4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
En utvidgning av anmälningsskyldigheten i fråga om företagsförvärv kommer enligt en försiktig uppskattning att resultera i direkta konsumentfördelar värda cirka 50–67 miljoner euro och genom ändringen kan enligt bedömning ungefär 4–6 ur konkurrenssynvinkel skadliga företagsförvärv per år förhindras. Det förväntas inkomma cirka 30–40 fler anmälningar om företagsförvärv per år, vilket betyder att antalet anmälningar ungefär fördubblas jämfört med nuläget. Detta betyder att företagens administrativa börda och KKV:s arbetsmängd ökar. Konkurrens- och konsumentverkets behov av tilläggsresurser kommer enligt uppskattning att motsvara fem årsverken. Den administrativa börda som en ökning med cirka 30–40 nya anmälningar per år medför för företagen bedöms kunna uppgå till 5–10 miljoner euro när även den ändring av anmälningsschemat som genomförs samtidigt beaktas.
Att den nationella anmälningströskeln ändras har inte någon inverkan på sättet att bedöma företagsförvärv, tröskeln för att ingripa i dem, myndigheternas bevisbörda eller behandlingsfristerna.
4.2.1
Propositionens viktigaste konsekvenser
Förslaget att ändra 22 § i konkurrenslagen kommer att ha konsekvenser särskilt för konsumenterna, företagen och konkurrensen, men också konsekvenser för bl.a. myndigheterna och budgeten. Tröskeln för anmälan om företagsförvärv förblir klar och förutsägbar. Ändringen är positiv med tanke på förebyggandet av skadlig koncentrationsutveckling. På grund av förslaget kommer KKV i framtiden att undersöka fler företagsförvärv som potentiellt sett är skadliga för konkurrensen och den förebyggande effekten av tillsynen över företagsförvärv kommer att stärkas.
Ändringen har konsekvenser särskilt för de företag som planerar och verkställer företagsförvärv. Den lägre tröskeln för anmälan kommer att medföra en ökning av kostnaderna och den administrativa bördan samt fördröja genomförandet av sådana företagsförvärv som omfattas av konkurrenslagens tillämpningsområde.
När tröskeln för anmälan ändras kommer detta i många fall sannolikt att ha en fördröjande effekt på verkställandet av företagsförvärv jämfört med nuläget i sådana fall där ett förvärv ska anmälas på grund av den ändrade omsättningströskeln trots att företagsförvärvet nog blir godkänt som sådant när undersökningen är slutförd. En övervägande majoritet av företagsförvärven godkänns efter behandlingen i initialskedet, som får ta högst 23 arbetsdagar, dvs. cirka en månad. Den fördröjande effekten i fråga om de förvärv som godkänns efter behandlingen i initialskedet skulle således i många fall bestå av högst några månader. Om förvärvet inte verkställs av andra orsaker inom några månader efter det att avtalet har undertecknats, uppstår det inte någon fördröjande effekt. I praktiken skulle dröjsmålet vara längre än några månader bara i fråga om sådana företagsförvärv som överförs till fortsatt behandling och som är förenade med potentiella konkurrensproblem. Till följd av att gränserna för anmälan ändras uppskattas antalet företagsförvärv som årligen överförs till fortsatt behandling vara två, eller eventuellt tre, fler jämfört med nuläget.
Om det nationella tilämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv utsträcks till att omfatta en större grupp företagsförvärv, kommer det att resultera i konsumentfördelar. Fördelar uppstår på grund av att KKV kommer att undersöka fler potentiellt sett skadliga företagsförvärv och av att den förebyggande effekten av tillsynen över företagsförvärv kommer att omfatta en större grupp företagsförvärv som planeras bli genomförda. I KKV:s utredning har de direkta konsumentfördelarna av utvidgningen av tillämpningsområdet bedömts med hjälp av en anvisning från OECD om bedömning av ett företagsförvärvs skadliga effekter, som behandlas närmare nedan. Med direkta effekter avses konsumentfördelar som uppstår när myndigheten ingriper i ett företagsförvärv som inverkar skadligt på konkurrensen i allmänhet eller när ett företagsförvärv inte genomförs på grund av tillsynens förebyggande effekt. Ingripandet i ett företagsförvärv, antingen genom att förbud mot förvärvet meddelas eller att villkor för genomförandet uppställs, hindrar att det uppstår effekter som är skadliga för konkurrensen. Med andra ord förebygger tillsynen över företagsförvärv höjning av priset på produkter eller tjänster, försämring av deras kvalitet eller minskning av sortimentet till följd av förvärvet. När som gräns för parternas sammanlagda omsättning föreslås en omsättning i Finland på 100 miljoner euro och som gräns för omsättningen i Finland för vardera av minst två parter föreslås 10 miljoner euro, kommer den direkta nyttan för konsumenten att uppgå uppskattningsvis till cirka 50–67 miljoner euro per år enligt OECD:s sätt att bedöma. Enligt bedömning kan 4,2–5,6 ur konkurrenssynvinkel skadliga företagsförvärv per år förebyggas genom ändringen. Om den på konkurrens baserade marknadsstrukturen kvarstår inom fler branscher kommer det att bidra också till en produktivitetsökning.
De direkta effekterna av ändringen riktar sig särskilt till företag som planerar att genomföra företagsförvärv och företag som verkställer företagsförvärv. Utöver de kostnader som uppstår i anslutning till anmälan och behandlingen av den skulle en ändring av anmälningströskeln dessutom ha en fördröjande effekt på verkställandet av förvärvet jämfört med nuläget i sådana fall där förvärvet ska anmälas på grund av den ändrade omsättningsgränsen. När man i fråga om parternas sammanlagda omsättning, som utgör grunden för anmälningsskyldigheten, övergår från beaktande av den globala omsättningen till beaktande av omsättningen i Finland, kommer de arrangemang som anmäls till KKV att ha en starkare anknytning till den finländska marknaden. Också den tröskel för ingripande som anges i konkurrenslagen har ett uttryckligt samband med de skadliga effekter som uppstår i Finland.
Enligt KKV:s utredning skulle en utvidgning av anmälningsskyldigheten öka de administrativa kostnaderna för både företag och myndigheter. Medan de nuvarande omsättningsgränserna är i kraft uppgår antalet företagsförvärv som årligen ska anmälas till 30–40. När omsättningsgränserna sänks till 100 respektive 10 miljoner euro, kommer antalet företagsförvärv som KKV årligen ska undersöka att öka med cirka 30–40 jämfört med nuläget. Den administrativa börda som en ökning med cirka 30–40 nya anmälningar per år medför för företagen bedöms kunna uppgå till 5–10 miljoner euro när lindringen av informationskraven i anmälningsschemat beaktas. Efter ändringen kommer antalet företagsförvärv som årligen ska anmälas att uppgå till sammanlagt cirka 60–80.
Som helhet betraktat kommer den nytta som följer av utvidgningen av anmälningsskyldigheten (50,4–67 miljoner euro) att klart överskrida de kostnader som den orsakar trots att propositionens kostnadseffekter för företagen är betydande (5–10 miljoner euro). De kostnader som föranleds företagen motsvarar till beloppet cirka 10–15 procent av den totala nytta som huvudsakligen kommer konsumenterna till del. Också de företag som köper många av sina mellanprodukter på hemmamarknaden kommer att dra nytta av den i högre grad konkurrensbaserade marknaden.
