Vägen till rättvis tillväxt - Centerns alternativ för att återställa förtroendet och undvika en konkurs för Finland
Inledning
Finlands ekonomi står på ruinens brant, även om något annat utlovades i riksdagsvalet. Tillväxtunderskottet på lång sikt ökar.
Regeringens Orpos och Purras första år vid rodret har varit en stor besvikelse. Det enda som har ökat under året är arbetslösheten, konkurserna och statsskulden, men landets ekonomi eller människornas välfärd har inte förbättrats. Det strejkkaos som regeringen och arbetsmarknadsparterna förorsakade fördjupade bristen på förtroende när man istället borde ha förhandlat på ett hederligt sätt.
Regeringen tvingas dra tillbaka sina egna beslut, vilket också skvallrar om att den misslyckats i sin ekonomiska politik. Nu stiger både skatterna och de dagliga kostnaderna för vanligt folk. Nedskärningarna kommer slag i slag, och man tvingas fråga sig om regeringens anpassningsåtgärder är opartiska och rättvisa. Barskrapar regeringen vanligt folk, utan att försöka inge hopp om något bättre?
Ingen går säker längre, varken pensioner eller försörjningen för familjer med små och medelstora inkomster, och momsen på läkemedel får inte heller vara i fred. Under finansminister Purras överinseende har gemene finländares liv lagts upp på skärbrädan.
Bakgrunden till besvikelsen är fyra stora misstag av regeringen Orpo:
- Regeringen föreställde sig att man snabbt skulle kunna spara över en miljard euro på social- och hälsovården trots att servicebehovet ökar och trots att det krävs resurser och arbetsfred för att hållbart förnya verksamheten och höja produktiviteten.
- Regeringen underlät att genast när den tillträdde ta itu med en skatteanpassning, trots att skatteutfallet kommer att rasa inom den närmaste framtiden och experterna varnat för att den väg regeringen slagit in på är farlig för landets ekonomi.
- Regeringsprogrammet förväntar sig att reformeringen av arbetsmarknaden kommer att ha en kraftig inverkan på sysselsättningen. Vi får dock vänta länge innan sysselsättningen ökar. Regeringen ignorerar hindren för ökad sysselsättning, såsom otillräcklig yrkesskicklighet, hälsoproblem och matchningsproblem. Regeringens åtgärder underlättar verkligen inte bristen på kompetent arbetskraft.
- Den största missen är avsaknaden av ekonomisk tillväxt. Regeringen har i månader passivt sett på när Finland gått in i en recession. Antalet arbetslösa är redan uppe i 300 000 och en konkursvåg drar genom landet.
För att rätta till situationen har regeringen nu tagit fram ett utgifts- och skatteanpassningspaket som till sin storleksklass är helt rätt. Paketet stoppar den omedelbara störtdykningen för de offentliga finanserna, men återställer inte förtroendet för Finland. Regeringens nya tillväxtåtgärder gäller i och för sig nödvändiga gröna investeringar i stora företag. De små och medelstora företagen får däremot knappt något annat än en sänkning av hushållsavdraget. Centern anser också att en höjning av mervärdesskatten med 1,5 procentenheter är en överdimensionerad åtgärd. Det bevisar att regeringens paket är utarbetat i panik.
När det gäller de nya nedskärningarna i social- och hälsovårdstjänsterna lurar regeringen både sig själv och finländarna. Nedskärningarna avhjälper inte välfärdsområdenas ekonomiska svårigheter på något sätt, eftersom regeringen håvar in alla kalkylerade besparingar för att täppa till hålen i statsfinanserna. Enligt finansministeriets prognos kommer välfärdsområdena att uppvisa ett underskott på 900 miljoner euro år 2024 och år 2025 ser inte mycket ljusare ut på grund av regeringens nedskärningar. Tvärtom begränsas välfärdsområdenas handlingsutrymme ytterligare.
Under ramperioden försvagas bland annat tillgången till läkare, barnskyddet, funktionshinderservicen och äldreomsorgen med sammanlagt nästan två miljarder euro jämfört med behovet.
Finlandsbilden har fått en hård törn såväl inom landet som utanför det. Finland har tidigare byggts upp genom samarbete. Genom sunda överenskommelser. Detta har varit en central konkurrensfaktor för vårt lilla folk. Nu har en betydlig del av detta förtroendekapital ätits upp.
Samtidigt har de politiska riskerna i anslutning till Finland ökat. Det ser inte bra ut: Avtalskulturen skrotas, humankapitalet krymper, samhällsklimatet polariseras och regeringen orkar inte tänka långsiktigt.
Regeringens misslyckade politik kräver ytterligare anpassningar av de offentliga finanserna för att undvika att fosterlandet går i konkurs. Om vi inte får ekonomin att växa, har vi att vänta oss nya anpassningsåtgärder som får landet att utarmas.
Centern anser att beslutsfattarnas viktigaste uppgift i nuläget är att återställa förtroendet och stärka tron på framtiden. Centern skulle genomföra anpassningen på ett sundare sätt och samtidigt satsa kraftigt på tillväxt.
Finland står vid en vägkorsning och Centerns val är den väg som leder till arbete och tillväxt.
Vägen till rättvis tillväxt 7–8 miljarder euro
Tillväxt och strukturella åtgärder 4–5 miljarder euro
- Tillväxtreformer 1 miljard euro
- Reformer med lång verkan 2–3 miljarder euro
- Utgiftsbroms 1 miljard euro
Inkomster 1,9 miljarder euro
- Skatteanpassning 1,7 miljarder euro
- Övriga inkomster 0,2 miljarder euro
Omedelbar utgiftsanpassning 1,5 miljarder euro
Verktygslåda för tillväxt och förtroende
Finland står vid en vägkorsning. Centerns val är den väg som leder till arbete och tillväxt. Finländarna skyr inte hårt arbete, och vi är övertygade om att alla är beredda att tillsammans lyfta Finland och att ansträngningarna ger en välförtjänt belöning. Vi måste målmedvetet undanröja hindren för tillväxt.
Centern delar finansministeriets uppskattning att storleksklassen på de tilläggsåtgärder som behövs i vår är omkring tre miljarder euro. Vårt alternativ för att rädda Finlands offentliga finanser och återställa förtroendet består av en helhet i femmiljardersklassen.
- Påskyndad tillväxt
- Reformer med lång verkan
- Jakt på besparingar, det vill säga en utgiftsbroms
- Direkta utgiftsbesparingar
- Höjda skatter
Finlands ekonomi måste skötas mer långsiktigt och ansvarsfullt än regeringen gör eller vad vänsteroppositionen antyder. Vi måste föra en politik som underlättar det dagliga livet för alla finländare. Det kan vi göra genom att prioritera.
Centern väljer en krävande, men belönande väg. Centern står på de vanliga människornas sida. Vi vill vara med och bygga ett Finland med positiva framtidsutsikter när vi rör oss mot 2030-talet.
Centern anser att politiken också innefattar empati. Det betyder bland annat att alla kan delta efter sin förmåga. Ingen ska behöva bära en oskälig börda, men det finns inte heller utrymme för fripassagerare.
Kärnan i vår finanspolitiska linje består av: Finländsk design. Finländsk produktion. Finländskt ägande.
Vi har tagit fram ett alternativ för Finlands överlevnad. Tillit, mod och välstånd står i centrum.
Vårt alternativ för att rädda de offentliga finanserna och återställa förtroendet:
- Påskyndad tillväxt
- Jakt på besparingar, det vill säga en utgiftsbroms
- Reformer med lång verkan
- Direkta utgiftsbesparingar
- Höjda skatter
Inställningen till behovet av ytterligare anpassning
Centern delar finansministeriets uppskattning att storleksklassen på de tilläggsåtgärder som behövs är omkring tre miljarder euro. Vi är beredda på att gällande utvecklingen av Finlands skattesats och utgiftsnivå ställa upp ett parlamentariskt mål som sträcker sig över flera valperioder. På så sätt ska vi få de offentliga finanserna att stabiliseras.
När vi befinner oss mitt i regeringen Orpos nedskärningar är det dock bra att notera att behovet av ytterligare anpassningar delvis beror på att regeringens ursprungliga mål om att anpassa 4 plus 2 miljarder euro har misslyckats.
Det ursprungliga anpassningsmålet på 1,4 miljarder euro för social- och hälsovårdstjänsterna under en valperiod var orealistiskt och leder till att när- och basservicen avvecklas i snabb takt och att personalen inom social- och hälsovården minskas. Situationen för välfärdsområdena blir alltså ännu värre än den är. Sysselsättningen måste stärkas, men effekterna av åtgärderna är endast kalkylerade och det tar tid innan de blir verklighet.
Den totala skattesatsen sjunker mer än vad som förutspåddes i den tekniska ramen och i den prognos som användes vid regeringsförhandlingarna. Den totala reform som är nödvändig för beskattningen av trafiken har inte påbörjats i och med att bilbeståndet elektrifieras, vilket innebär att skatteutfallet sjunker i allt snabbare takt.
