.
På basis av det som sägs ovan hade det varit befogat att ha kvar utbildningsavdraget. I stället för att slopa avdraget borde man ha fokuserat på att utveckla systemet eller söka effektivare lösningar för att ersätta avdraget. Nu förlorar vi ännu en möjlighet att utveckla arbetstagarnas kompetens.
Lagförslag 2 om ändring av 2 § i lagen om ersättning för utbildning (fortsatt utbildningsersättning)
Vi har inget att invända mot ändringen av 2 § lagen om ersättning för utbildning.