Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar i övrigt, men föreslår en precisering av ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 2 om lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen.
Allmänt
De föreslagna ändringarna ingår i de skattepolitiska åtgärder som stöder balanseringen av de offentliga finanserna i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo. Enligt regeringsprogrammet strävar regeringen genom sin skattepolitik efter att förbättra hushållens köpkraft, förbättra incitamenten för arbete och stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande.
I propositionen hänvisas till en ekonomivetenskaplig forskning som visar att en höjning av den bredbasiga konsumtionsskatten anses vara en mindre skadlig åtgärd för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten än en skärpning av inkomstbeskattningen av arbete och företagsverksamhet. I mervärdesbeskattningen betonas ett fiskalt mål, och det är inte ändamålsenligt att använda denna skatteform till exempel för styrnings- och inkomstfördelningsändamål.
Det föreslås att de nyttigheter som i nuläget omfattas av tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 10 procent överförs till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Den föreslagna ändringen gäller persontrafik, inkvarteringsverksamhet, gästhamnsverksamhet och läkemedel. Ändringen gäller också kultur- och idrottsverksamhet, såsom böcker, idrotts- och motionstjänster, tillträde till kulturella evenemang och anläggningar samt idrottsevenemang, utnyttjande av idrottsanläggningar, skattepliktiga framträdanden av utövande konstnärer, idrottsmän eller andra offentligt uppträdande, importerade konstverk, konstverk som säljs av upphovsmannen eller en tillfällig försäljare samt de ersättningar som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får.
Ändringen gäller inte tidningar och tidskrifter eller rundradioverksamhet. Riksdagen behandlar för närvarande regeringens proposition RP 186/2024 rd, där det föreslås att rundradioverksamheten från ingången av 2026 ska omfattas av skattesatsen på 14 procent.
I den nu aktuella propositionen föreslås det dessutom att mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överförs från tillämpningsområdet för den allmänna skattesatsen till tillämpningsområdet för den nedsatta skattesatsen på 14 procent. Den skattesats som ska tillämpas på dessa nyttigheter sjunker således från 25,5 procent till 14 procent.
Höjningen av den nedsatta mervärdesskattesatsen från 10 procent till 14 procent berör flera sektorer. Även om sakkunniga vid utskottets utfrågningar har kritiserat höjningen och ansett den har skadlig konsekvenser för företagsklimatet inom de sektorer som berörs, har det vid utfrågningarna också framförts att en skärpning av den indirekta beskattningen är mindre skadlig för den ekonomiska tillväxten än en skärpning av beskattningen av arbete och företagsverksamhet.
Sammantaget anser utskottet att de föreslagna ändringarna är motiverade. De föreslagna höjningarna av skattesatserna utgör en del av de skattepolitiska åtgärder i regeringsprogrammet som stöder målet att balansera de offentliga finanserna. En höjning av de nedsatta mervärdesskattesatserna för också skattesatserna närmare den allmänna mervärdesskattesatsen på 25,5 procent.
Syftet med att mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överförs till den nedsatta skattesatsen på 14 procent är att sänka konsumentpriset och på så sätt förbättra köpkraften hos dem som konsumerar dessa nyttigheter. Med beaktande av detta mål anser utskottet att det är viktigt att sänkningen av mervärdesskattesatsen på dessa hygienprodukter överförs till priserna.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget medför som helhet att statens skatteintäkter ökar. Enligt propositionen beräknas den föreslagna höjningen av den nedsatta skattesatsen statiskt öka statens mervärdesskatteintäkter på årsnivå med 305 miljoner euro enligt 2025 års nivå. Det att hygienprodukter överförs till den nedsatta mervärdesskattesatsen på 14 procent beräknas i sin tur minska statens skatteintäkter med 12 miljoner euro.