Enligt den prognos våren 2023 som låg till grund för den tekniska ramen förutspåddes skatteuttaget sjunka till 42,1 procent i relation till bnp fram till 2025. I prognosen sommaren 2023, som låg till grund för regeringsförhandlingarna, hade siffran sjunkit till 41,7 procent. I den senaste prognosen (december 2023) beräknas skatteuttaget 2025 vara 40,5 procent. Utöver regeringens passivitet har också en kännbar lindring av arbetslöshetsförsäkringspremierna sänkt det totala skatteuttaget.
Trots att många sakkunniga, såsom Statens revisionsverk, har påpekat att regeringens skattepolitik strider mot balanseringsmålet för de offentliga finanserna, har regeringen hittills kategoriskt uteslutit skatteanpassningen från sin verktygslåda. Ett år har gått förlorat, likaså möjligheten till en mer omfattande strukturell reform av beskattningen.
I regeringsprogrammet eftersträvas ett underskott på högst 1 procent i de offentliga finanserna i slutet av valperioden 2027. Verkställandet av regeringsprogrammet och genomförandet av nya anpassningsåtgärder räcker inte till för att uppnå målet. Prognosen är dock känslig för förändringar i ekonomin.
Centern anser att regeringen bör hålla fast vid det uppställda underskottsmålet och att regeringen ska lägga fram en fungerande plan för detta. Som grund för vårt eget alternativ har vi utnyttjat Finansministeriets utgifts- och skattekartläggningar från 2023 samt regeringens nya beslut vid ramförhandlingarna 2024.
Sammanfattning av Centerns alternativ till ytterligare anpassningar:
Omedelbara anpassningar 3,4 miljarder euro
- Skatteanpassning cirka 1 700 miljoner euro och övriga inkomster cirka 200 miljoner euro
- Utgiftsanpassning cirka 1 500 miljoner euro
Övrigt:
- Utgiftsbroms cirka 1 000 miljoner euro
- Tillväxtåtgärder cirka 1 000 miljoner euro
- Reformer med lång verkan cirka 2000–3000 miljoner euro
Totalt 7,4–8,4 miljarder euro
Tillväxtåtgärder, reformer och utgiftsbroms (totalt cirka 4–5 miljarder euro)
Påskyndad tillväxt (1 miljard euro)
Finland har redan lidit av ett kroniskt tillväxtunderskott i över femton år. Orsaken till detta är den svaga produktivitetsutvecklingen, de låga investeringarna och den ökande bristen på kompetent arbetskraft. För närvarande har både vanliga människor och företagare ett svagt förtroende för framtiden. Människor oroar sig på riktigt för att deras ekonomi ska kollapsa. Företagen har inte likviditet för tillväxt.
Regeringen har inte erbjudit några alternativ för byggbranschen som befinner sig i svårigheter. Slopandet av skattefriheten för ungas köp av en första bostad orsakade endast en liten topp i efterfrågan på bostäder. Samtidigt förlorade landet 70 miljoner euro i och med sänkningen av överlåtelseskatten på fastigheter och bostäder.
Centerns recept för tillväxt är: Planerad i Finland, tillverkad i Finland och ägd i Finland. Finland behöver starkare tillväxtutsikter. Målet ska åtminstone vara att fördubbla tillväxten jämfört med prognosen.
Till följd av högerregeringens politik växer arbetslösheten, antalet konkurser och statsskulden men inte den finländska ekonomi. Konsumenternas och företagens förtroendeindikatorer ligger i botten.
Vi måste återställa förtroendet för ekonomin. Atmosfären och omvärlden ska vara stabila och förutsägbara. Nu är det inte så. Regeringen har valt en instabilare väg. Det goda med Finland var tidigare att den politiska risken är liten. Nu är det inte längre så.
Finlands förutsägbarhet som investeringsobjekt har försvagats betydligt på ett år. Detta kommer fram till exempel i inställningen till den gröna omställningen. Av politiska skäl kallas den numera för ren omställning i Finland.
Dessutom är också inställningen till utländska arbetstagare som kommer till Finland snäv, även om befolkningen i Finland åldras. Finland behöver positiva och stabiliserande framtidsutsikter. Det är inte möjligt att de lagändringar som gjorts under denna valperiod kommer att rivas upp under nästa valperiod.
Många tillväxtåtgärder har en negativ direkt effekt på skatteintäkterna, men de möjliggör ekonomisk tillväxt.
Centerns elva verktyg för tillväxt
För genomförandet av dessa tillväxtåtgärder reserveras 500 miljoner euro, varav 200—300 miljoner euro täcks med tilläggsintäkter från lotteriskatten genom övergången till licensmodellen.
1. Tillväxt i hela Finland
Centern föreslår tillväxtfrämjande åtgärder för hela Finland. Vi vill införa följande skatteincitament:
- a. Investeringsskattegottgörelsen: Centern skulle i övrigt genomföra skattegottgörelsen för investeringar i enlighet med regeringens förslag, men gottgörelsen ska utöver stora investeringar också gälla små och stora företags investeringar.
- b. För att stimulera företagens intresse för tillväxt utarbetas en finländsk variant av den så kallade estniska skattemodellen. I samfundsbeskattningen skulle man övergå till en modell där outdelade vinster omfattas av en lägre skattesats än vinster som delas ut. När det gäller skatteintäkterna är modellen neutral.
- c. I Finland måste man bättre värdesätta äldre arbetstagare som under sin långa karriär har fått en enorm arbetserfarenhet. Finländarna måste uppmuntras att fortsätta i arbetslivet klart längre än den lägsta pensionsåldern och att skjuta upp pensioneringen. De som fortsätter arbeta efter den lägsta pensionsåldern bör få en kännbar rabatt på 20 procent på inkomstskatten.
- d. Hushållsavdraget som stärker sysselsättningen och förebygger svart ekonomi bibehålls (nedskärningen på 100 miljoner euro blir inte av) och dessutom reserveras för hushållen 30 miljoner euro per år för energistöd särskilt för den som avstår från oljeuppvärmning.
- e. Den nedre gränsen för mervärdesbeskattningen höjs till 30 000 euro, för att småföretagare trots höjningen av mervärdesskatten ska få en skälig utkomst, då den nuvarande lättnaden vid den nedre gränsen kommer att slopas år 2025 på grund av förpliktelser enligt ett EU-direktiv.
- f. Företagens FoUI-avdrag utvecklas så att uppstartsföretagen kan dra full nytta av dem. Återbetalningen skulle ske kontant eller genom kvittning mot andra skatter, dvs. det skulle gynna förlustbringande företag som på grund av tillväxtfasen inte kan dra nytta av skatteincitamentet. För närvarande kan FoUI-avdraget utnyttjas först när företagets resultat har blivit positivt. Till exempel i Danmark kan en del av förlusterna återbetalas om de har uppstått genom FoUI-incitament. Samtidigt höjs också maximibeloppet jämfört med det nuvarande avdraget på högst en miljon euro per företag.
- g. Tiden för avdrag av förluster förlängs från nuvarande 10 år. Preskriptionstiden för att dra av förluster är exceptionellt snäv för finländska företag. I de nordiska länderna och Tyskland är tiden för avdrag av förluster inte tidsbegränsad. En alltför snäv tid för avdrag av förluster är problematisk särskilt för tillväxtföretag, vars verksamhet i initialskedet kan vara förlustbringande i en lång tid. Företag som är verksamma i Finland är tvungna att beakta detta och i stället för att växa modigt måste de göra företaget vinstbringande relativt snabbt för att hinna minska de aggregerade förlusterna i tid. Detta skulle inte minska skatteintäkterna nämnvärt, men det skulle stöda tillväxtföretagen.
- h. Skattefriheten för de allmännyttiga samfundens investeringar i riskkapitalfonder i kb-form genomförs omedelbart (kanalisering av kapital till tillväxtföretagen).
2. Utnyttjande av särskilda ekonomiska regioner
Centern föreslår ett tioårigt försök med en särskild ekonomisk region i östra Finland. En tidsbunden befrielse från samfundsskatt för ett investerande företag skulle vara en del av tillväxtpaketet. I östra Finlands särskilda ekonomiska region skulle reformen gälla alla investeringar oberoende av näringsgren. Detta skulle medföra en betydande investeringsinjektion för östra Finland.
Utöver investeringsincitamentet för företag skulle det inom den särskilda ekonomiska regionen genomföras ett heltäckande åtgärdspaket med incitament, såsom studielånskompensation och flyttbidrag för kompetent arbetskraft, regionalt lindrigare elskatt och sänkta socialskyddsavgifter, försnabbad behandling av tillstånd och slopande av prövningen av tillgången på arbetskraft, och dessutom skulle tyngdpunkten i tilläggssatsningarna på FoUI och utbildningsplatser läggas särskilt på östra Finland.
