I propositionen föreslås det att barnbidraget för december 2022 ska betalas till dubbelt belopp till dem som får barnbidrag. Bakgrunden till propositionen är det exceptionella ekonomiska läget, där hushållens kostnader för bland annat mat, energi och resor har stigit. Genom propositionen vill man stödja i synnerhet barnfamiljer och öka deras köpkraft. Det extra barnbidraget beräknas öka förmånsutgifterna för barnbidraget med 112 miljoner euro. 

Utifrån propositionen och inkommen utredning anser utskottet att ett extra barnbidrag av engångsnatur är motiverat för att stödja barnfamiljer i det exceptionella ekonomiska läget. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 

Utskottet konstaterar dock att det på längre sikt inte är ändamålsenligt eller tillräckligt att betala ett extra barnbidrag av engångsnatur för att kompensera för de stigande konsumentpriserna och förebygga barnfamiljers utkomstsvårigheter. Utskottet har i sina tidigare ställningstaganden (bl.a. ShUB 39/2019 rd) påpekat att barnbidragens nivå inte håller jämna steg med utvecklingen av kostnadsnivån, eftersom barnbidragen inte är indexskyddade. En indexbindning av barnbidraget skulle trygga barnfamiljernas försörjning på längre sikt. Dessutom anser utskottet att det är viktigt att man vid utvecklingen av barnbidragssystemet beaktar olika familjesituationer, såsom växelvist boende för barn. 

Enligt utredning till utskottet har prisstegringen ökat antalet fattiga barnfamiljer, och den ökande fattigdomsgraden berör framför allt barnfamiljer med endast en vuxen. Utskottet anser det motiverat att propositionen har beaktat barnfamiljerna med de lägsta inkomsterna så att det extra barnbidrag som betalas i december 2022 inte räknas som inkomst när utkomststöd beviljas. Tack vare det drar också de barnfamiljer som har det ekonomiskt svårast och som får grundläggande utkomststöd nytta av det extra barnbidraget. Med tanke på incitamenten att arbeta och det sociala trygghetssystemet som helhet anser utskottet det dock vara ändamålsenligt att det månatliga barnbidraget också i fortsättningen beaktas när utkomststöd beviljas. Om det månatliga barnbidraget inte skulle beaktas i utkomststödet, kunde följden bli att allt fler får utkomststöd och blir beroende av det. 

Sakkunniga har påpekat att det extra barnbidraget riktar sig till alla barnfamiljer. Stödet riktas alltså oundvikligen också till dem som inte behöver det ekonomiskt. Utskottet betonar att barnbidraget är en universell förmån som betalas för barn och vars syfte inte är att kompensera för olika utgiftsnivåer hos olika barnfamiljer utan för skillnaderna i utgiftsnivå mellan barnfamiljer och barnlösa. Liksom andra sociala förmåner kan familjen dock avstå från att ansöka om barnbidrag, om den upplever att bidraget inte behövs. För att minska fattigdomen bland barnfamiljer är det viktigt att insatserna för att förbättra försörjningen fortsätter, särskilt för barnfamiljer med svag ekonomisk ställning. 

Sakkunniga har dessutom påpekat att den tidsbundna höjningen av barnbidraget också beviljas de familjevårdare inom barnskyddet till vilka Folkpensionsanstalten betalar barnbidrag för placerade barn och för vilka den räknas som en del av ersättningen för de månatliga kostnaderna för barnet. Enligt uppgift tar en del kommuner och samkommuner dock för egen del ut barnbidraget för barn som placerats i familjevård för att täcka bland annat kostnaderna för köpta tjänster inom familjevården. Utskottet anser det vara viktigt att de ökade levnadskostnaderna för familjevårdsfamiljerna i dessa situationer beaktas i de kostnadsersättningar som kommunerna och samkommunerna betalar till familjevårdarna. 

Utskottet konstaterar slutligen att det vid årsskiftet införs ett flertal ändringar i förmånslagarna. Det orsakar en anhopning av ärenden vid Folkpensionsanstalten, vilket kan fördröja utbetalningen av klienternas förmåner. Utskottet betonar särskilt vikten av att ärenden som gäller utkomststödet, som tryggar försörjningen i sista hand, behandlas utan dröjsmål.