Den tröskel för anmälan som tillämpas vid den nationella tillsynen över företagsförvärv baserar sig på nationell prövning. Den nationella anmälningsskyldighetens omfattning har inte någon inverkan på tröskeln för ingripande i ett företagsvärv (25 §), myndighetens bevisbörda eller behandlingsfristerna (26 §). En ändring av den nationella anmälningströskeln skulle således inte ha någon inverkan på den nationella bedömningen av företagsförvärv.
Endast mycket omfattande företagsförvärv anmäls till Europeiska kommissionen på basis av de omsättningsgränser som anges i koncentrationsförordningen, och en ändring av anmälningströskeln för nationella företagsförvärv skulle inte påverka anmälningströsken för sådana företagsförvärv som anmäls till Europeiska kommissionen. Enligt 22 § i konkurrenslagen tillämpas bestämmelserna om tillsyn över företagsförvärv inte, om företagsförvärvet hör till tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av företagskoncentrationer (den s.k. koncentrationsförordningen), om inte Europeiska kommissionen hänskjuter ärendet till Konkurrens- och konsumentverket med stöd av artikel 4.4 eller artikel 9 i den förordningen.
Propositionen har konsekvenser för myndigheterna. Dessa behandlas senare i mer detalj. En utvidgning av tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv kommer att föranleda KKV ett årligt behov av tilläggsresurser i form av fem årsverken. Propositionen har inga direkta sysselsättningseffekter. Eventuella indirekta konsekvenser med avseende på konkurrensen och sysselsättningen behandlas nedan.
De ändringar som föreslås i 10, 47 a och 49 a § i konkurrenslagen har närmast en förtydligande effekt.
4.2.2
Konsekvenserna av fungerande konkurrens och tillsynen över företagsförvärv
Marknadsekonomin baserar sig på en fungerande konkurrens. En väl fungerande konkurrens begränsar företagens prissättningskraft och resulterar i nyttigheter som är ur konsumenternas synvinkel förmånligare och av högre kvalitet. En väl fungerande konkurrens uppmuntrar företagen också att ständigt utveckla sin verksamhet för att producera produkter och tjänster av högre kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. När konkurrens råder är kostnadseffektiva och innovativa företag framgångsrika och då kommer samhällets begränsade resurser att användas på bästa möjliga sätt och produktiviteten ökar. Hög produktivitet och effektiv användning av resurser gör att samhällsekonomin växer och samhällets välfärd ökar. Ökad konkurrens resulterar i produktivitetstillväxt, och den konkurrensbaserade marknaden betraktas således som en av de viktigaste drivkrafterna bakom produktiviteten.
En fungerande konkurrens har positiva konsekvenser utöver konsumenterna även för en stor del av företagen. Det är en positiv sak ur företagens synvinkel om det råder konkurrens och det finns alternativ som konkurrensen för med sig på den marknad där de köper exempelvis råvaror, komponenter eller tjänster. Det är likaså positivt om företagen har tillräckligt många alternativa köpare av produkter. Ett effektivt genomförande av konkurrensregler och en fungerande konkurrens ger företagen jämlika verksamhetsförutsättningar att konkurrera utifrån sina egna meriter.
När konkurrensen fungerar och det inte finns några omotiverade hinder för marknadsinträde eller markandsutträde, kan företagen utgående från efterfrågan vid behov utvidga sin verksamhet så att den omfattar nya nyttigheter eller nya geografiska områden. Om konkurrensen på hemmamarknaden fungerar, främjar detta också företagens konkurrenskraft på den internationella marknaden. Att se till att konkurrens råder på den inhemska marknaden för produktionsinsatser är viktigt också därför att priset på de produktionsinsatser som köpts i hemlandet bestämmer exportföretagens kostnadsnivå.
Tillsynen över företagsförvärv har till uppgift att skydda den fungerande konkurrensen och således marknadsekonomin mot en skadlig koncentration av marknaden. En skadlig koncentration leder till prisstegring och kvalitetsförsämring och således till negativa konsekvenser för konsumenterna. Företag har ett incitament att genomföra också sådana företagsförvärv som är ogynnsamma ur samhällets synvinkel, eftersom koncentration av marknaden och minskning av konkurrensen resulterar i ökade vinster för parterna i förvärvet. Av denna anledning utövar alla utvecklade ekonomier tillsyn över företagsförvärv. I Finland ingriper man genom tillsynen över företagsförvärv endast i sådana företagsförvärv där förvärvet på ett märkbart sätt hindrar konkurrensen på den finländska marknaden eller på en avsevärd del av den. När det gäller tröskeln för ingripande beaktas det faktum att merparten av företagsarrangemangen gynnar samhället. Man ingriper inte i sådana företagsförvärv som kan ge avsevärda synergifördelar eller andra effektivitetsfördelar som uppväger konkurrensnackdelen.
Koncentration av marknaden gynnar endast få företag. Förhindrad konkurrens medför olägenhet inte enbart för konsumenterna utan också för konkurrenskraftiga företag vars tillväxt stöder den samhällsekonomiska tillväxten. När konkurrensen förhindras minskar den totala välfärden i samhället, eftersom de vinster som ett fåtal företag samlar på basis av sin marknadsinflytande görs på produktivitetens, handelsvolymens och konsumentvälfärdens bekostnad.
De fördelar som en fungerande konkurrens och tillsynen över företagsförvärv för med sig erkänns på bred front. I ett meddelande från kommissionen som publicerades den 18 november 2021, ”En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar” (COM (2021) 713 final), beskrivs hur en kraftfull tillämpning av konkurrensreglerna inverkar på företag och konstateras att konkurrensen har gynnat företag genom att ge dem möjlighet att göra val på marknaden och dra nytta av innovativa produkter och tjänster till skäligt pris. Enligt meddelandet har en effektiv tillämpning av konkurrensreglerna bidragit till att upprätthålla den dynamiska och livskraftiga strukturen i den europeiska ekonomin, som består av företag av alla storlekar, från nystartade företag till multinationella konglomerat. I meddelandet konstateras vidare att konkurrens stimulerar företag att förnya sig och investera för att lyckas på marknaden. Samtidigt säkerställer den rättvisa villkor för europeiska företag av alla storlekar.
I meddelandet konstateras att kontroll av företagskoncentrationer gör det möjligt för företag att växa genom att förvärva andra företag, däribland konkurrenter, leverantörer eller kunder, samtidigt som det säkerställs att det finns tillräckligt många andra företag som fortfarande är verksamma på den relevanta marknaden och som kan erbjuda alternativ, vilket bidrar till tillförlitliga och diversifierade leveranskedjor. I meddelandet sägs att när det gäller företag som är verksamma på olika nivåer i försörjningskedjan säkerställer kontrollen av företagskoncentrationer tillgången till viktiga insatsvaror för konkurrenter i efterföljande led och att konkurrenter i tidigare led inte utestängs från ett tillräckligt antal kunder i efterföljande led.