Centern vill underlätta situationen i östra Finland med 130 miljoner euro och rikta 30 miljoner euro till norra Finland. Genom åtgärdspaketet skapas det tillväxtutsikter för landskapen vid östgränsen för dem som lider av följderna av Rysslands krigföring och genomförandet av det så kallade programmet för norra Finland inleds. Finansieringen fås genom att rekapitaliseringen av snabbjärnvägen mellan Åbo och Helsingfors på 460 miljoner euro återtas.
För kommuner som har intresse för saken införs ett försök med en sådan turismavgift som tillämpas på andra håll i världen och vars avkastning används för att utveckla den lokala turisminfrastrukturen. Avgiften kan till exempel uppgå till fyra euro per natt.
3. Fler invånare i Finland
Humankapital bygger på utbildning. Utbildning är en investering i mänskligt kunnande i samhället, medan vanliga investeringar ökar det fasta produktionskapitalet. Historiskt sett har tillväxten i Finland alltid byggt på mänskligt kunnande och produktiva investeringar.
Den utarmade produktivitetsökningen i Finland under de senaste femton åren har ett väsentligt samband med att humankapitalet ackumuleras långsammare än tidigare. Både antalet arbetstimmar och den genomsnittliga utbildningsnivån spelar då en nyckelroll.
Humankapitalet hotar att minska i framtiden på grund av både befolkningsstrukturen och den sjunkande utbildningsnivån.
Detta återspeglas i företagens verksamhetsförutsättningar, eftersom det inte är möjligt för företagen att öka sina FoUI-satsningar utan kompetent arbetskraft. Några nya produktiva investeringar kommer inte heller att uppkomma om det inte finns tillräckligt med kvalificerad arbetskraft.
För att humankapitalet ska växa på lång sikt föreslår Centern en motsvarande parlamentarisk överenskommelse mellan partierna som den som ingåtts för FoUI-satsningarna.
Finland behöver fler satsningar på kompetens och utbildning. Det mest brådskande är att sätta den grundläggande utbildningen i skick. Detta förutsätter att finansiering kanaliseras till detta.
Detta innebär ytterligare satsningar på utbildning för de unga åldersklasserna, livslångt lärande och invandring av experter. Detta förutsätter att utbildningen granskas som en investering i stället för som en utgiftspost. För att finansiera utbildningsinvesteringar kan man också avyttra statens icke-strategiska egendom i de fall där man uppskattar att den på lång sikt ger bättre avkastning som investering i utbildning.
För att säkerställa en kompetent arbetskraft behövs det en målinriktad befolkningspolitik som även innefattar att de invandrare som vill arbeta önskas välkomna till Finland.
Arbetskrafts- och studieinvandringen måste göras smidigare och fås att öka. En av högerregeringens mest långtgående misstag är att förhålla sig nonchalant till den nödvändiga invandringen.
Centern håller med den uppfattning som finansministeriets tjänstemän framfört i offentligheten om att det är möjligt att stoppa försvagningen av försörjningskvoten om 40 000 nettoinflyttare kommer till Finland varje år. Det är svårt att se andra sätt att få till stånd en sådan ökning av arbetsmängden som snabbt och tillräckligt skulle förbättra den finansiella obalansen i de offentliga finanserna.
Det är dock viktigt att notera att invandrarna samtidigt måste ha lika bra sysselsättning, samma uppgifter och samma lön som majoritetsbefolkningen, för att invandringen verkligen ska stärka de offentliga finanserna.
Folkmängden i Finland kan öka till sex miljoner på 2040-talet, om invandringen hålls på senaste årens höga nivå.
Finland måste ställa som mål att den arbetsrelaterade invandringen bestående ska höjas till en hög nivå. Samtidigt måste man se till att sysselsättningen bland invandrare motsvarar sysselsättningen bland den övriga befolkningen.
Dessutom måste studerande som kommer till Finland få incitament att stanna kvar i Finland för att arbeta efter studierna. Ett poängsystem enligt kanadensisk och australisk modell bör införas.
Utländska experter och deras familjer måste få och garanteras ett servicelöfte på två veckor. Förverkligandet av detta ska mätas systematiskt från den tidpunkt då sökanden lämnar in sin ansökan i systemet. Detta ska innefatta identifiering, erhållande av arbetstillstånd och alla andra praktiska åtgärder från öppning av ett bankkonto till personbeteckningen.
Som en del av åtgärderna för att locka kompetent arbetskraftsinvandring till Finland ska det i världen inrättas finländska språk- och kulturskolor, där de som lärt sig finska och finsk kultur kan beviljas uppehållstillstånd för att arbeta i Finland. Dessutom kan finländska universitet och yrkeshögskolor inrätta verksamhetsställen i utlandet.
Å andra sidan behövs det fler engelskspråkiga daghem och grundskolor i Finland.
Som en del av befolkningspolitiken måste vikt fästas vid en positiv inställning till familjen. Centern accepterar inte nedskärningar för barnfamiljer. Ett konkret sätt att stödja familjerna kunde vara att lindra beskattningen av barnfamiljer. Det här borde utredas.
4. Rekapitalisera Finlands Industriinvestering med ett betydande belopp för att det ska kunna delta som medinvesterare i industriella investeringsprojekt och finansiera större tillväxtföretag
Finlands Malmförädling ska vid behov bedömas på motsvarande sätt. Fingrids och Gasgrids investeringsförmåga ska tillgodoses på det sätt som regeringen föreslår.
Centern anser att man i Finland borde ingå branschvisa tillväxtavtal till exempel inom teknologiindustrin, de kreativa branscherna, livsmedelsbranschen, skogsbruket och skogsindustrin samt turismen.
5. En större del av pensionstillgångarna än för närvarande ska användas för att påskynda investeringar i Finland.
Finansieringen är för närvarande en av flaskhalsarna i de tillväxtinriktade företagens investeringar. Finland industrialiserades med hjälp av återlåning, genom att pensionsavgifterna återfördes till investeringar i Finland. I dag far pensionsmedlen iväg för att påskynda den ekonomiska tillväxten främst i främmande länder.
6. Specifika tillväxtavtal för de ekonomiska regionerna ersätter de MBT-avtal som ingåtts med endast några stadsregioner, varvid staten deltar jämlikare i utvecklingen av hela Finland.
Regionstäderna utgör ryggraden i den finländska sysselsättningen. De företag som är har verksamhet i regionstäderna har dock ofta svårigheter med att hitta kompetent arbetskraft och FoUI-finansiering för sina projekt.
Nya åtgärder behövs för att tillgodose och förutse regionstädernas behov av kompetent arbetskraft, strategiskt samarbete samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI).
Med Business Finlands och Finlands Akademis finansiering skapas bland annat ett eget FoUI-program för regionstäderna. Dessutom borde man utveckla och skapa verksamhetsmodeller för gemensamma campus på olika utbildningsnivåer.
Regionstäderna, högskolorna, företagen och andra arbetsgivare i regionen bör ingå strategiska partnerskapsavtal och upprätta verksamhetsmodeller som säkerställer parternas engagemang och mål.
7. Tillstånd för investeringar har i vissa fall framskridit obefogat långsamt. Beviljandet måste påskyndas. Dessutom måste den förvaltningsövergripande investeringsgrupp som utlovades i regeringsprogrammet omedelbart börja sitt arbete för att de planerade investeringarna ska kunna genomföras i Finland.
8. Som en del av bemötandet av den försämrade ekonomiska situationen föreslog Centern redan i sin alternativa budget för 2024 att dieselolja för yrkestrafik tas i bruk.
Det skulle underlätta i synnerhet transportföretagarnas kostnader i Finland eftersom avstånden är långa och det skulle för sin del bidra till att landets exportindustri klarar sig.
9. Centern skulle liksom regeringen fortsätta att målmedvetet öka FoUI-satsningarna med beaktande även av de offentliga forskningsinstitutens roll.
10. Vi tar ett produktivitetssprång genom att göra Finland till ett stort land inom utnyttjandet och tillämpningen av artificiell intelligens.
Man måste snabbt ta stora kliv inom den offentliga och den privata sektorn genom att fördomsfritt tillämpa teknologi.
För att påskynda detta behövs riksomfattande samordning och tvärsektoriell ledning inom alla delområden och på alla nivåer i samhället för att Finland och finländarna ska få del av de möjligheter som artificiell intelligens erbjuder och kunna visa resten av världen en modell för etisk användning av artificiell intelligens.
Finland ligger redan nu klart efter och hamnar allt mer på efterkälken jämfört med många andra länder, men med målmedveten utbildning och modig attityd kan vi ännu komma fatt denna tekniska trend som är viktig på lång sikt.
