Allmänt

I propositionen föreslås det att också köparen vid distansförsäljning ska vara ansvarig för punktskatten. Skattskyldigheten ska även fortsättningsvis i främsta rummet ligga hos försäljaren, men också den som köper en produkt ska vara ansvarig för skatten, om försäljaren inte har fullgjort sina skyldigheter, utan underlåtit att anmäla produkterna till Skatteförvaltningen innan de avsänts till Finland och att ställa säkerhet för betalningen av punktskatterna. Vid distansförsäljning av punktskattepliktiga varor till Finland är det i praktiken i regel fråga om köp av alkoholdrycker i webbutiker som är etablerade i andra medlemsstater. 

Dessutom ska distansförsäljaren vara skyldig att ge det företag som svarar för transporten av produkterna en av Skatteförvaltningen utfärdad unik identifieringskod för försändelsen. Koden ska under transporten visas upp för den behöriga myndigheten på begäran. Vid ett så kallat distansköp, det vill säga när det är fråga om produkter som en privatperson har köpt från en annan medlemsstat på något annat sätt än genom distansförsäljning eller genom resandeinförsel, ska köparen ha motsvarande skyldighet att ge transportföretaget eller den privatperson som transporterar produkterna en identifieringskod. 

I propositionen föreslås dessutom vissa närmast tekniska och förtydligande ändringar i förfarandebestämmelserna i punktskattelagen bland annat för att komplettera genomförandet av punktskattedirektivet. 

Vid utskottets sakkunnigutfrågning har det föreslagna solidariska ansvaret för köparen i situationer med distansförsäljning allmänt taget ansetts vara en positiv ändring. Vid utfrågningen betonades bland annat en rättvis konkurrensmiljö där utländska branschaktörer fullgör sina skyldigheter lagenligt, och köparens skatteansvar vid distansförsäljning har ansetts förbättra konkurrensneutraliteten. Sakkunniga lyfte också fram betydelsen av övervakning och tillräckliga resurser för den. Flera av de utfrågade har betonat att köparen på förhand bör ha en faktisk möjlighet att innan köpbeslutet fattas utreda om säljaren har betalat eller kommer att betala skatterna i enlighet med bestämmelserna. Dessutom har det lyfts fram att fråga är problematisk ur rättssäkerhetssynvinkel. Skyldigheten att ge transportföretagaren en identifieringskod har fått brett understöd vid utfrågningen, men också försäljarens administrativa börda i anslutning till det har lyfts fram. 

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. Sammantaget anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och är angelägna. Målet är att effektivisera betalningen av punktskatter till Finland i enlighet med punktskattelagen när punktskattepliktiga varor skaffas genom distansförsäljning från en annan medlemsstat i EU. På detta sätt säkerställs inflödet av skatter. 

Syftet med skyldigheten att ge transportföretagaren en identifieringskod är att skattekontrollen av punktskattepliktiga produkter ska bli effektivare och på så sätt att punktskatterna betalas till Finland i enlighet med lag. När koden ska visas upp på begäran av en myndighet blir skattekontrollen och processen sannolikt smidigare i fråga om de e-handelstransporter som följer reglerna och då kommer också den inre marknaden att fungera smidigare. 

Enligt propositionen är bedömningen av konsekvenserna av det förslag som gäller regleringen av distansförsäljningen förenad med mycket stor osäkerhet. I dagsläget betalas alkoholskatt bara för en bråkdel av de alkoholdrycker som säljs och köps på webben. I nuläget betalas enligt propositionen årligen omkring 1 miljon euro i alkoholskatt lagenligt av säljaren eller köparen, medan alkoholskatten för de kvantiteter alkoholdrycker som för närvarande köps på webben bedöms uppgå till cirka 50 miljoner euro per år. Den föreslagna ändringen har dock inte bedömts öka skatteintäkterna så mycket, eftersom det kan antas att största delen av webbhandeln med alkoholdrycker ur köparens synpunkt inte längre är lönsam jämfört med andra köpkanaler om de måste börja betala alkoholskatt i Finland. Enligt propositionen uppskattas alkoholskatteintäkterna öka med cirka 5 miljoner euro på årsnivå till följd av ändringarna. De föreslagna ändringarna inverkar inte på vem som är mervärdesskatteskyldig i webbhandeln. Mervärdesskatteintäkterna beräknas dock öka med cirka 2 miljoner euro på årsnivå. 

Köparens ansvar vid distansförsäljning

Punktskatterna överförs vanligen på köparna i försäljningspriserna. Köparens skatteansvar vid distansförsäljning handlar i grunden om att köparen blir ansvarig för den skatt som den faktiskt skulle ha betalat som en del av produktpriset, om distansförsäljaren hade handlat lagenligt och köparen inte hade fått skatteansvar. När köparen blir skatteansvarig till följd av att distansförsäljarens handlar i strid med bestämmelserna, blir köparen solidariskt ansvarig för betalningen av skatten, men han eller hon blir ändå inte föremål för sanktioner. I situationer där distansförsäljaren har en skatterepresentant i Finland kan köparen inte bli skatteansvarig vid distansförsäljning. 

I distansförsäljningsprocessen har köparen inte möjlighet att innan beställningen görs försäkra sig om att distansförsäljaren kommer att följa förfarandebestämmelserna, eftersom förhandsanmälan görs och säkerhet ställs först efter det att beställningen har gjorts. Enligt erhållen utredning kan Skatteförvaltningen lämna köparen skatteuppgifter om säljaren endast när köparen har fått partsställning i beskattningsärendet, vilket sker först efter en produktbeställning på webben. 

I beställningsskedet är det ur köparens synvinkel allmänt taget fråga om att före köpbeslutet bedöma säljarens tillförlitlighet på samma sätt som vid all näthandel. Vid sakkunnighörandet betonades köparnas behov av att få tillräcklig information om det skatteansvar som de nya bestämmelserna medför vid distanshandel. Utskottet instämmer i detta och anser att det är viktigt att tillräcklig information om de föreslagna ändringarna finns tillgänglig. Utskottet betonar också att det behövs tydliga anvisningar av Skatteförvaltningens för att köparna ska bli medvetna om detta ansvar och kunna bedöma distansförsäljarens tillförlitlighet med tanke på det skatteansvar som eventuellt uppstår för dem själva. Det är viktigt att de ekonomiska aktörerna och konsumenterna lätt har tillgång till information om de förfaranden och krav som ska följas. 

Avslutningsvis

Utfrågade sakkunniga har påpekat att de föreslagna ändringarna till någon del kan strida mot den gällande alkohollagstiftningen, eftersom distansförsäljning av alkohol inte har definierats i alkohollagen. Utskottet konstaterar att punktskattelagens bestämmelser om distansförsäljning grundar sig på punktskattedirektivet och gäller endast beskattning. Skattelagstiftningen tar inte ställning till om distansförsäljning av alkoholdrycker är tillåten eller förbjuden med stöd av annan lagstiftning. 

Enligt regeringsprogrammet för regeringen Orpo ska bestämmelserna om distansförsäljning i alkohollagen förtydligas så att finländarna entydigt har rätt att via distansförsäljningsförfarandet köpa alkohol av företag i andra EU-länder. Eventuella kommande bestämmelser om distansförsäljning i alkohollagen kan vara betydande också med tanke på skattekontrollen. Dessutom kan de också ha betydelse för köparens bedömning av distansförsäljarens verksamhet.