Produktivitetsnämnden har hösten 2021 publicerat en utredning ”Produktivitet och efterfrågan och utbud av resurser – De digitala tjänsternas produktivitet och utveckling i Finland är svag” (Finansministeriets publikation – 2021:58). I utredningen mäts graden av koncentration genom det hur stor andel av produktionen täcks av de största företagen. I utredningen granskas produktionsandelen dvs. marknadsandelen för de största 10 procenten av företag per industrigren (s. 41, figur 3.6). Utredningen avslöjar att i Finland var marknaden åren 2011–2012 i högre grad koncentrerad än i jämförelseländerna i fråga om icke-digital industri, icke-digitala tjänster och särskilt inom den digitala industrin. Endast i fråga om digitala tjänster var marknaden i Finland inte i högre grad koncentrerad än i jämförelseländerna.
I produktivitetsnämndens utredning behandlas också konkurrensens inverkan på företags innovativa verksamhet och produktivitetstillväxten inom samhällsekonomin. I utredningen konstateras att teoretisk och empirisk forskning visar att det är typiskt att konkurrensen påskyndar innovationsverksamheten vid företag - särskilt i sådana företag som står i främsta ledet inom teknologi eller åtminstone i närheten av det. Lyckad innovationsverksamhet hos ett företag ökar dess produktivitet, dvs. konkurrensen ser ut att leda till produktivitetstillväxt hos företagen och därigenom inom samhällsekonomin. Konkurrensen och företagens innovationsverksamhet leder också till kreativ förstörelse, dvs. förändring av företags- och arbetsplatsstrukturer som ökar produktiviteten inom samhällsekonomin. Det betyder att de mer produktiva företagen och arbetsplatserna ersätter de mindre produktiva. Detta förutsätter att det görs en omfördelning av arbetskraften och andra produktionsresurser mellan företagen. En del av konkurrensens och innovationsverksamhetens produktivitetseffekter uppstår genom denna mekanism. I utredningen konstateras att om denna mekanism störs, kommer innovationsverksamhetens samhällsekonomiska produktivitetseffekter att fördröjas och avta.
I flera utlåtanden konstaterades vilken central betydelse som en fungerande konkurrens har för produktiviteten, tillväxten, konkurrenskraften och för konsumenterna genom prisnivån, produkturvalet och nyttigheternas höga kvalitet. I sitt yttrande har Näringslivets Forskningsinstitut Etla konstaterat att företagsförvärv utgör en del av en fungerande marknadsekonomi och är i bästa fall förenade med synergifördelar och ökad effektivitet. Å andra sidan ökar företagsförvärv koncentrationen av marknaden och kan ha negativa konsekvenser för konsumenterna i form av att utbudet av nya produkter och tjänster minskar, kvaliteten försämras och priserna stiger.
Etla konstaterar att som särskilt problematiska ur konkurrenssynpunkt har i den ekonomiska litteraturen betraktats stora teknologiföretags företagsförvärv vars syfte är att eliminera det förvärvande företagets potentiella framtida konkurrenter genom att stoppa deras innovativa forsknings- och utvecklingsprojekt redan innan deras nya produkter eller tjänster kommit in på marknaden (s.k. killer acquisitions).
I finansministeriets (FM) utlåtande beskrivs hur viktig en fungerande konkurrens är bl.a. ur produktivitetens, samhällsekonomins och konsumenternas synvinkel. Enligt utlåtandet är en väl fungerande aktuell och potentiell konkurrens av väsentlig betydelse för samhällsekonomin. Konkurrensen främjar konsumenternas intressen direkt genom att den begränsar företagens prissättningskraft på marknaden. Den uppmuntrar dessutom företagen till innovativ verksamhet och förnyelse samt att prova nya tjänster och verksamhetssätt på marknaden, vilket ger konsumenterna nya möjligheter att tillgodose sina behov. Konkurrensen uppmuntrar också till bättre omfördelning av de samhällsekonomiska resurserna, vilket främjar medborgarnas intressen indirekt i och med att produktiviteten förbättras totalt. Dessutom förbättrar produktivitetstillväxten för sin del kostnadskonkurrenskraften och den återspeglar sig också i löneutvecklingen.
I finansministeriets utlåtande konstateras vidare att en fungerande konkurrens på hemmamarknaden främjar produktiviteten och företags kvalitet i övrigt, och förbättrar för sin del företagens förutsättningar för internationell verksamhet. Internationaliseringen å sin sida har många positiva samhällsekonomiska konsekvenser. Företagsarrangemang kan dock ha till följd att företags marknadsinflytande och andra hinder för en fungerande konkurrens ökar på ett sätt som förhindrar uppkomsten av och framstegen med ovan beskrivna fördelar. Många relevanta marknader kan vara små i Finland. Enligt FM:s utlåtande kan således till och med en relativt liten omsättning indikera en konkurrensnackdel i Finland.
I utlåtandet från Työn ja talouden tutkimus LABORE (Labore) påpekades det bl.a. med hänvisning till forskningslitteraturen att konkurrens ökar innovationsverksamheten, förnyar ekonomin och förstärker således ekonomin och välfärden. I Labores utlåtande hänvisas det också till de senaste undersökningarna som avslöjar att en koncentration av företagsstrukturer kan inverka negativt också på arbetsmarknadens funktion och arbetstagarnas ställning när man avtalar om löner och arbetsvillkor. Också FFC har i sitt utlåtande gjort hänvisning till samma tema.
I utlåtandet från Aalto-universitetet och Helsinki Graduate School of Economics (Helsinki GSE) konstaterades att hemmamarknaden och konkurrensen på den har en viktig roll som skapare av välfärd och som garanti för den finländska exportindustrins konkurrenskraft. I utlåtandet konstaterades att Finland har några strukturella egenskaper som gör att förutsättningarna för en fungerande konkurrens är sämre än normalt: 1) stor areal, 2) liten befolkning och 3) långa avstånd till andra marknader. Enligt utlåtandet är Finland både i fråga om inre egenskaper och geografiskt läge sådant att förutsättningarna för konkurrensen är betydligt sämre än i många andra länder. I utlåtandet konstateras att tillsynen över företagsförvärv är det effektivaste sättet att förebygga skadlig koncentration av marknaden och öka konkurrensen på marknaden.
4.2.3
Propositionens konsekvenser för konsumenterna
Om det nationella tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv utsträcks till att omfatta en större grupp företagsförvärv, kommer det att resultera i konsumentfördelar. Fördelar kommer att uppstå av att KKV ska undersöka fler potentiellt sett skadliga företagsförvärv och av att den förebyggande effekten av tillsynen över företagsförvärv kommer att omfatta en större grupp företagsförvärv som planeras bli genomförda jämfört med tidigare.
Om det råder fortsatt effektiv konkurrens på marknaden gynnas konsumenterna i form av billigare priser, bredare urval, produkter och tjänster av högre kvalitet samt bättre leveranssäkerhet och snabbare leveranser. En effektiv konkurrens resulterar också i innovationer och en snabbare teknologisk utveckling.