Spetsprojektet under denna valperiod måste vara att göra den strategiska tillämpningen av artificiell intelligens till en konkurrensfördel för Finland. Också stärkandet av barns och ungas kunskaper i artificiell intelligens måste tas upp på undervisnings- och kulturministeriets arbetslista. Förstärkningen av de naturvetenskapliga, matematiska och teknologiska färdigheterna som en del av den grundläggande utbildningen är en central framtidskompetens som stärker Finlands humankapital och innovationsförmåga.
Finland måste i EU verka för att hela Europa börjar arbeta för att ta igen den tekniska eftersläpningen.
11. Det tillsätts en parlamentarisk arbetsgrupp kring den idé som president Niinistö tog upp i sitt öppningstal inför riksmötet 2024.
Målet är att över regerings- och oppositionsgränserna skapa ett gemensamt åtagande om på vilken nivå Finlands offentliga utgifter och beskattning ska ligga för att ekonomin ska återhämta sig på lång sikt.
Reformer med lång verkan (2–3 miljarder euro)
Regeringen Orpo har tillsatt en arbetsgrupp för att reformera arbetspensionssystemet. Gruppen eftersträvar att stärka de offentliga finanserna på lång sikt med 0,4 procentenheter i förhållande till bnp, vilket motsvarar cirka 1 miljard euro. Uppskattningen av behovet att stärka finanserna baserar sig på föregående befolkningsprognos, efter vilken nativiteten har sjunkit ytterligare. Pensionssystemet bör stärkas med mer än endast en miljard euro. Målet för reformer med lång verkningstid kan ligga på 2–3 miljarder euro.
Slopa pensionstillväxten inom utkomstskyddet för arbetslösa, slopa pensionstillväxten för examina och begränsa gradvis efterlevandepensionen (med undantag av barnfamiljer och nuvarande pensioner) så att den gäller för högst två år (cirka 1 miljard euro)
Arbetspension intjänas förutom för förvärvsinkomster också för avlagda examina, vård av barn under tre år samt för tiden för inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och vissa andra perioder då man tillhandahåller förmåner.
Enligt Finansministeriets skattekartläggning skulle före 2090 slopande av sådan pensionstillväxt som baserar sig på annat än förvärvsinkomster stärka de offentliga finanserna med uppskattningsvis 1,3 miljarder euro netto, när man beaktar den ökade användningen av andra förmåner och de minskade skatteintäkterna från pensionsinkomsterna.
Av detta belopp utgör den pension som tjänas in genom examina nästan 400 miljoner euro och den pension som tjänas in under arbetslöshetstiden cirka 500 miljoner euro. Undersökningar har visat (se t.ex. Gruber, Kanninen och Ravaska 2022) att minskade pensionstillgångar uppmuntrar till att fortsätta i arbetslivet en längre tid. Om pensionstillväxten slopas på det sätt som beskrivs ovan skulle också sysselsättningen öka.
Centern är beredd att frångå intjäning av pension under tiden för utkomstskyddet för arbetslösa och kan överväga att slopa den pensionstillväxt som bygger på examina. Det skulle stärka pensionssystemet med cirka 900 miljoner euro.
Vi skulle dock bevara den pension som tjänas in vid avbrott i arbetslivet på grund av familjeskäl. Som det också konstateras i finansministeriets skattekartläggning kan den pension som fås under föräldraledigheten anses motiverad bland annat med tanke på jämställdheten mellan könen.
Dessutom är Centern beredd att överväga att i arbetspensionssystemet gradvis begränsa efterlevandepensionens (med undantag av barnfamiljer) varaktighet till två år. Dess nettoeffekt är cirka 300 miljoner euro (effekten syns stegvis före 2060-talet). Reformen berör inte de efterlevandepensioner som betalas i nuläget.
Centerns förslag gör det möjligt att inte behöva ingripa i den egentliga pensionsåldern, utan den nuvarande modellen med en stegvis stigande pensionsålder är fortfarande fungerande.
Centern eftersträvar högre avkastning på investeringar och vill effektivisera förvaltningen i anslutning till utbetalningen av pensioner (cirka 1–2 miljarder euro).
Dessutom eftersträvar vi att stärka de offentliga finanserna med 1–2 miljarder euro genom att revidera bestämmelserna om solvens (bl.a. en granskning på längre sikt i stället för dagsspecifik avstämning), tillåta större aktievikt på placeringar samt effektivisera förvaltningen i anslutning till utbetalningen av pensioner. Automatiska stabilisatorer kan också användas för att se till att det inte uppstår ett tryck på att höja avgifterna inom pensionssystemet.
Dessutom skulle pensionsfinansieringen kanaliseras så att den påskyndar tillväxten i Finland (se avsnittet om påskyndad tillväxt).
En del av underavkastningen är en följd av begränsningar i det finländska systemet (FöPL-systemets solvensram) och en mindre aktievikt. Inhemska buffertfonder (Keva, VER, KER) har i genomsnitt uppnått högre avkastning än de aktörer (arbetspensionsbolag, -kassor och -stiftelser) som omfattas av FöPL-systemets solvensbestämmelser.
Kostnaderna för vårt pensionssystem är högre än i Sverige. Medan kostnaderna i Finland utgjorde cirka 0,9 procent av det bundna kapitalet (2017), låg svenska AP-fondernas kostnader på endast 0,1 procent (2020). Detta kan delvis förklaras med att Finlands system har en större andel i dyrare hedge- och kapitalplaceringar samt andra alternativa investeringsprodukter.
Centern anser att ett realistiskt antagande till exempel kan vara att avkastningen på det finska pensionssystemets placeringar i bästa fall kan förbättras med cirka 1 procentenhet till 4,5 procent.
Det förutsätter att kostnadsstrukturen för placeringsverksamheten närmar sig utgiftsnivån för de svenska AP-fonderna och att risknivån för placeringarna ökas måttligt. En betydande och plötslig ökning av aktierisken är dock förenad med risk för kursras, och därför måste aktievikten ökas på ett kontrollerat sätt.
I sin bedömning av Finlands pensionssystem 2013 bedömde Ambachtsheer att slopandet av solvensbestämmelserna kunde öka den förväntade årliga avkastningen med cirka 1 procentenhet.
En förbättring av arbetspensionsanstalternas avkastning på placeringar med 1 procentenhet skulle kunna stärka de offentliga finansernas hållbarhet med närmare 1 procent i förhållande till bnp, alltså med upp till 3 miljarder euro på lång sikt.
När avkastningen stiger finns det inte längre något behov av att höja arbetspensionsavgifterna, samtidigt som fonderna växer på lång sikt.
Alternativ till och behovet av att införa automatiska stabilisatorer bör utredas och bedömas som en del av tryggandet av ett hållbart pensionssystem.
Utgiftsbroms för social- och hälsovården (1 miljard euro)
För att sanera de offentliga finanserna och dämpa kostnadsökningen är det nödvändigt att välfärdsområdena lyckas förnya sin verksamhet på ett hållbart sätt. Det kräver att regleringen lindras och förpliktelserna blir smidigare, men också att finansieringen är tillräcklig i förhållande till det faktiska behovet.
Statens styrning av välfärdsområdena är stark, så välfärdsområdena måste garanteras mer handlingsfrihet genom en avveckling av normer. Centern vill öka den lokala makten och avveckla riksomfattande normer.
Redan i regeringsprogrammet fanns anpassningar på nästan 1,65 miljarder euro för välfärdsområdena. Av detta anpassningsbehov genomförs cirka 550 miljoner euro genom lagändringar vars kalkylerade effekt dras av direkt från social- och hälsovårdsfinansieringen. Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna att öka de besparingar som görs genom lagändringar med nästan 600 miljoner euro. Det betyder alltså att finansieringen av välfärdsområdena minskas med 1,15 miljarder euro genom lagändringar. Dessutom förutsätter regeringen att välfärdsområdena genom sina egna åtgärder sparar 1,1 miljarder euro.
Regeringen Orpo har på sin skärbräda lagt upp social-, hälsovårds- och välfärdstjänster för finländarna till ett belopp av sammanlagt 2,25 miljarder euro fram till 2028.
Den största åsiktsskillnaden mellan Centern och regeringen Orpo gäller social- och hälsovårdstjänsterna för finländarna. Centern skulle inte skära ned de kalkylmässiga spareffekterna av lagändringarna från välfärdsområdenas finansiering. Centerns grundprincip är att de lagändringar som bedömts vara ändamålsenliga och som dämpar kostnadstrycket på välfärdsområdena kan genomföras, men välfärdsområdena ska få behålla den finansiering som reserverats för dessa uppgifter och skyldigheter och den ska inte sugas upp till staten.
Enligt Centern kan välfärdsområdena minska kostnaderna bland annat genom att utnyttja nya rutiner, men regeringens tidsplan och målnivå för välfärdsområdenas besparingar är helt orealistisk. Centern skulle förlänga tiden för att täcka välfärdsområdenas underskott, och vi har föreslagit det redan hösten 2023. Detta skulle göra det möjligt att stabilisera välfärdsområdenas ekonomi på ett kontrollerat sätt utan att närservicen och basservicen plötsligt och felaktigt körs ned.
