Allmänt

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering föreslås det i propositionen att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att hemkommunsersättningen för privata anordnare av grundläggande utbildning höjs till 100 procent i stället för nuvarande 94 procent. Samtidigt föreslås en skyldighet för privata anordnare av grundläggande utbildning att ordna särskilt stöd för eleverna. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2025. 

Höjningen av hemkommunsersättningens procentandel på det föreslagna sättet ökar enligt propositionen kommunernas utgifter för hemkommunsersättningar. Ändringens årliga kostnad för kommunerna uppskattas till cirka 10,5 miljoner euro och för staten till cirka 0,5 miljoner euro. Kostnaderna 2025 uppgår till cirka 4,3 miljoner euro för kommunerna och 0,2 miljoner euro för staten. 

Utskottet anser att propositionen behövs för att förbättra likabehandlingen av utbildningsanordnarna och därmed också av eleverna. Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Höjningen av hemkommunsersättningen och utökandet av skyldigheterna för privata utbildningsanordnare

Hemkommunsersättningen till privata utbildningsanordnare är med stöd av den gällande lagstiftningen mindre än den statliga finansiering som kommunerna får för den grundläggande utbildningen, eftersom de privata utbildningsanordnarnas lagstadgade skyldigheter att ordna utbildning och anknytande uppgifter är mindre än kommunernas. I propositionen föreslås det dels att hemkommunsersättningen till privata utbildningsanordnare höjs, dels att det föreskrivs en skyldighet för de privata utbildningsanordnarna att på samma sätt som kommunerna ordna särskilt stöd för eleverna i enlighet med 17 § 5 mom. i den gällande lagen om grundläggande utbildning. Utskottet anser att förslaget är befogat. 

Statliga skolor och universitetens övningsskolor omfattas inte av hemkommunsersättningen och är inte skyldiga att ordna tjänster som gäller särskilt stöd på motsvarande sätt som kommuner och privata anordnare. I sakkunnigyttrandena har det framförts att detta delvis försätter elever som får undervisning av olika utbildningsanordnare i olika ställning med tanke på de skyldigheter som lagstiftningen ställer. Utskottet hänvisar till inkommen utredning och konstaterar att skrivningen i regeringsprogrammet enligt dess ordalydelse gäller endast privata anordnare av grundläggande utbildning. En mer omfattande reform än den valda modellen skulle ha större ekonomiska konsekvenser än den finansiering som reserverats för propositionen. Därför är det inte möjligt att höja hemkommunsersättningen i större utsträckning än vad som föreslagits i detta sammanhang. Det bör noteras att alla elever som behöver särskilt stöd fortfarande har rätt till det, eftersom propositionen inte ändrar kommunernas skyldighet att i sista hand ordna undervisning och särskilt stöd för alla elever som bor i kommunen. Inom kommunens område är det viktigt att se till att eleverna fördelas jämnt mellan skolor med olika huvudmannabakgrund, så att huvudmännens i praktiken har samma ansvar på det sätt som avses i den föreslagna lagen. 

Enligt uppgift har statliga skolor och övningsskolor möjlighet att själva besluta om särskilt stöd för sina elever. Statliga skolor och universitetens övningsskolor finansieras förutom med hemkommunsersättning också genom en särskild statlig finansiering som ingår i statsbudgeten. Statliga skolor får finansiering ur statsbudgeten under moment 29.10.01 och övningsskolorna genom universitetens finansiering i enlighet med universitetslagen (558/2009). (Utskottets förslag till uttalande.) 

Utskottet konstaterar att den föreslagna 35 § i lagen om statsandel för kommunal basservice behöver preciseras för att det ska framgå att den föreslagna höjningen av hemkommunsersättningen inte är avsedd att gälla Europeiska skolan i Helsingfors. 

Propositionens förhållande till propositionen om reformen av stödet för lärande

De privata skolornas lagstadgade skyldigheter utökas i samma grad som den höjda hemkommunsersättningen genom en ändring av 17 § 5 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Utskottet hänvisar till det som sägs i propositionen (s. 17) och noterar att den har behandlat en annan proposition (RP 114/2024 rd) som lämnats tidigare än den nu aktuella propositionen. I den propositionen föreslås det att bestämmelserna om stöd för elevernas lärande och skolgång i lagen om grundläggande utbildning ändras och att 17 § i lagen om grundläggande utbildning upphävs. Samtidigt föreslås det att en motsvarande bestämmelse tas in i ett nytt 20 f § 2 mom. 

Att två propositioner som samtidigt inverkar på varandra är anhängiga medför ett behov av att på de grunder som framgår av detaljmotiveringen ändra propositionens förslag om ändring av 17 § i lagen om grundläggande utbildning. Ändringsförslaget medför också ett behov av att ändra vissa andra bestämmelser i lagförslaget om ändring av lagen om grundläggande utbildning (KuUB 11/2024 rd — RP 114/2024 rd) på det sätt och på de grunder som framgår av detaljmotiveringen. 

Konsekvenserna av de nu föreslagna ändringarna i bestämmelserna och hur de fungerar som en del av den samlade lagstiftningen har inte kunnat bedömas i samma utsträckning som i det fall att ändringarna hade genomförts under lagberedningen. Utskottet anser därför att det är viktigt att undervisnings- och kulturministeriet följer och bedömer de föreslagna ändringarna och deras konsekvenser ur både elevernas och utbildningsanordnarnas synvinkel genast när de börjar genomföras och vidtar behövliga åtgärder för att rätta till eventuella problem.