Bedömning av konsumentfördelar enligt OECD:s bedömningsmodell
I sin utredning gjorde KKV en bedömning av företagsförvärvs skadliga effekter som baserar sig på OECD:s anvisningar. OECD:s anvisningar tillämpas exempelvis av Europeiska kommissionen när den årligen gör en bedömning av kontrollens effektivitet. OECD:s bedömning av fördelarna med förebyggandet av skadliga företagsförvärv består av följande tre komponenter: (i) den berörda marknadens totala omsättning, (ii) priseffekternas storleksklass, dvs. en uppskattning av hur stor prisökning skulle bli resultatet av företagsförvärvet och (iii) uppskattning av de negativa konsekvensernas varaktighet. En uppskattning av storleksklassen hos företagsförvärvets negativa konsekvenser fås enligt OECD:s anvisningar som en produkt av tre variabler (de negativa konsekvenserna för konsumenterna = omsättning x prisstegring x varaktighet (år) ).
OECD har inget standardvärde för bedömning av storleken hos den berörda marknaden. Med storleken hos den berörda marknaden avses i OECD:s bedömningsmodell summan av omsättningarna för alla företag som opererar på den marknad där konkurrensproblem konstateras. Som påverkad omsättning ska således enligt OECD:s anvisningar användas omsättningen för hela den relevanta marknaden, eftersom de prishöjningar som parterna i företagsförvärvet gör återspeglas också i priserna hos deras konkurrenter.
Bedömningen av storleken hos den berörda marknaden baserar sig i KKV:s utredning på parternas sammanräknade omsättning. Utgående från Alma Medias material har KKV räknat fram hur stor parternas sammanräknade omsättning i genomsnitt har varit vid sådana företagsarrangemang som skulle ha omfattats av tillsynen åren 2017–19 med hjälp av alternativa omsättningsgränser. Som alternativa omsättningsgränser har använts en modell som följer de gränser för anmälan som tillämpas i Sverige, dvs. 100 + 20, och en modell som följer de gränser som tillämpas i Norge, dvs. 100 + 10. I båda ovan beskrivna modeller åsyftar den första siffran parternas sammanräknade omsättning i Finland och den senare siffran omsättningen i Finland för var och en av minst två parter. Enligt båda ovan nämnda bedömningssätt är den genomsnittliga sammanräknade omsättningen för parterna vid de företagsförvärv som omfattas av tillsynen cirka 200 miljoner euro. Eftersom typiskt är att även andra företag utöver parterna i företagsförvärvet opererar på den berörda marknaden, är den uppskattning som baserar sig på den sammanräknade omsättningen i princip mindre än storleken hos den berörda marknad som avses i OECD:s anvisning. Den uppskattning av storleken hos den berörda marknaden som KKV använder är således försiktig.
Konsekvenserna har bedömts separat i fråga om sådana företagsförvärv som skulle förebyggas på basis av övertagningsrätt. KKV har antagit att storleken hos den berörda marknaden är 50 miljoner euro vid sådana skadliga företagsförvärv som kan förebyggas genom övertagningsrätten. Eftersom den föreslagna övertagningsrätten har begränsats till arrangemang där den sammanräknade omsättningen för parterna i förvärvet är minst 50 miljoner euro, utgör den uppskattning som KKV använder den nedre gränsen för parternas sammanräknade omsättning vid sådana arrangemang som kommer att undersökas på basis av övertagningsrätten.
Den andra komponenten i beräkningen är den antagna prishöjningens storlek. I sina beräkningar använder OECD en prisökning med tre procent som utgångspunkt. Enligt KKV:s utredning har de genomsnittliga priseffekterna av sådana företagsförvärv som anmälts till myndigheten men vars omsättning legat strax under tröskelvärdet för tillsynens ingripande varit i genomsnitt 3–5 procent, vilket är nära det antagande som OECD utgått ifrån. Den uppskattning av priseffekterna som OECD använt är dock försiktig med hänsyn tagen till att priseffekterna (som skulle ha förverkligats utan ingripande) är i genomsnitt större vid sådana företagsförvärv som leder till ingripande. Detsamma gäller företagsförvärv som i nuläget inte omfattas av tillsynen, men som efter reformen inte skulle bli genomförda på grund av tillsynens förebyggande effekt. KKV har i sina utredningar upptäckt att de realiserade priseffekterna exempelvis vid sådana företagsförvärv inom hälsovårdsbranschen som inte nått upp till omsättningsgränserna flerfaldigt överskridit 3-procentsprognosen. I sina beräkningar har KKV använt OECD:s standardantagande om en prisökning på tre procent. De uppskattade fördelarna med reformen överskrider klart de kostnader som den medför också om man utgår från det försiktigaste antagandet om storleken hos de mest skadliga företagsförvärvens priseffekter.
Den tredje komponenten är de negativa konsekvensernas varaktighet. OECD:s antagande är att de negativa konsekvensernas varaktighet är två år och detta antagande har använts också i KKV:s beräkningar. Också denna uppskattning är försiktig, eftersom en skadlig koncentration enligt KKV:s utredning i verkligheten lett till klart långvarigare priseffekter i Finland. Till exempel har den genom företagsförvärv koncentrerade biografbranschen varit koncentrerad redan över tio års tid.
För att de totala konsekvenserna av utvidgningen av tillsynen över företagsförvärv ska kunna bedömas har OECD:s bedömningsmodell kompletterats genom en uppskattning av hur många skadliga företagsförvärv som skulle kunna förebyggas genom reformen. Tillsynen över företagsförvärv förebygger sådana arrangemang som är skadliga för konkurrensen på två sätt. För det första förebyggs företagsförvärv som är skadliga för konkurrensen genom att man ingriper i förvärv som omfattas av tillsynen genom att villkor uppställs för genomförande av förvärvet eller genom att det föreslås att företagsförvärvet förbjuds. För det andra förebyggs genomförandet av företagsförvärv som är skadliga för konkurrensen genom tillsynen över företagsförvärv. Företag blir medvetna om att företagsförvärv som omfattas av tillsynen och som leder till en betydande koncentration av marknaden sannolikt kommer att leda till ett ingripande från myndighetens sida och genomför därför inte dylika arrangemang.
KKV har antagit att procenten för ingripande i fråga om nya företagsförvärv som kommer att omfattas av anmälningsskyldighet är fem procent vilket är cirka hälften av det nuvarande procenttalet. Det lägre procenttalet har motiverats med att de arrangemang som i och med reformen kommer att omfattas av tillsynen är mindre omfattande än motsvarande arrangemang i nuläget och att det sannolikt mer sällan kommer att upptäckas konkurrensproblem i de fallen.
KKV har använt ett ännu lägre procenttal (litet drygt en procent) för ingripande när det gäller sådana förvärv som genom tillämpningsområdet för den föreslagna övertagningsrätten kommer att omfattas av tillsynen. Utifrån forskningslitteraturen har det i KKV:s utredning antagits att man i fråga om nya anmälningspliktiga företagsförvärv kommer att kunna förebygga nio ur konkurrenssynvinkel skadliga förvärv per hundra anmälda företagsförvärv. I fråga om sådana förvärv som i och med övertagningsrätten kommer att omfattas av tillsynen har man bedömt att den förebyggande effekten är cirka fyra gånger mindre, och således är antalet ur konkurrenssynvinkel skadliga företagsförvärv som kan förebyggas cirka två per hundra förvärv som omfattas av övertagningsrätten.