Med hjälp av de metoder som Centern föreslår gör man det möjligt för välfärdsområdena att balansera ekonomin på ett målmedvetet men förnuftigt sätt.
Av de nya åtgärder som regeringen föreslår skulle Centern vidta följande:
- Minimidimensioneringen för personalen inom heldygnsomsorgen sänks till 0,6 från nuvarande 0,65. Vi anser att man också bör granska vad som i övervakningen anses höra till dimensioneringen och utvidga denna tolkning. I dimensioneringen bör man också på ett sporrande sätt beakta utnyttjandet av teknik som en del av vården.
- Skärpningen av vårdgarantin upphävs. Det säkerställs att finansieringsmodellen uppmuntrar till att avveckla vårdköerna.
- Serviceutbudet inom socialvården och den specialiserade sjukvården granskas som en del av jakten på besparingar.
- Körkorts periodiska kontroller för äldre avgränsas till att vara utanför den offentliga sektorn.
Sammantaget ökar dessa åtgärder, som också stöds av Centern, välfärdsområdenas handlingsutrymme med 426 miljoner euro, när deras finansiering inte minskas i motsvarande mån.
Centern godkänner inte alls regeringens åtgärder för att skära ned i funktionshinderservicen (65 miljoner euro) och höja klientavgifterna (100 miljoner euro).
Utöver regeringens ovannämnda åtgärder vill Centern uppnå kostnadseffekter på ungefär 600 miljoner euro på följande sätt:
1. Ett åtgärdsprogram för att göra lagstiftningen smidigare, avveckla normer och uppnå ändamålsenliga besparingar i välfärdsområdena.
Välfärdsområdena omfattas nu av en stark statlig författnings- och finansieringsstyrning, så områdena kan och bör ges handlingsfrihet när det gäller organiseringen av tjänsterna.
Principen borde vara att staten ställer upp mål och att välfärdsområdet inom ramen för en flexibel reglering själv får välja de metoder som i området är mest ändamålsenliga och lämpliga.
Exempelvis kan kompetenskravet för socionomer återställas till samma nivå som före reformen av dimensioneringen inom småbarnspedagogiken. Skyldigheten att ansöka om dispens för sjukhus med färre än tusen förlossningar slopas. Transporter av avlidna underlättas. Lagstiftningen om underentreprenad, vars beredning framskred långt under förra valperioden, genomförs.
Besparingar inom social- och hälsovårdstjänsterna eftersträvas i hela landet. Hit hör bland annat att se över vilka paragrafer eller bestämmelser som kan strykas, lättas upp eller automatiseras. Servicehandledningen måste vara fungerande och vårdupplägget sammanhängande.
FPA-ersättningarna för privat sjukvård ändras genom att den befintliga finansieringen rikas till tandvård, kvinnosjukdomar och assisterad befruktning, vars ersättningsnivån skulle utgå. Övriga tjänster skulle helt och hållet falla utanför FPA-ersättningen.
Man bör också i andra offentligfinansierade funktioner än välfärdsområdena systematiskt granska hur olika samhällsnormer kan avvecklas.
2. Ett servicelöfte för social- och hälsovården.
Centern anser att finländarna har rätt att få reda på vilket servicelöfte som samhället ger om de högklassiga tjänster som den offentliga hälso- och sjukvården kan erbjuda. Det är fråga om vilka tjänster finländarna kan förvänta sig i utbyte mot sina skattepengar.
Vi vill öppna en offentlig debatt om vilka tjänster det offentliga social- och hälsovårdssystemet ska producera och vilka tjänster som helt eller delvis överförs på människornas eget ansvar. Faktum är att varken skattepengarna eller arbetskraften räcker till för att täcka de befintliga åtagandena.
Samhällets servicelöfte kan preciseras till exempel så att vaccinationer av turister slopas bland välfärdsområdenas uppgifter, att de läkarintyg som krävs för körkort i sin helhet överförs till den privata sektorn och att den offentliga finansieringen av läkarintyg som hänför sig till vapenlicenser slopas.
För att genomföra servicelöftet behövs det också ett systematiskt sätt att kartlägga effekterna av social- och hälsovårdstjänsterna samt att prioritera dessa enligt tjänster som finansieras av skattebetalarna och tjänster som människorna skaffar själva. Klassificeringen skulle göras som expertarbete och uppdateras regelbundet.
3. Vi sätter stopp för användningen av inhyrd arbetskraft inom den offentliga sektorns tjänster. Centern eftersträvar på detta sätt besparingar på 100 miljoner euro.
Det är möjligt att ta kontroll över marknaden för inhyrd arbetskraft genom en förordning så att medicine studerande åläggs att vara anställda antingen vid sjukhus, eftersom utbildningen bekostas av samhället.
4. En yrkesutövarmodell införs med snabb tidtabell i hela landet.
Med yrkesutövning avses sådan verksamhet där en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inte innehar en offentlig tjänst eller något annat anställningsförhållande, utan producerar tjänsterna självständigt direkt för kunden. Syftet med yrkesutövarmodellen är att koppla läkare i den privata sektorn till långvariga vårdförhållanden som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar.
5. Beräkningen av kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna offentliggörs utan dröjsmål för att ge tillgång till jämförbar information.
Detta förutsätter enhetliga kostnadsberäkningsgrunder för välfärdsområdena, annars kan serviceprodukterna inte jämföras.
6. Vi ska leda det nationella införandet av artificiell intelligens. Finland borde vara ett modelland inom utnyttjande av artificiell intelligens.
Välfärdsområdena måste modigt söka metoder för att stärka produktiviteten. Det behövs nya förfaranden, till exempel fördomsfri användning av artificiell intelligens och robotteknik. Också lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården måste bli smidigare.
7. För att mäta social- och hälsovårdstjänsternas genomslagskraft fastställs nationella indikatorer för alla välfärdsområden, och indikatorerna följs upp.
Indikatorerna skulle göra det möjligt att följa förändringar i patientens funktionsförmåga, upplevd nytta av insatserna och vårdkedjornas funktion.
8. Flerkanalsfinansieringen avvecklas. All finansiering ska ingå i samma budget för att de totala kostnaderna ska kunna beaktas.
Till exempel måste finansieringsansvaret för FPA-skjutsar överföras från FPA till välfärdsområdena.
9. Volymen i de elektroniska tjänsterna måste öka betydligt.
Antalet distansmottagningar bör ökas. Målet är att cirka hälften av mottagningarna inom primärvården ska vara distansmottagningar. I synnerhet i jourärenden bör man öka distansmottagningen för att förbättra effektiviteten och kundorienteringen.
Enligt regeringens riktlinjer måste man i Finland övergå till att prioritera digitala tjänster som en kanal för myndighetsärenden. Detta innebär att det primära alternativet till exempelvis brevpost skulle vara elektronisk post. Samtidigt måste det säkerställas att det finns alternativa service- och kommunikationskanaler, till exempel fysiska serviceställen, för dem som inte kan använda digitala tjänster.
10. När det gäller patientdatasystemen bör man på nationell nivå definiera vilka behov de ska uppfylla och leda verksamheten som är kopplad till denna viktiga informationsteknik inom den offentliga sektorn så att systemen nationellt är genuint kompatibla med varandra.
11. Pilotprojekt och försök införs modigt i regionerna.
För att utveckla välbefinnandet i arbetet kunde man i teamen till exempel pröva på incitamentavlöning och lokala arbetstidsarrangemang. En modell med husläkare eller eget vårdteam utvecklas för dem som behöver mycket hälso- och sjukvårdstjänster.
12. Social- och hälsovårdsministeriet måste genuint leda förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna. Tjänsterna behöver ledas nationellt i samarbete med välfärdsområdena.
Styrningen kan inte ske enbart från finansministeriet på eurobas, utan styrningen måste baseras på en djup förståelse för social- och hälsovårdstjänsterna som helhet och tjänsternas betydelse för finländarnas välfärd och hälsa.
Målet bör vara att flytta tyngdpunkten till primärvård och förebyggande verksamhet. Samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna för att främja människors hälsa bör stärkas.
Inkomster
Skatteanpassning (1,7 miljarder euro)
Centern bär med sitt alternativ ansvar för statens skatteunderlag. Den främsta lösningen, en höjning av mervärdesskatten med 1 procent, är inte enkel, men i det nuvarande ekonomiska läget är det nödvändigt att förbättra skatteunderlaget. Vi föreslår också höjningar av de särskilda skatterna samt flera andra höjningar som beskrivs närmare nedan.