Den slutliga inverkan på intäkterna blir enligt propositionen dock mindre än den statiska intäktskalkylen, eftersom en höjning av mervärdesskatten minskar konsumenternas köpkraft. Ändringen ökar också statens och andra motsvarande offentliga samfunds mervärdesskatteutgifter. Av propositionen framgår det att mervärdesskatteintäkterna ökar med 281 miljoner euro som en sammantagen effekt av att mervärdesskattesatsen på intimhygienprodukter sänks och de nyttigheter som omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskattesatsen på 10 procent överförs till mervärdesskattesatsen på 14 procent. När ökningen av statens mervärdesskatteutgifter till följd av höjningen beaktas, medför den sammantagna effekten att mervärdesskatteintäkterna ökar med cirka 211 miljoner euro.
År 2025 beräknas ökningen av mervärdesskatteintäkterna vara cirka 185 miljoner euro på årsnivå till följd av den två månader långa fördröjningen i redovisningen.
Höjningen av mervärdesskattesatsen för persontransporttjänster beräknas öka mervärdesskatteintäkterna med 72 miljoner euro. Å andra sidan ökar höjningen av skattesatsen för persontransporttjänster de ersättningar för resekostnader som offentliga samfund betalar. I propositionen beräknas ökningen av ersättningarna för resekostnader minska skatteintäkterna med uppskattningsvis 13 miljoner euro på årsnivå.
Till följd av skatteförhöjningen beräknas resekostnadsavdragen för ett allmänt fortskaffningsmedel öka, vilket minskar intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Om den höjda mervärdesskatten överförs till fullt belopp till biljettpriserna inom kollektivtrafiken, minskar intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster enligt propositionen med cirka 3,5 miljoner euro.
Till följd av ändringen beräknas mervärdesskatteintäkterna från läkemedel öka med 101 miljoner euro. När statens ökande mervärdesskatteutgifter beaktas blir nettointäkten för staten 52 miljoner euro. Vid utfrågningen framfördes det att man i propositionens konsekvensbedömning inte har beaktat den aktuella propositionen med förslag till lagstiftning om styrning av socialskyddsfondernas besparingar till stärkande av statens och kommunernas ekonomi och om ändring av sjukdagpenningen (RP 123/2024 rd), där statens finansieringsandel av sjukförsäkringsavgifterna sänks till 51,4 procent 2025. Enligt uppgift till utskottet minskar en sänkning av statens finansieringsandel enligt RP 123/2024 statens mervärdesskatteutgifter med uppskattningsvis 11 miljoner euro till följd av höjningen av mervärdesskattesatsen. Således kan höjningen av mervärdesskattesatsen för läkemedel beräknas ge staten nettointäkter på 63 miljoner euro per år på 2025 års nivå i stället för de 52 miljoner euro som uppskattas i propositionen.
När det gäller bokbranschen har det vid utskottets utfrågningar bland annat framförts att en höjning av mervärdesskattesatsen höjer kostnaderna för bokanskaffningar som hör till den offentliga sektorn, till exempel anskaffningar av läromedel och böcker till bibliotek.
I propositionen bedöms det att de föreslagna ändringarnas konsekvenser för företagen bland annat är beroende av den bransch inom vilken företaget är verksamt. Om företagen inom branschen i fråga är arbetskraftsintensiva och marknadsförhållandena inte möjliggör att höjningarna i sin helhet överförs till priserna, belastar höjningen av mervärdesskatten dem mer än företag vars insatser till stor del utgörs av anskaffningar för vilka företaget kan dra av mervärdesskatten. Ett företag vars försäljning huvudsakligen sker direkt till konsumenterna kan ha svårare att överföra skattehöjningen vidare till priserna jämfört med företag som huvudsakligen säljer till företag och som i allmänhet har rätt att dra av den skatt som ingår i anskaffningarna. Propositionen lyfter också fram situationer där nyttigheterna lätt kan ersättas med motsvarande varor eller tjänster som köpts från utlandet, vilket kan leda till att företaget inte fullt ut kan överföra skattehöjningen till slutkonsumenterna utan att det förlorar sin försäljning till utländska konkurrenter. Sådana situationer kan enligt propositionen uppstå till exempel inom branscherna med inkvarterings- och persontransporttjänster.