I fråga om alternativet 100 + 20 kommer enligt KKV:s utredning totalt sett cirka 1,4–1,9 skadliga företagsförvärv att kunna förebyggas årligen. I fråga om alternativet 100 + 10 kommer antalet skadliga förvärv som kan förebyggas vara cirka 4,2–5,6 per år. Enligt den modell av övertagningsrätten som KKV föreslår uppskattas antalet skadliga förvärv som kan förebyggas vara några fler.
Utifrån antagandena ovan kommer konsumentfördelarna av reformen enligt den modell av övertagningsrätten som KKV föreslagit att vara minst 62–83 miljoner euro. Under beredningen granskades dessutom ett alternativ där övertagningsrätten utöver gränsen på 50 miljoner euro för parternas sammanräknade omsättning dessutom skulle omfatta en minimigräns på tre miljoner euro för omsättningen för minst två av parterna i förvärvet. I detta alternativ skulle konsumentfördelarna vara litet mindre än i den modell som KKV föreslagit. Enligt det alternativ som nu föreslås, där anmälningsskyldigheten omfattar företagsförvärv där parternas sammanräknade omsättning i Finland överskrider 100 miljoner euro och omsättningen i Finland för minst två av parterna var överskrider 10 miljoner euro, kommer konsumentfördelarna att vara uppskattningsvis 50–67 miljoner euro per år.
Uppskattningen av konsumentfördelarnas storlek varierar beroende på de antaganden som används vid beräkningen. De ovan nämnda konsumentfördelarna kan på grund av de försiktiga antaganden om priseffekter och varaktighet som använts i beräkningen betraktas som en nedre gräns för reformens effekter. Om man som varaktighet för skadliga effekter i stället för två år använder exempelvis tio år femdubblas fördelarna med reformen.
Såsom ovan beskrevs koncentrerar sig OECD:s bedömningsmodell på direkta konsumentfördelar som uppstår av att företags prishöjningar eller försämring av produktkvaliteten förebyggs genom att företagsförvärv som är skadliga för konkurrensen förhindras. Företagsförvärv och koncentration av marknaden har utöver de direkta pris- och kvalitetseffekterna emellertid också konsekvenser för företags dynamiska beslut när det gäller t.ex. investeringar. Till monopolets negativa sidor räknas också den ineffektivitet i fråga om produktion som det eventuellt orsakar. OECD:s bedömning beaktar inte direkt de positiva produktivitetseffekter som uppstår till följd av att marknadsstrukturen förblir konkurrensbaserad. I sista hand visar sig den ökade effektiviteten också för konsumenterna i form av billigare priser och bättre service.
4.2.4
Propositionens konsekvenser för konkurrensen och företagen
Den modell som föreslås kan anses vara positiv med tanke på konkurrensen och förebyggandet av den skadliga koncentrationsutvecklingen på marknaden. På grund av förslaget kommer KKV i framtiden att undersöka fler företagsförvärv som potentiellt sett är skadliga för konkurrensen och den förebyggande effekten av tillsynen över företagsförvärv kommer att stärkas. Konsumentfördelarna enligt denna modell kommer att vara cirka 50–67 miljoner euro och alternativet kommer enligt uppskattning årligen att förebygga cirka 4,2–5,6 företagsförvärv som skulle vara skadliga för konkurrensen. Av de ovan nämnda 4,2–5,6 företagsförvärven bedöms en större del tillkomma genom förebyggande än genom ingripande. När de gällande bestämmelserna ställer 35–66 procent av sektorerna enligt Statistikcentralens tre- eller femsiffriga klassificering av näringsgrenar utanför tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv, skulle motsvarande siffra efter ändringen vara 20–35 procent.
Också sådana företagsförvärv som är skadliga för konkurrensen kommer emellertid att hamna under den gräns på 10 miljoner euro som fastställs för omsättningen för minst två av parterna i förvärvet, men deras antal är betydligt lägre än i det fall att gränsen för omsättning skulle vara 20 miljoner euro. Dylika skadliga företagsförvärv som inte omfattas av regleringen finns sannolikt bland värdebaserade arrangemang, på lokala marknader samt på små och medelstora produktmarknader. Regleringen kommer dock att omfatta största delen av sådana företagsförvärv som är skadliga ur samhällsekonomins synvinkel.
Den lägre tröskeln för anmälan kommer att medföra en ökning av anmälningar om företagsförvärv med cirka 30–40 jämfört med nuläget och ändringen kommer således att höja kostnaderna och öka den administrativa bördan samt fördröja genomförandet av sådana företagsförvärv som kommer att omfattas av konkurrenslagens tillämpningsområde. I praktiken kommer endast genomförandet av sådana företagsförvärv som överförs till fortsatt behandling att fördröjas med flera månader på grund av tillsynen över företagsförvärv. Deras antal uppskattas öka med 2,3–3,0 per år jämfört med nuläget. Behandlingen i initialskedet tar högst 23 arbetsdagar, dvs. cirka en månad.
Av de uppskattade cirka 30–40 nya anmälningarna av företagsförvärv per år kommer cirka tio att göras på basis av den ändrade gränsen för parternas sammanräknade omsättning och resten, dvs. den större delen, på basis av att gränsen för omsättning för minst två av parterna i förvärvet ändras. Antalet anmälningar om företagsförvärv kommer således att ungefär tvådubblas jämfört med nuläget.
KKV:s utredning om antalet företagsförvärv baserar sig på det material om företagsförvärv som Alma Media har samlat. Utgående från Alma Medias material hade tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv åren 2017–2019 omfattat i genomsnitt cirka 60–70 företagsförvärv, om man i Finland skulle ha tillämpat omsättningsgränser som liknar dem i Norge, dvs. att gränsen för den sammanräknade omsättningen är 100 miljoner euro och gränsen för omsättningen för minst två av parterna 10 miljoner euro. Antalet företagsförvärv som hade omfattats av anmälningsskyldighet skulle således ha varit cirka 30 fler än enligt de gällande gränserna. Alma Medias material är förenat med vissa begränsningar som behandlas nedan. Dessutom är materialets täckning inte fullständig särskilt i fråga om företagsförvärv i mindre storleksklasser. Av dessa orsaker har uppskattningen kompletterats genom en jämförelse mellan de beräkningar som baserar sig på Alma Medias material och det realiserade antalet anmälningar i Norge och Sverige. I Norge görs årligen cirka 100 anmälningar om företagsförvärv. Norges bruttonationalprodukt är cirka 1,5 gånger större än Finlands. Också antalet anmälningar om företagsförvärv är i Norge cirka 1,5 gånger större jämfört med det alternativa antalet anmälningar beräknat utgående från Alma Medias material och med de norska omsättningsgränserna i Finland. Den uppskattning av antalet anmälningar om företagsförvärv för Finlands del som utgående från Alma Medias material och med antalet anmälningar i Norge som grund beräknats fram verkar således gå i rätt riktning.