Centern anser att det är rätt och skäligt att regeringen inte vid ramförhandlingarna beslutade att höja mervärdesskatten på mat, även om regeringen antydde att det fanns med i planerna inför ramförhandlingarna. En höjning av momsen på mat skulle i synnerhet ha drabbat mindre bemedlade när priset på matvarorna skulle ha stigit oskäligt mycket. Av samma orsak stöder Centern inte regeringens linje att höja mervärdesskatten på läkemedel från 10 procent till 14 procent, och vi vill inte heller att de andra lägsta mervärdesskattesatserna höjs.
Vårt alternativ beräknas 2028 ha statiska effekter på de offentliga finanserna.
Mervärdesskatt
Centern föreslår i sitt alternativ att den allmänna mervärdesskattesatsen höjs med 1 procent. I så fall skulle den allmänna mervärdesskattesatsen vara jämnt 25 procent och Finland skulle hålla sig på den allmänna nordiska nivån i fråga om mervärdesbeskattningen.
Regeringens proposition om en höjning med ytterligare en halv procentenhet för vårt land till täten bland länderna med de högsta mervärdesskattesatserna i Europa. Centerns alternativ visar att skatteutfallet också kan samlas in på något annat sätt. Regeringen kunde inte göra detta, utan satte alla finländare att betala ännu mer för anpassningen.
I regeringsprogrammet har från och med 2025 också skrivits in att nyttigheter med den lägsta mervärdesskattesatsen (tidningar, böcker, läkemedel, turist-, idrotts- och kulturtjänster, persontransporter) på 10 procent ska överföras till skattesatsen 14 procent. Endast dagstidningar och tidskrifter har uteslutits från åtgärden. Centern oroar sig över hur alla dessa åtgärder påverkar människors konsumtion, turism och bildning samt möjligheter att köpa de läkemedel de behöver. Centern godkänner inte regeringens riktlinje att höja den sänkta skattesatsen.
- Momsen höjs till 25 procent och den sänkta skattesatsen bibehålls på nuvarande nivå 595 miljoner euro
Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Centern godkänner regeringens förslag om att frysa indexjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen för dem som har de högsta inkomsterna. Dessutom vill Centern sänka inkomstgränsen för den så kallade solidaritetsskatten till den tidigare nivån, alltså den högsta normala inkomstskatteklassen (88 200 euro). För att olika generationer ska behandlas rättvist godtar Centern också en skärpning av beskattningen av pensionsinkomster genom ändring av pensionsinkomstavdraget. Vi vill också rikta denna ändring till de högre pensionsinkomsterna, ända upp till gränsen för solidaritetsskatten. Det är rättvist att de som har de högsta inkomsterna i detta finanspolitiska läge bär en större börda än de som har små och medelstora inkomster.
Det är därför rätt att högerregeringen äntligen beslutade att utvidga åtgärderna till att även omfatta de medborgare som tjänar mest pengar. Regeringens anpassningspolitik är dock fortfarande långt ifrån rättvis när man beaktar den höjning av den under gränsen för solidaritetsskatt som regeringen tidigare beslutade om och som medförde skattelättnader för de allra rikaste redan under 2024. Detta skulle Centern inte ha godkänt för 2024, men regeringen gick med skygglappar för ögonen och med elitens kommande skattelättnader i åtanke.
När det gäller beskattningen av kapitalinkomster föreslår vi en källskatt på fem procent på de allmännyttiga samfundens utdelningsintäkter. För källskatten skulle dock fastställas en gräns på 50 000 för skattefria inkomster, vilket innebär att åtgärden inte drabbar till exempel idrottsföreningar som utför viktigt allmännyttigt arbete. Beskattningen skulle inte heller beröra pensionsbolagens placeringar.
Centern understöder inte regeringens förslag om att minska hushållsavdraget. I en situation där regeringen genomför den största skärpningen i historien av beskattningen av tjänster genom höjningen av den allmänna mervärdesskatten är det ofattbart att den även försämrar incitamentet att utnyttja tjänsteföretagens arbete. Centern befarar att situationen leder till ökad svart ekonomi. När hushållens renoveringar blir ogjorda finns det inte heller hopp i sikte i byggbranschen från dessa renoveringar.
- Frysning av de två högsta inkomstnivåerna i förvärvsinkomstbeskattningen 60 miljoner euro
- En källskatt på fem procent införs på skattefria vinstutdelningar från allmännyttiga samfund och andra. Beskattningen berör inte pensionsbolagens placeringar och inte heller utdelningsintäkter och andra kapitalinkomster som understiger 50 000 euro. 100 miljoner euro
- Skärpningen av beskattningen av pensionsinkomster (till skillnad från regeringen skulle Centern se till att skattehöjningen sträcker sig också till pensionärer med högre inkomster ända upp till gränsen för solidaritetsskatten, varvid skattehöjningen för pensionärer med medelstora inkomster är skäligare, modellen preciseras senare) 205 miljoner euro (150 miljoner euro 2025)
- Slopandet av skattestödet för frivilligt pensionssparande 40 miljoner euro
- Återinförande av den nedre årsgränsen för solidaritetsskatten till 88 200 euro 76 miljoner euro
Trafik
Centern vill utveckla beskattningen av trafiken i en rättvisare riktning genom en totalreform av trafikbeskattningen. Faktum kvarstår att Finlands skatteinkomster kommer att rasa inom den närmaste framtiden uttryckligen på grund av att skatteintäkterna från trafiken minskar. En ansvarsfull politik är att hitta en rättvis lösning där alla vägtrafikanter är med och står för kostnaderna.
För att förbättra industrins kostnadskonkurrenskraft och underlätta transportkostnaderna för näringslivet föreslog Centern redan i sitt valprogram och som en del av sin alternativa budget hösten 2023 att man bör inför dieselolja för yrkestrafik. Samtidigt bör man i Finland ta ut en vinjettavgift för att också utländska lastbilar ska delta i kostnaderna för användningen av vägnätet.
Vi godtar inte att regeringen bestraffar husvagnsägare genom att slopa bilskattestödet för husbilar.
- Skattereform för trafiken 100 miljoner euro
- Vinjettsystem för utländska långtradare 15 miljoner euro
Beskattning av företagsverksamhet
Centern föreslår inga ändringar i samfundsskattesatsen. Det är viktigt att sörja för Finlands konkurrenskraft och tillväxt, och en höjning av samfundsskatten skulle motarbeta det. Vi godkänner regeringens förslag om att slopa utbildningsavdraget för arbetsgivare.
- Slopandet av utbildningsavdraget 14 miljoner euro
Särskilda skatter
Centern uttrycker besvikelse över att den hälsoskatt som Samlingspartiet lovat före riksdagsvalet visade sig vara ett festtal som inte ens var avsett att genomföras. I Samlingspartiets alternativa budget under partiets tid i oppositionen eftersträvades med hälsorelaterad skatt en ökning av beskattningsutfallet med 300 miljoner euro. Med den sötsaksskatt som regeringen nu utfärdar håvar regeringen bara in en knapp tredjedel (85 miljoner euro) av det eftersträvade beloppet genom att momssatsen för sötsaker höjs från 14 procent till 25,5 procent.
Det är orealistiskt att tänka sig att uppnå skatteintäkter på 300 miljoner euro genom en omfattande hälsoskatt. Det hade dock varit befogat för regeringen att utan dröjsmål bereda en sådan skatt, ändå så att man tar hänsyn till den inhemska livsmedelsindustrin till exempel genom en gradering av konsekvenserna. Centern godkänner regeringens sötsaksskatt, men lyfter fram den orättvisa som enbart en skatt på godis föranleder inom sötsaksindustrin. Vi är beredda att utvidga sötsaksskatten till att också gälla kex och chips, samtidigt som skatteintäkterna ökas.
Centern föreslår en kraftigare höjning av tobaksskatten än regeringen. Syftet med tobakslagen är att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinhaltiga produkter som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende ska upphöra. Centerns förslag stöder uppnåendet av detta mål och innebär en höjning av priset på ett cigarettpaket med cirka två euro.
Vi är också beredda att binda alkoholskatten och läskedrycksskatten till index (konsumentprisindex), alltså skulle skatten i fortsättningen höjas automatiskt. Dessutom höjer vi skatten på konstgjort sötade läskedrycker (med undantag av vatten) så att intäkterna av dem kan öka med 10 miljoner euro.
Centern säger bestämt nej till en kött- och mjölkskatt.
- Sötsaksskatt på sötsaker, kex och chips 125 miljoner euro
- Skatt på läskedrycker 37 miljoner euro
- Tobaksskatt 180 miljoner euro
- Alkoholskatt 117 miljoner euro
Överlåtelseskatt
Centern föreslår att regeringens sänkning av överlåtelseskatten upphävs. Likaså måste skattefriheten för köpet av första bostad för unga återinföras. Samtidigt vill vi genomföra en skatteneutral reform av överlåtelseskattesatserna i enlighet med vårt tidigare förslag så att skattesatserna för bostadsaktier och fastigheter slås samman till 2,74 procent.