Övergångsbestämmelser
Vid utfrågningen av sakkunniga har evenemangsbranschen lyft fram att det är problematiskt om inträdesbiljetten till ett evenemang köps av ett biljettföretag under 2024 och själva evenemanget äger rum under 2025. Biljettföretaget redovisar således intäkterna från biljettförsäljningen till evenemangsarrangören under 2025, och då är den mervärdesskattesats som ska tillämpas 14 procent. Evenemangsbranschen har föreslagit att tidpunkten då biljettföretaget redovisar försäljningsintäkterna till arrangören inte ska ha betydelse för fastställandet av mervärdesskattesatsen, utan tidpunkten för när kunden köpte biljetterna ska vara avgörande.
Enligt den i propositionen föreslagna ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 1 januari 2025. Lagen ska tillämpas när skyldigheten att betala skatt uppkommer den dag då lagen träder i kraft eller därefter. På förskottsbetalningar som influtit före lagens ikraftträdande tillämpas den lagstiftning som gällde vid ikraftträdandet. Detta motsvarar tidigare praxis vid ändringar av skattesatser.
De bestämmelser i mervärdesskattelagen som gäller tidpunkten för uppkomsten av skyldigheten att betala skatt och vilken tidpunkt beskattningen gäller grundar sig på mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. Skyldigheten att betala skatt och den tillämpliga skattesatsen fastställs antingen a) enligt den tidpunkt när varan har levererats eller tjänsten utförts (huvudregeln) eller b) enligt den tidpunkt när förskottsbetalningen har influtit, det vill säga när betalningen har inkommit. I de flesta fall råder det inga tolkningsproblem i fråga om när förskottsbetalningen har influtit. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande HFD: 2019:73 ansett att de medel som fanns på ett så kallat spärrkonto skulle betraktas utgöra penningtillgångar som säljaren inte ännu erhållit. Förskottsbetalningarna inflöt först när medlen hade frigjorts från spärrkontona.
Det kan i praktiken finnas olika praxis och avtal för hur förskottsbetalningar genomförs inom olika branscher. Biljettförsäljningen kan också ordnas på olika sätt inom evenemangsbranschen.
Det är inte möjligt att i fråga om förskottsbetalningar i mervärdesskattelagen ta in särskilda bestämmelser som gäller specifika branscher eller verksamhetsmodeller. Det är till exempel inte ändamålsenligt att undantagsvis för en viss bransch eller affärsverksamhet införa särskilda bestämmelser för en övergångsperiod, eftersom det skulle äventyra skatteneutraliteten och likabehandlingen av de skattskyldiga. Evenemangsbranschen omfattas således av samma lagstiftning som andra aktörer.
Om ingen förskottsbetalning tas ut av kunden, avgörs tidpunkten för försäljningen och den tillämpliga skattesatsen utifrån den tidpunkt då evenemanget ordnas (när tjänsten utförs). Om evenemanget ordnas under 2025, tillämpas en skattesats på 14 procent vid försäljningen.
Om biljettpriset under 2024 tas ut av kunden som en förskottsbetalning på det sätt som avses i mervärdesskattelagen, tillämpas mervärdesskattesatsen på 10 procent på försäljningen, även om evenemanget ordnas 2025.
Om biljettföretaget tar ut biljettpriset av kunden under 2024 och även redovisar avgiften till evenemangsarrangören under 2024 så att avgiften står till evenemangsarrangörens förfogande under 2024, tillämpas en mervärdesskattesats på 10 procent på försäljningen. Om redovisningen sker under 2025, tillämpas en skattesats på 14 procent på försäljningen.
Förslag till tillägg till ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 2
Vid sakkunnigutfrågningarna har det framförts att det till den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av 18 b och 22 a § i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen fogas en bestämmelse om tillämpningen av 18 b § 1 mom. Den ändrade bestämmelsen ska tillämpas på import av varor när skyldigheten att betala skatt har uppkommit efter att lagen har trätt i kraft. Detta motsvarar tidigare bestämmelser vid ändringar av skattesatser.