När omsättningen för ett kapitalplaceringsbolag beräknas, beaktas den totala omsättningen för dess portföljbolag. Beaktandet av portföljbolagens omsättning inverkar på uppnåendet av gränsen för parternas sammanräknade omsättning när köparen är en kapitalplacerare. Den analys som gjorts på basis av Alma Medias material beaktar inte portföljbolagens omsättning, eftersom uppgiften i fråga inte var direkt tillgänglig bland materialet. Beaktandet av portföljbolagens omsättning ändrar dock inte i någon betydande mån uppskattningen av den förändring som sker i antalet företagsförvärv som ska anmälas. Under den fortsatta beredningen preciserades uppskattningarna av antalet anmälningar om företagsförvärv utgående från tilläggsuppgifter och -analyser. Vid en ytterligare granskning har de företagsförvärv som kapitalplacerare genomfört åren 2017–2019 och som ingår i Alma Medias material gåtts igenom skilt. Om omsättningen för portföljbolag beaktas, ökar antalet företagsförvärv som årligen ska anmälas med cirka 3–4 företagsförvärv per år jämfört med tidigare uppskattning.
Den granskning som gjorts utgående från Alma Medias material baserar sig på uppgifter som är några år gamla. Sådana företagsförvärv som genomförts av kapitalplacerare har granskats också på basis av det material som föreningen Pääomasijoittajat ry har levererat. Åren 2018–2021 genomförde kapitalplacerare sammanlagt cirka 20 företagsförvärv som resulterade i majoritetsinnehav och där föremålet för förvärvet hade en omsättning på 10–20 miljoner euro. Det genomsnittliga antalet sådana förvärv var således cirka fem per år. Reformen påverkar anmälningsskyldigheten också i fråga om företagsförvärv där omsättningen för portföljbolag underskrider 330 miljoner euro, men överskrider 80 miljoner euro och föremålet för förvärvet har en omsättning som överskrider 20 miljoner euro. Åren 2018–2022 uppgick antalet sådana förvärv till fyra, vilket betyder cirka ett förvärv per år.
En sänkning av omsättningsgränserna på det föreslagna sättet skulle totalt sett resultera i att det årligen kommer att anmälas cirka sex (5 + 1) fler företagsförvärv av kapitalplacerare än nuförtiden. Nästan hälften (9 st.) av alla företagsförvärv i föreningen Pääomasijoittajats material genomfördes dock år 2021. År 2021 var ett klart livligare år i hela Europa när det gäller aktiviteten i fråga om genomförandet av företagsförvärv. En sannolik förklaring är återhämtningen från Covid-19-pandemin, och det kan anses osannolikt att en så betydande permanent ändring skulle ha inträffat i aktiviteten i fråga om företagsförvärv.
I framtiden kommer antalet företagsförvärv som anmäls att påverkas av flera faktorer, såsom det ekonomiska läget, tillgången på finansiering och räntenivån. Också den tilltagande inflationen inverkar på antalet anmälningar när företagens omsättning ökar. Utifrån Alma Medias material har det gjorts en känslighetsanalys där företagens omsättning från åren 2017–2019 har multiplicerats med cirka 110 procent för att beakta inflationen. I och med känslighetsanalysen ökade antalet nya anmälda företagsförvärv med cirka tre per år.
I de ovan beskrivna granskningarna har man å andra sidan inte beaktat det att en del av de företagsförvärv som enligt de nuvarande omsättningsgränserna ska anmälas inte skulle omfattas av anmälningsskyldighet när gränsen för omsättning som numera baserar sig på den globala omsättningen ändras så att den i fortsättningen baserar sig på den nationella omsättningen. Om gränsen för parternas sammanräknade omsättning i stället för en omsättning på 350 miljoner euro globalt hade varit en omsättning på 100 miljoner euro i Finland, skulle sammanlagt nio företagsarrangemang åren 2017–2019 inte ha omfattats av anmälningsskyldighet. Därtill kommer antalet anmälda företagsförvärv att minska på grund av den förebyggande effekt som tillsynen över företagsförvärv har.
Med beaktande av de ytterligare granskningarna enligt ovan kommer antalet anmälningar om företagsförvärv till följd av de föreslagna omsättningsgränserna att öka totalt sett med cirka 30–40 företagsförvärv per år. Jämfört med den granskning som gjorts enbart på basis av Alma Medias material är skillnaden således högst cirka 10 företagsförvärv per år.
4.2.5
Ekonomiska konsekvenser
De kostnader som medförs för företagen består av kostnader för förhandsbedömningen av anmälningsskyldighet och företagsförvärvets konkurrenseffekter, utarbetandet av anmälan om företagsförvärv samt företagsförvärvsprocessen hos myndigheten. I praktiken sköts processen oftast av juridiska rådgivare som företag har anlitat. I mer krävande fall anlitar parterna i företagsförvärvet också ekonomiska rådgivare. De kostnader som medförs för företagen består av arvoden för externa rådgivare och den arbetstid som inom företagen används för processen. Den uppskattning av ökningen av administrativa kostnader som presenteras här inbegriper också användningen av företagens interna resurser för processerna i samband med tillsynen över företagsförvärv.
Den administrativa kostnad som de nya anmälningarna om företagsförvärv kommer att medföra för företagen uppgår enligt bedömning till cirka 6–10 miljoner euro per år. I sin utredning har KKV gjort en uppskattning av kostnader som processen för tillsyn över företagsförvärv medför för företagen. Enligt den enkätundersökning som KKV gjort uppgick de externa kostnaderna för behandlingen av företagsförvärv i initialskedet för båda parternas del i genomsnitt till cirka 50 000–100 000 euro och de interna kostnaderna till cirka 40 000 euro. En stor del av kostnaderna för initialskedet av behandlingen av företagsförvärv består av anmälan om företagsförvärv och besvarandet av KKVs begäranden av information.
Enligt resultaten har de företagsförvärv som efter behandlingen i initialskedet blivit godkända förorsakat företagen genomsnittliga kostnader på 55 000 euro. De genomsnittliga kostnaderna för köparna har uppgått till 47 000 euro och kostnaderna för säljarna till 27 000 euro. Kostnaden har varit högst vid fusioner (225 000 euro i genomsnitt) och lägst vid grundandet av samföretag (22 000 euro). Vid företagsförvärv som överförts till fortsatt behandling har de genomsnittliga kostnaderna uppgått till 990 000 euro. Den genomsnittliga kostnaden för köparna har varit 1,1 miljoner euro och kostnaden för säljarna 120 000 euro. De genomsnittliga kostnaderna vid fusioner har varit cirka 1,3 miljoner euro.