- Slopandet av beskattningen av överlåtelseskatt och återinförandet av skattefriheten för första bostad 70 miljoner euro
Övriga skatteåtgärder
- Gruvskatt 5 miljoner euro
- Utvidgning av donationsavdraget -15 miljoner euro
Övriga inkomster (200 miljoner euro)
Svart ekonomi och effektiviserad beskattning av plattformsekonomin
I den svarta ekonomin, inklusive brottslig verksamhet och penningtvätt, rör sig enorma summor. Enligt Skatteförvaltningens uppskattningar betalas enbart svarta löner årligen för över en miljard euro, vilket medför skatteinkomstbortfall på hundratals miljoner euro för staten och kommunerna. När skattemyndigheterna råkar ut för intäktsbortfall, känner de som lydigt betalar sina skatter det i skinnet i form av skärpt beskattning. Också ärliga företagare lider av den svarta ekonomin i form av osund konkurrens.
Regeringen som leds av Samlingspartiet och Sannfinländarna förhåller sig likgiltigt till bekämpningen av svart ekonomi. Regeringen inledde först i mars i år efter offentliga påtryckningar en uppdatering av programmet för bekämpning av grå ekonomi. De myndigheter som bekämpar svart ekonomi har varje valperiod samlats tvärsektoriellt vid samma bord.
Centern föreslår att programmet för bekämpning av grå ekonomi ska fortsätta. Det är då viktigt att de ansvariga myndigheterna anvisas tillräckliga resurser för att få fast bedragare och återkräva vinningen av brottslig verksamhet.
Centern har redan i sin alternativa budget för 2024 föreslagit 20 miljoner euro för polisen, tullen, skatteförvaltningen, utsökningsverket, domstolarna och åklagarna för bekämpning av svart ekonomi. Den förebyggande effekten av detta skulle tillsammans med den direkta effekten av åtgärderna mot svart ekonomi ge en intäkt på 120 miljoner euro, varmed nettoeffekten är 100 miljoner i statsfinanserna. Dessutom kan man få skatteintäkter på 100 miljoner euro från aktörer inom plattformsekonomin. För att övervakningen ska vara verkningsfull måste man genom lagändringar åstadkomma förbättringar i hur effektivt kontrollerna av jämförelsedata genomförs.
- Nettoinkomsten av bekämpningen av svart ekonomi genom satsningar på hela bekämpningskedjan 100 miljoner euro
- Effektiviserad beskattning av plattformsekonomi 100 miljoner euro
Skatteanpassning (1,5 miljarder euro)
För att förbättra läget inom de offentliga finanserna måste man kunna hitta besparingar. Centern anser att cirka en miljard euro utgör ett lämpligt ytterligare sparmål. Det är motiverat att besparingarna är mindre än skatteanpassningen, eftersom de anpassningar som regeringen Orpo hittills gjort kraftigt har riktat sig till just utgifterna.
År 2022 var utgifterna i de offentliga finanserna i relation till bnp 53,4 procent och de förutspås minska till 53,2 procent fram till 2027. På motsvarande sätt var inkomsterna 52,5 procent 2022. Inkomsterna väntas minska till 50,4 procent fram till 2027. Inkomsterna i relation till bnp sjunker alltså klart snabbare än utgifterna, även om alla anpassningar enligt regeringsprogrammet ännu inte syns i de prognostiserade siffrorna. Något måste göras.
Vi behöver anpassa utgifterna, men samtidigt förutsätter social- och hälsovårdstjänsterna att finansieringen tryggas, eftersom finansieringen av välfärdsområdena redan från start har visat sig vara otillräcklig i förhållande till de uppgifter som överförts. Tiden för att täcka underskottet måste förlängas, vilket Centern föreslog för regeringen redan hösten 2023. Slopandet av normerna inom social- och hälsovården och jakten på besparingar enligt Centerns förslag måste användas för att förbättra välfärdsområdenas hälsovårds-, social- och räddningstjänster.
Centern accepterar inte besparingar som drabbar barnfamiljer. Befolkningsutvecklingen bromsar redan nu upp tillväxten, och därför har man inte råd att försämra barnfamiljernas ställning. Barnen och de unga är vårt lands framtid.
Statsförvaltningen, säkerheten, försvaret, utrikesförvaltningen, utvecklingssamarbetet, understöden
Centern skär inte i Försvarsmakten och säkerheten. Att sörja för försörjningsberedskapen och landets säkerhet är av särskild betydelse både nationellt och också med tanke på den ekonomiska tillväxten och förtroendet. Finland är ett tryggt land vars kristålighet måste garanteras under alla omständigheter.
Centern påpekar att försvarsutskottet enhälligt har uttalat att det kräver att de nedskärningar som föreslagits i Försvarsmaktens omkostnader ersätts till fullt belopp i tilläggsbudgetarna. Försvarsutskottet har också enhälligt betonat att nedskärningarna i statsunderstödsverksamheten inte i någon mån får riktas till det frivilliga försvaret.
Centern accepterar inte regeringens centraliseringslinje i fråga om domstolarna, fängelserna och de lokala polisstationerna. Till exempel en gallring av polisens verksamhetsställen skulle försämra tryggheten i vardagen i vårt land med långa avstånd.
Däremot godkänner Centern regeringens sparpaket för statsförvaltningens uppgifter och skyldigheter. Det är också möjligt att öka produktiviteten vid ministerierna och i synnerhet vid statens centrala ämbetsverk. Centerns besparingar skulle omfatta också dessa. Till skillnad från regeringen skulle vi minska antalet specialmedarbetare och statssekreterare vid ministerierna.
Centern skulle jämka de ytterligare nedskärningarna i statsunderstöden och rikta dem till organisationsunderstöden. Vi godkänner dock tidigareläggningen av organisationsunderstöden i enlighet med regeringsprogrammet.
- Besparingar inom statsförvaltningen och statens centrala ämbetsverk 149,9 miljoner euro
- Minskning av ministrarnas specialmedarbetare och statssekreterare 2 miljoner euro
- Sänkning av anslagsnivån för aktieförvärv 2 miljoner euro
- Utrikesförvaltningen: lokaler och halveringen av Finnfunds kapitalisering 7 miljoner euro
- Utvecklingssamarbete och besparingar som berör lokalerna inom utrikesministeriets förvaltning 55 miljoner euro
- Inkvarteringskostnader för asylsökande och minskning av kvotflyktingar 60 miljoner euro
- Inrikesministeriet: momentet för utveckling och kostnader för avlägsnande ur landet 2,07 miljoner euro
- Slopandet av försvarsministeriets produktivitetsanslag 2,85 miljoner euro
- Styrning och utveckling av informations- och kommunikationstekniken (IKT) inom den offentliga förvaltningen 1,6 miljoner euro
- Främjande av produktiviteten inom statsförvaltningen 5 miljoner euro
- Statsunderstöd till organisationer från olika ministerier 50 miljoner euro
- Medlemsavgifter till internationella organisationer från olika ministerier 5 miljoner euro
- Avveckling av kommunernas skyldigheter och uppgifter 100 miljoner euro
Utbildning, kompetens, kultur, motion
Centerns linje främjar ett bildat och kulturellt Finland. Det mänskliga kapitalet är en konkurrensfördel som vi måste skydda för att landet ska klara sig. Om vi inte sörjer för vårt kunskapskapital genom att se till att varje finländare avlägger åtminstone examen på andra stadiet och en majoritet även högskoleexamen, kommer vårt mänskliga kapital enligt Finlands Bank att minska redan på 2040-talet.
Centern godkänner inte regeringens föreslagna nedskärningar i utbildningen på andra stadiet. Vi kan inte ställa oss bakom regeringens förslag att på ett ojämlikt sätt skrota avgiftsfriheten på andra stadiet. Förslaget om att tillgången till avgiftsfria läromedel upphör det år den unga fyller 18 år är i praktiken en nedskärning i kommunekonomin. Det är absurt att föreslå att läromedlen för den som studerar sista året i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen skulle vara avgiftsfritt på hösten och avgiftsbelagt på våren. Kommunerna skulle antagligen bli tvungna att betala notan för det här utan hjälp från staten. Det kan också leda till att fler avbryter gymnasieutbildningen. Vi ställer oss inte heller bakom förslaget om att stödet för skolresor upphör för unga som fyllt 18 år. Centern kommer inte att genomföra nedskärningar i yrkesutbildningen, eftersom det i Finland råder brist på experter.
Vi lyfter också fram betydelsen av fritt bildningsarbete för vanliga människors aktivitet och kontinuerliga lärande. Därför är vi inte beredda att skära i fria bildningen, till skillnad från vad regeringen redan slagit fast i sitt regeringsprogram.
Centern föreslår att avgifterna för småbarnspedagogik höjs för dem som har höga inkomster. Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogik har lett till en situation i de offentliga finanserna där mycket få längre betalar för småbarnspedagogiken, även om de skulle ha möjlighet.
- Höjning av avgifterna för småbarnspedagogik för höginkomsttagare 50 miljoner euro
- Sänkning av nivån på privatkopiering 5,5 miljoner euro
Arbets- och näringsministeriet
Centern godkänner inte en inbesparing i Business Finlands turistfrämjande finansiering. Turismen är en bransch som borde växa i hela Finland från havsstränderna till Insjöfinland, Lappland inte att förglömma.
För arbets- och näringsministeriets del kan man spara en del genom att gallra bland de olika stöd som lyder under arbetsministern. Exempel på detta är integrationsutbildningen, utbildningar och träningar, lönesubventionerat arbete, kommunernas garanterade arbete och sysselsättningsstödet för äldre.
Centern går inte med på att det regionala transportstödet sänks med en miljon euro.
- Patent- och registerstyrelsens omkostnader 2,7 miljoner euro
- Civiltjänstcentralen 0,5 miljoner euro
- Minskning av företagsstöden 20 miljoner euro
- Ersättningar för integration: sänkta utbildningsersättningar, kommunersättningar och förkortning av ersättningstiden 20,5 miljoner euro
- Offentlig arbetskrafts- och företagsservice 50 miljoner euro
Social trygghet och social- och hälsovårdsministeriet
Vi är inte beredda att göra nedskärningar som drabbar familjerna. Barnbidragen jämte syskon- och ensamförsörjartilläggen är fortfarande befogade i ett land där fler barn borde födas.
Däremot behöver det allmänna bostadsbidraget ses över i sin helhet så att bidraget sänks med hänsyn till dem som har de lägsta inkomsterna och som behöver bidraget mest. Centern vill överföra kommungrupp I till kommungrupp II och minska bostadsbidraget med 125 miljoner euro. Vi är beredda att i enlighet med regeringens förslag söka besparingar i bostadsbidraget för de förmögnaste pensionärerna. Dessutom vill Centern överlag sänka bostadsbidraget för pensionstagare så att det sammantaget minskar med 100 miljoner euro.
När det gäller studerande är Centern beredd att se över återgången till studiestödets bostadstillägg. Samtidigt måste man dock beakta exempelvis behoven av stöd under sommaren, då studier också kan avläggas.
Vi väljer att reformera FPA-ersättningarna så att ersättningar endast beviljas för mun- och tandvård för vuxna, för kvinnosjukdomar och för assisterad befruktning. Det belopp som besparas riktas på nytt till dessa tjänster, varvid ersättningsbeloppen för dem ökar.
Vi stöder inte regeringens linje att höja FPA-ersättningarna genom att sälja statens egendom. Detta medför endast en besparing av engångsnatur jämfört med de utgifter som regeringen föreslår.
Vi stöder inte förslaget om en centralisering av kompetenscentren för det sociala området.
- Överföring av studerande från det allmänna bostadsbidraget till bostadstillägget för studerande 57 miljoner euro
- Sammanslagning av kommungrupp I inom det allmänna bostadsbidraget till kommungrupp II 36 miljoner euro
- Sänkning av det allmänna bostadsbidraget 125 miljoner euro
- Reform av underhållsstödet 12 miljoner euro
- Slopandet av de särskilda bestämmelserna om sjukpension för äldre 80 miljoner euro
- Utkomstskydd för arbetslösa: förhöjningsdelarna för den aktiva tiden slopas och behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet skärps 27,2 miljoner euro
- Höjning av självrisken för läkemedelskostnaderna inom sjukförsäkringsersättning 25 miljoner euro
- Reform av sjukdagpenningsystemet 60 miljoner euro
- Folkpensioner som betalas utomlands 38 miljoner euro
- Reformen av bostadsbidraget för pensionstagare i fråga om de förmögnaste pensionärerna samt en allmän nedskärning av nivån på bostadsbidraget 100 miljoner euro
Jord- och skogsbruk samt miljö och boende
Centern godkänner i princip inte nedskärningar i jord- och skogsbruket, eftersom lönsamheten inom branschen är dålig. Det är inte heller motiverat att göra nya, massiva nedskärningar i naturskyddet, eftersom regeringen redan från början kraftigt minskat naturskyddet. Finansieringen har dock under de senaste åren ökats så mycket att en liten besparing kan genomföras såväl inom naturskyddet som inom jord- och skogsbruksförvaltningen och projektverksamheten.
Skrivningen i regeringsprogrammet om att Finlands finansieringsandel enligt CAP ska minskas med sammanlagt 137,5 miljoner euro 2025–2027 godkänns inte av Centern. Genom nedskärningen försvagas livskraftsprojekt och företagsverksamhet på landsbygden. Ändringen skulle till exempel göra det svårt för jordbruket och livsmedelssbranschen i Finland att utveckla och ta fram nya matprodukter.
- Naturskydd 10 miljoner euro
- Minskade investeringsunderstöd från Statens bostadsfond (dock inte i fråga om boendeservice för funktionshindrade) 28 miljoner euro
- Forststyrelsens intäktsföring på grund av det stigande virkespriset och havsbaserad vindkraft 20 miljoner euro
Näringsliv, trafik och byggande
Regeringen bör äntligen ta sitt förnuft till fånga och återta investeringen i det olönsamma entimmeståget. De 460 miljoner euro som reserverats för detta är svåra att motivera när anpassningsåtgärder måste vidtas med alla medel. Dessutom har man i en utredning som blev klar under förra valperioden konstaterat att projektet är olönsamt.
Genom att återta investeringsbeslutet undviker man också i framtiden sådana offentliga kostnader som skulle uppstå på grund av byggande och underhåll som är kopplade till olika projekt i anslutning till entimmeståget. Projektens storlek uppskattas till cirka 12 miljarder euro, och därför är det ohållbart att regeringen håller fast vid sitt entimmeståg.
Med de pengar som besparas genom att slopa entimmeståget vill Centern genomföra ett konjunkturpaket för byggbranschen som tryggar arbetsplatserna och med vilket man snabbt skulle få fart på reparations- och byggprojekt som gäller vägar och mögelskadade skolor samt andra objekt. Vi vill också genomföra en åtgärdshelhet för att stödja östra och norra Finland i den förändrade situation som följer av stängningen av östgränsen.
Man bör i dessa tider också avstå från att främja andra stora trafikprojekt, eftersom det eftersatta underhållet av vägarna och spårvägarna enligt Trafikledsverkets färska bedömning kommer att öka till rentav cirka 5 miljarder euro före utgången av 2027. Därför bör satsningarna riktas på att utveckla bastrafikledshållningen och de befintliga trafiklederna. Centern accepterar inte nedskärningarna i det eftersatta underhållet av trafiken. Likaså skulle ett minskat stöd till kollektivtrafiken driva vårt land i fel riktning och hota att ytterligare minska buss- och spårtrafiken i hela landet.
Vi går inte med på regeringens senaste förslag om att sänka nivån på utvecklingen av trafikledsnäten. Det stämmer att det krävs nya åtgärder för att basunderhållet av transportinfrastrukturen ska räcka till, men genom att dra in olika utvecklingsprojekt förbättras inte läget för Finlands spårvägar, vägar och farleder.
Det är också fel att minska stödet till kollektivtrafiken i en tid där kollektivtrafiken borde bli smidigare så att allt fler skulle använda den.
- Rederistöd endast till arbete som hänför sig till egentlig sjöfart 30 miljoner euro
- Företagsstöd: Återinförande av farledsavgifterna till fullt belopp 36 miljoner euro
- Slopandet av kapitaliseringen av entimmeståget 460 miljoner euro
Indexbundna utgifter
Centern accepterar inte direkta nedskärningar i pensionerna. Det är motiverat att notera att pensionärer inte längre kan påverka sin egen inkomstnivå, vilket till exempel studerande och personer i arbetsför ålder kan göra.
- Minskning av Yles finansiering med 20 procent (t.ex. indexfrysningar under två valperioder) 120 miljoner euro
Avslutningsvis
Vägen till rättvis tillväxt
Finländarna förtjänar bättre än konstanta motsättningar och osäkerhet. Centern står med sitt alternativ på de vanliga människornas sida. Istället för en tärande politik är det dags att skapa hopp, framtidstro och ekonomisk tillväxt.
För att stoppa den finländska ekonomins störtdykning utarbetade regeringen våren 2024 ett paket för att anpassa utgifterna och beskattningen. Vi anser att storleksklassen på paketet är helt rätt. Det återställer dock inte finländarnas framtidstro och förtroende för ekonomin. Centern skulle få ordning på Finlands ekonomi på ett mer rättvist sätt. Vi är beredda att genomföra långsiktiga reformer för att trygga tjänsterna i vårt välfärdssamhälle också för kommande generationer. Vi skulle skapa tillväxt i hela landet, eftersom Finland inte tar sig upp på benen igen genom nedskärningar och centralisering.
Finland står vid en vägkorsning och Centerns val är den väg som leder till arbete, företagande och tillit – vägen till rättvis tillväxt.