Bestämmelser om anmälningsschemat, dvs. om de uppgifter som ska lämnas i anmälan om företagsförvärv, finns i bilagan till statsrådets förordning om anmälningsskyldighet vid företagsförvärv (1012/2011, nedan förordningen om anmälningsskyldighet). I bilagan till förordningen om anmälningsskyldighet (”anmälningsschemat”) fastställs de uppgifter som en anmälningsskyldig ska lämna i sin anmälan om företagsförvärv. Den ändring av anmälningsschemat för företagsförvärv som görs i samband med ändringen av anmälningströskeln kommer i någon mån att minska den administrativa bördan vid anmälan av sådana arrangemang som sannolikt inte orsakar några konkurrensproblem. Förordningen om anmälningsskyldighet kommer att ändras genom att de uppgifter som krävs enligt anmälningsschemat uppdateras. Ett av de viktigaste syftena med ändringen är att förenkla kraven när det gäller uppgifter vid sådana företagsförvärv där parterna i företagsförvärvet inte alls eller endast i liten omfattning har överlappande verksamheter eller vertikala kopplingar till varandra. Lindringen av kraven på uppgifter kommer att gälla cirka 65 procent av de företagsförvärv som ska anmälas. Om schemat ändras på det föreslagna sättet, kommer de administrativa kostnader som i genomsnitt medförs för företagen vid sådana företagsförvärv som godkänns i initialskedet att minska. Således, om kraven på uppgifter i anmälningsschemat lindras, kommer de administrativa kostnader som medförs för företagen på grund av att antalet anmälningar ökar att vara lägre än vad som uppskattats i KKV:s utredning. Om det antas att det förenklade anmälningsschemat i fråga om företagsförvärv i initialskedet minskade kostnaderna med en tredjedel i 75 procent av fallen, skulle de kostnader som reformen medför för företagen minska med cirka 0,6–0,9 miljoner euro. De kostnader som den föreslagna reformen medför för företagen skulle således i praktiken minska med över en halv miljon euro. Genom uppdatering av anmälningsschemat minskas kostnaderna för anmälningar med sammanlagt cirka 1,2–1,4 miljoner euro per år, när man beaktar kostnaderna för sådana företagsförvärv som ska anmälas enligt de nuvarande omsättningsgränserna för företagsförvärv och de omsättningsgränser som nu föreslås. När ändringen av anmälningsschemat beaktas i de kostnader som medförs företagen, skulle kostnaderna för företagen ligga omkring 5–10 miljoner euro.
Tröskeln för anmälan om företagsförvärv förblir klar och förutsägbar ur företagens synvinkel när gränsen för omsättningen i Finland för var och en av minst två av parterna i förvärvet sänks från nuvarande 20 miljoner euro till 10 miljoner euro och gränsen för parternas sammanräknade omsättning i Finland ska vara 100 miljoner euro. Eftersom förslaget inte innehåller någon rätt för KKV att upp till behandling ta sådana företagsförvärv där omsättningsgränsen inte uppnåtts, orsakar förslaget ingen osäkerhet för företagen. Utvidgningen av tillämpningsområdet kommer inte heller att medföra administrativa kostnader i anslutning till riskbedömningen i samband med myndighetsbehandlingen eller förlängning av tiden för genomförandet av företagsförvärv vid sådana företagsförvärv där omsättningsgränserna inte uppnås.
Den föreslagna modellen där omsättningsgränserna sänks men som inte innehåller någon övertagningsrätt gör det inte möjligt att till fullo tillämpa tillsynen över företagsförvärv på värdebaserade företagsförvärv. Med värdebaserade företagsförvärv avses sådana förvärv där målföretagets värde och konkurrensställning på marknaden inte baserar sig på försäljningens värde utan exempelvis på sådana immateriella rättigheter som företaget innehar, på en innovation som är under utveckling, data som den samlat eller på kundnätverket. När det gäller exempelvis digitala tjänster eller läkemedelsbranschen beskriver företagets omsättning ofta inte dess marknadsvärde och marknadsinflytande. Det kan också vara fråga om ett s.k. start up-företag vars omsättning vuxit mycket snabbt och som enligt det senast fastställda bokslutet inte ger en riktig bild av företagets marknadsvärde och marknadsställning vid tidpunkten för genomförande av förvärvet.
Den föreslagna modellen lindrar inte i likhet med övertagningsrätt de utmaningar som är förenade med s.k. konkurrensdödande förvärv (killer acquisitions), där ett större företag förvärvar en mindre potentiell konkurrent innan den hinner bli en betydande konkurrent. Den föreslagna modellen gör det dock möjligt att vid behov ingripa i klart fler skadliga företagsförvärv än tidigare.
Utöver de s.k. värdebaserade förvärven kommer dessutom sådana företagsförvärv som innebär köp av regionalt betydande företag att inte omfattas av den föreslagna modellen. Inom de branscher där konkurrensen sker på en geografisk marknad som är mindre än Finland kan också företag vars omsättning underskrider 10 miljoner euro ha betydande marknadsinflytande på den lokala marknaden. Jämfört med nuläget kommer dock reformen att i betydlig mån öka antalet lokala marknader som omfattas av tillsynen.
Eftersom KKV enligt det föreslagna alternativet ska behandla endast sådana förvärv där minst två av parterna har omsättning i Finland, ska exempelvis sådana förvärv där köparen inte sedan tidigare verkar på den finländska marknaden inte anmälas i fortsättningen heller.
Att gränsen för parternas sammanlagda omsättning i fortsättningen ska bestämmas enligt deras omsättning i Finland i stället för den globala omsättningen är motiverat, eftersom den nationella tillsynens uppgift är att förebygga skadlig koncentration av marknaden i Finland. Omsättningsgränserna ska av denna anledning fastställas så att de så effektivt som möjligt riktar tillsynen till sådana företagsförvärv som kan ha skadliga effekter i Finland. Eftersom den skadliga koncentrationen av marknaden är mer sannolik om parterna har betydande affärsverksamhet i Finland, är det motiverat att omsättningen i Finland används som tröskelvärde för anmälningsskyldighet. De skadliga effekterna är klart mindre sannolika i det fall att parterna endast har omsättning i begränsad grad i Finland.
Till följd av ändringen skulle den administrativa börda som anmälan förorsakar på ett ändamålsenligt sätt begränsas till sådana företagsförvärv som i en väsentlig grad kan hindra effektiv konkurrens på den finländska marknaden eller på en avsevärd del av den, och som således skulle kunna leda till ingripande. Den administrativa börda som tillsynen medför skulle inte heller vara större än vad som är motiverat med tanke på förebyggandet av skadlig koncentration. I ett sådant fall skulle inga administrativa kostnader som inte är motiverade ur tillsynssynvinkel kunna uppstå för exempelvis sådana utländska investeringar som riktar sig till Finland. Det skulle vara positivt också ur den inhemska försäljarens synvinkel och med tanke på tillväxten inom den finländska samhällsekonomin att de administrativa kostnaderna begränsas till endast sådana företagsförvärv som kan ha skadliga effekter i Finland, och att varken administrativa kostnader eller andra konsekvenser av anmälningar om företagsförvärv utan grund skulle uppkomma på grund av andra företagsförvärv heller.
I majoriteten av EU:s medlemsländer baserar sig gränsen för parternas sammanräknade omsättning på den omsättning som härstammar från medlemslandet i fråga och detta motsvarar således det betraktelsesätt som nu föreslås i konkurrenslagen. Vid bedömningen av huruvida anmälningströskeln har uppnåtts beaktas därvid inte omsättningen från Finland eller från något annat medlemsland än det som behandlar företagsförvärvet.
4.2.6
Konsekvenser för myndigheterna
En utvidgning av tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv och handläggningen av ytterligare cirka 30–40 företagsförvärv till följd av det kommer att föranleda KKV ett permanent årligt behov av tilläggsresurser i form av fem årsverken. I budgeten för 2023 har det under moment 32.01.06 (Konkurrens- och konsumentverkets omkostnader) föreslagits en anslagsökning med 300 000 euro i syfte att täcka det behov av tilläggsresurser som beror på det ökade antalet anmälningar. KKV:s personalkostnader uppgick till sammanlagt 18,4 miljoner euro år 2020. Våren 2022 arbetade cirka ett dussin människor vid KKV med uppgifter i anslutning till tillsynen över företagsförvärv, men knappt hälften av dem arbetar dessutom även med andra uppgifter som har att göra med konkurrenstillsynen.
Ändringen har sannolikt en ganska liten inverkan på marknadsdomstolens och särskilt högsta förvaltningsdomstolens arbetsmängd, eftersom domstolarna behandlar endast KKV:s förslag om förbud mot företagsförvärv vilka är ganska sällsynta. Under den tid som tillsynen över företagsförvärv har existerat har KKV sammanlagt fem gånger föreslagit att ett företagsförvärv ska förbjudas.
Det har uppskattats att den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv årligen kan hindra genomförandet av cirka 4,2–5,6 företagsförvärv som är skadliga för konkurrensen. En del av detta kommer att ske genom tillsynens förebyggande effekt, så att parterna i ett planerat företagsförvärv själva bedömer att företagsförvärvet sannolikt inte kommer att godkännas, åtminstone inte med företagsekonomiskt sett meningsfulla åtaganden, och därför är det inte klokt att genomföra förvärvet. På grund av den förebyggande effekten kan till köpare vid ett företagsförvärv också väljas en part till vilken företaget kan säljas utan att det medför konkurrensproblem. I ett sådant fall genomförs nog företagsförvärvet, men mellan olika parter. En majoritet av de företagsförvärv som leder till ingripande kommer sannolikt att godkännas så att villkor uppställs för deras genomförande. Vid en del av de företagsförvärv som leder till ingripande kan parterna avstå från arrangemangen mitt i myndighetsprocessen. Det är sannolikt att KKV kommer också att föreslå att vissa företagsförvärv förbjuds. Förslag om att förbjuda ett företagsförvärv bedöms dock vara sällsynta och sådana kommer sannolikt inte att göras ens en gång om året. Det är således möjligt att ändringen inte har några konsekvenser för domstolarnas arbetsmängd exempelvis under de första 3–5 åren efter att tillämpningen börjat, eller att den endast har små konsekvenser.
Förslaget kan ha indirekta positiva konsekvenser också för de myndigheter som genomför offentliga upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016), t.ex. kommunala och statliga myndigheter. Förslaget ökar konkurrensen på marknaden och förebygger skadlig koncentration av den och kan således också indirekt gynna de parter som genomför offentliga upphandlingar. De upphandlande enheterna, och således indirekt bl.a. skattebetalarna, drar nytta av att det finns flera anbudsgivare och konkurrens på den marknad som är föremål för anbudsförfrågan.
Anvisningarna och rättspraxisen i anslutning till tillämpningsområdet för artikel 22 i EU:s koncentrationsförordning, som behandlas närmare nedan, tillsammans med bestämmelserna om anmälan om företagsförvärv i rättsakten om digitala marknader (Digital Markets Act, DMA), som ska träda i kraft under slutet av 2022, kommer sannolikt att i någon mån öka antalet företagsförvärv som anmäls till kommissionen, och ändringen av de nationella gränserna gör att antalet företagsförvärv som anmäls till KKV kommer att öka. Således kommer antalet företagsförvärv som ska behandlas av konkurrensmyndigheterna att öka.
4.2.7
Konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna
Utvidgningen av tillämpningsområdet för tillsynen över företagsförvärv kommer att ha direkta negativa konsekvenser särskilt för de företag som planerar och genomför företagsförvärv och för deras ägare. De ändringar som föreslås i omsättningsgränserna är dock tydliga, noggrant avgränsade och förutsägbara ur företagens synvinkel. Ändringen har inga direkta negativa konsekvenser för fysiska personer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Däremot har ändringen direkta positiva konsekvenser för bl.a. sådana fysiska personer som är konsumenter när konkurrensen kvarstår på samma nivå eller ökar.
Förslaget utvidgar skyldigheten att anmäla företagsförvärv, och fler företagsförvärv än tidigare kommer således att behandlas av KKV. Som det konstateras i avsnittet om konsekvenser för företagen kommer KKV:s behandling att medföra administrativa kostnader för företagen och dröjsmål med genomförandet av förvärv. Dessa konsekvenser är av engångskaraktär och förverkligas endast i samband med företagsförvärvet.
Den gällande regleringen hindrar inte att ett företag säljs, men när de lagstadgade kriterierna för ingripande uppfylls kan regleringen påverka det till vilken part företaget kan säljas så att förvärvet kan godkännas. Förslaget orsakar ingen ändring i tröskeln för ingripande i ett företagsförvärv.
Ändringen av anmälan om företagsförvärv kan bedömas bl.a. i förhållande till den näringsfrihet som tryggas i 18 § och det egendomsskydd som tryggas i 15 § i grundlagen.
Utgående från den allmänna klausulen i 15 § 1 mom. i grundlagen bedöms bland annat olika begränsningar i ägarens nyttjanderätt och bestämmande inflytande. Egendomsskyddet inbegriper rätten att bestämma om sin egendom och således kan bestämmelserna om tillsynen över företagsförvärv bedömas med avseende på egendomsskyddet, trots att det för egendomsskyddets del kan vara fråga om reglering av egendomsanvändningen och inte om inskränkning i egendomsskyddet.
Den gällande tillsynen över företagsförvärv begränsar, på det sätt som godkänns och avgränsas i regleringen, det vilka företag, i fråga om vilka verksamheter och under vilka förutsättningar, får avtala om företagsförvärv på ett godkänt sätt. Ingripande i ett företagsförvärv är exceptionellt och en övervägande majoritet av företagsförvärven godkänns som sådana.
Enligt 21 § 1 mom. i grundlagen har var och en rätt att utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av behörig myndighet. Genomförandet av företagsförvärv kan i fler fall än nuförtiden fördröjas med högst några månader på grund av myndighetsbehandlingen. Fördröjningen är dock begränsad på grund av de ganska korta lagstadgade behandlingsfrister enligt 26 § i konkurrenslagen som närmare behandlas ovan i avsnittet Gällande bestämmelser.
De negativa konsekvenserna för företagen har bedömts och de har begränsats genom valet av alternativ för genomförande.
Den administrativa börda som medförs av anmälan om sannolikt oproblematiska företagsförvärv kommer att minskas genom en uppdatering av den mall för anmälan om företagsförvärv som omfattar alla anmälningspliktiga företagsarrangemang och som utfärdas genom förordning av statsrådet. I samband med uppdateringen av mallen minskas kraven på uppgifter som ska lämnas vid sådana företagsförvärv där parterna i företagsförvärvet inte har några horisontella överlappningar eller vertikala kopplingar.
De grundläggande fri- och rättigheterna behandlas närmare nedan i avsnittet Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning.