2.2.1  Lagstiftningen i Europeiska unionen

Grunden för skatt inom det mervärdesskattesystem som tillämpas i Finland har definierats på ett sätt som är bindande för Finland i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, nedan mervärdesskattedirektivet . Mervärdesskatt betalas i regel på all försäljning av varor och tjänster som sker i form av ekonomisk verksamhet inom EU:s skatteområde, om inte försäljningen är skattefri enligt direktivet.  

I artikel 132 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs det om undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset. Enligt artikel 132.1 q ska medlemsstaterna undanta icke-kommersiell verksamhet som utförs av offentliga radio- och televisionsorgan från mervärdesskatt. 

Vid medlemskapsförhandlingarna mellan Finland och EU beviljades Finland rätt att tillämpa vissa undantag från bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet under en övergångsperiod. Enligt artikel 379.1 i mervärdesskattedirektivet får Finland fortsätta att beskatta de transaktioner som anges i del A punkt 2 i bilaga X till direktivet så länge som samma transaktioner beskattas i någon av de medlemsstater som ingick i gemenskapen den 31 december 1994. Enligt del A punkt 2 i bilaga X får medlemsstaterna fortsätta att beskatta icke-kommersiell verksamhet som utförs av offentliga radio- och televisionsorgan. 

För medlemsstaterna bindande bestämmelser om strukturen hos och nivån på de skattesatser som ska tillämpas vid mervärdesbeskattningen finns i mervärdesskattedirektivet. 

Mervärdesskattedirektivet ändrades genom rådets direktiv (EU) 2022/542 av den 5 april 2022 om ändring av direktiven 2006/112/EG och (EU) 2020/285 vad gäller mervärdesskattesatser, nedan skattesatsdirektivet .  

Bestämmelser om skattesatsernas struktur och nivå finns i kapitel 2 i avdelning VIII i mervärdesskattedirektivet. I enlighet med artiklarna 96 och 97 i det direktivet ska medlemsstaterna tillämpa en normalskattesats som inte ska vara lägre än 15 procent av beskattningsunderlaget. Enligt direktivet är det frivilligt för medlemsstaterna att tillämpa reducerade skattesatser.  

I artikel 98 i direktivet föreskrivs det om medlemsstaternas rätt att tillämpa reducerade skattesatser. Enligt artikel 98.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser. Dessa reducerade skattesatser ska enligt artikel 98.1 andra stycket fastställas som en procentsats av beskattningsunderlaget, vilken inte får understiga 5 procent och ska endast tillämpas på leveranser av de varor och tillhandahållanden av de tjänster som förtecknas i bilaga III. Enligt artikeln i fråga får medlemsstaterna således tillämpa en eller två reducerade skattesatser på minst 5 procent.  

Medlemsstaterna får enligt artikel 98.1 tredje stycket i direktivet tillämpa dessa reducerade skattesatser på leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som omfattas av högst 24 punkter i bilaga III. Regeln om en reducerad skattesats på minst 5 procent ändrades genom skattesatsdirektivet så att till den fogades en kvantitativ begränsning av punkterna i ovannämnda bilaga III. Bilagan ändrades genom skattesatsdirektivet så att förteckningen över de varor och tjänster som den reducerade skattesatsen gäller utvidgades och uppdaterades. I bilagan gjordes också korrigeringar av teknisk natur. 

I punkt 8 i bilaga III till mervärdesskattedirektivet nämns mottagning av radio- och tv-sändningstjänster och webbutsändningar av sådana program som tillhandahålls av en leverantör av medietjänster samt internetanslutningstjänster som tillhandahålls som ett led i digitaliseringspolitik som medlemsstaterna fastställt. 

2.2.2  Nationell lagstiftning

Enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) ska mervärdesskatt i regel betalas på all rörelsemässig försäljning av varor och tjänster. 

Den allmänna skattesats som tillämpas på försäljning av varor och tjänster i Finland är enligt 84 § i mervärdesskattelagen 25,5 procent. Höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen till 25,5 procent trädde i kraft den 1 september 2024. Före detta var den allmänna mervärdesskattesatsen 24 procent. 

Utöver den allmänna skattesatsen tillämpas i Finland två nedsatta skattesatser på 14 och 10 procent. I lagens 85 § föreskrivs det om de nyttigheter på vilka den nedsatta skattesatsen på 14 procent tillämpas. Denna högre nedsatta skattesats tillämpas på livsmedel, restaurang- och cateringtjänster samt fodermedel. Den nedsatta skattesatsen gäller inte levande djur, vattenledningsvatten eller alkoholdrycker som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker och tobaksprodukter. 

Lagens 85 a § innehåller bestämmelser om de nyttigheter som omfattas av den lägre nedsatta skattesatsen, det vill säga skattesatsen på 10 procent. Enligt 85 a § 1 mom. 5 punkten tillämpas skattesatsen på 10 procent på det belopp som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får av landskapet Ålands inkomster av medieavgifter.  

Tillämpningen av den nedsatta skattesatsen i stället för den allmänna skattesatsen har motiverats av mediepolitiska skäl. Dessutom är det mer motiverat att tillämpa den nedsatta skattesatsen för att förbättra neutraliteten i upphandlingen än att befria verksamheten från skatt. I förarbetena till mervärdesskattelagen (RP 88/1993 rd) konstateras det att uteslutande av rundradioverksamheten från beskattningen skulle ha lett till problem när det gäller konkurrensneutraliteten i samband med Oy Yleisradio Ab:s anskaffningar. Det skulle i så fall ha blivit nödvändigt att köpa in de program som skaffas hos utomstående programproducenter till ett skattepliktigt pris utan avdragsrätt, vilket skulle ha gynnat Oy Yleisradio Ab:s egen programproduktion. I förarbetena föreslogs det att rundradioverksamheten börjar beskattas i syfte att förebygga konkurrensstörningar. Ålands Radio och Tv Ab bedriver rundradioverksamhet i landskapet Åland. Den ersättning som Ålands Radio och Tv Ab får har ansetts vara lik den ersättning som Rundradion Ab får från statens radiofond och följaktligen bör samma bestämmelser gälla för dem (StaUB 35/1997 rd). 

4.2.1  Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Den föreslagna ändringen av rundradioskatten beräknas minska intäkterna av rundradioskatt för fysiska personer med ungefär 25 miljoner euro 2025. År 2025 uppskattas utfallet av rundradioskatten vara 582,5 miljoner euro, varav andelen rundradioskatt för fysiska personer uppskattas vara 547,5 miljoner euro och andelen rundradioskatt för samfund 35 miljoner euro.  

Vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition bedöms det att utfallet av rundradioskatten åren 2013–2024 har överskridit beloppet av anslag som överförts till statens televisions- och radiofond med sammanlagt cirka 121 miljoner euro. Syftet är att intäkterna av rundradioskattens åtminstone på längre sikt ska motsvara anslaget för Rundradion Ab. Det årliga skatteutfallet beror på utvecklingen i de skattskyldigas inkomster och företagens resultat under skatteåret. Inkomsterna och resultaten är oberoende av de bedömningar av kommande förändringarna i förtjänstnivåindex och konsumentprisindex som används som grund för dimensioneringen av anslaget. Skattegrunderna kan på så sätt inte fastställas så att skatteintäkterna exakt motsvarar anslaget för Rundradion Ab. Således kommer behovet av att justera skattegrunderna också omprövas senare om utvecklingen av skatteutfallet ger anledning till det.  

I tabellen nedan ges en bedömning av motsvarigheten mellan Rundradion Ab:s finansiering och intäkterna av rundradioskatten åren 2023–2028 i vilken både frysningen av Rundradion Ab:s finansiering och ändringen av skattegrunden för rundradioskatten har beaktats. 

*prognos 

** Ändring enligt budgetprop./tilläggsbudgetprop. 2023–2024, indexfrysning och ändring av skattegrunderna 2025–2027 

Den föreslagna ändringen i rundradioskatten förväntas inte ha några konsekvenser för Rundradion Ab:s finansiella ställning, eftersom det inte finns något omedelbart samband mellan skatteutfallet och anslagsbeloppet. 

Höjningen av mervärdesskattesatsen för rundradioverksamhet, som enligt förslaget ska träda i kraft vid ingången av 2026, kommer att öka utfallet av mervärdesskatten med ungefär 19 miljoner euro årligen. Eftersom de indexfrysningar av Rundradion Ab:s finansiering 2025–2027 som föreslås i en separat regeringsproposition har en sänkande effekt på statens mervärdesskatteintäkter bedöms det att statens mervärdesskatteintäkter kommer att sänkas med 1,5 miljoner euro på årsnivå på 2025 års nivå. Med beaktande av båda effekterna beräknas de föreslagna ändringarna öka statens mervärdesskatteintäkter med 16 miljoner euro på årsnivå på 2026 års nivå. 2027 och 2028 kommer statens mervärdesskatteintäkter att vara 15 miljoner euro högre på årsnivå. I uppskattningen av mervärdesskatteintäkterna ingår Rundradion Ab och Ålands Radio och Tv Ab. 

Höjningen av mervärdesskatten 2026 kommer att försämra Rundradion Ab:s finansiella situation jämfört med en situation där höjningen inte görs. Höjningen av mervärdesskattesatsen för finansieringen från 10 procent till 14 procent kommer att minska nettofinansieringen med ungefär 3,5 procent. 

Finansieringsläget för Ålands Radio och Tv Ab kommer inte att ändras i och med höjningen av mervärdesskatten, om det anslag som bolaget får av landskapet Åland beräknas på samma sätt som för närvarande. Då stiger anslagsnivån så att den motsvarar höjningen av skattesatsen och nettofinansieringen förblir oförändrad. En ökning av mervärdesskatteintäkterna kommer att medföra att det avräkningsbelopp som avses i 46 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) ökar, vilket stärker landskapet Ålands ekonomi. Således kan det bedömas att den totala inverkan av höjningen av mervärdesskatten på landskapet Ålands finansiella ställning är neutral. 

4.2.2  Konsekvenser för hushållen

Den föreslagna ändringen av rundradioskatten innebär att tröskeln för betalning av rundradioskatt i fråga om löneinkomsterna stiger från nuvarande 14 750 euro till 15 900 euro. I fråga om pensionsinkomster och dagpenningsinkomster stiger tröskeln från nuvarande 14 000 euro till 15 150 euro. Till följd av förslaget minskar antalet personer som betalar rundradioskatt med cirka 90 000. Detta innebär dock inte någon betydande minskning av rundradioskattens skattebas, som är avsedd att vara bred. Den föreslagna ändringen ökar dessa personers disponibla inkomster med cirka 14,5 euro per år.  

När tröskeln för betalningen av skatt överstigs ökar skattebeloppet successivt och når det maximala skattebeloppet vid en löneinkomst på 22 300 euro per år och en pensionsinkomst och dagpenningsinkomst på 21 550 euro per år. Inom det progressiva intervallet för rundradioskatten kommer den föreslagna ändringen att lindra beskattningen för cirka 637 000 skattskyldiga i genomsnitt med cirka 21 euro per år. Sänkningen av det maximala skattebeloppet minskar beskattningen för de cirka 3,1 miljoner skattskyldiga som betalar det maximala beloppet med 3 euro per år.  

I tabellen nedan anges den föreslagna ändringens effekt på den genomsnittliga skattegraden hos olika inkomsttagare på olika inkomstnivåer. 

Sett till olika inkomsttagargrupper kommer effekten i euro av sänkningen av rundradioskatten att främst riktas till pensionärerna, för vilka effekten är 49 procent, och till löntagarna, för vilka effekten är 43 procent. För arbetslösa är effekten cirka 4 procent. Av tabellen nedan framgår de genomsnittliga skattekonsekvenserna av ändringen per person i olika inkomsttagargrupper. 

4.2.3  Konsekvenser för inkomstfördelningen

De ändringar som föreslås i skattegrunderna för inkomstbeskattningen påverkar inkomstfördelningen mellan personer. Förändringen i inkomstskillnaderna mäts med hjälp av Ginikoefficienten. Ginikoefficienten är en indikator som beskriver fördelningen av hushållens disponibla inkomster och den kan ha ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde indikatorn har, desto större är inkomstskillnaderna. I Finland är inkomstskillnaderna små i jämförelse med till exempel de övriga OECD-länderna, men de har ökat avsevärt jämfört med början av 1990-talet. Den färskaste granskningen av inkomstskillnaderna är från 2022, och den har sammanställts av statistikcentralen utifrån totalstatistiken över inkomstfördelningen. Värdet för Ginikoefficienten, som beskriver inkomstskillnaderna, var 28,6, vilket är 0,5 procentenheter mindre än året innan.  

I figuren nedan sammanfattas vilken inverkan den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition har enligt inkomstdecil. Av figuren framgår att beskattningen lindras i alla inkomstdeciler. Inverkan är både i euro och relativt sett störst i inkomstdecil 2, det vill säga hushåll med låga inkomster. De ändringar som presenteras i figuren har räknats ut med ekvivalenta inkomster per hushåll enligt OECD:s modifierade ekvivalensskala. 

Effekten av ändringen av rundradioskatten mätt med Ginikoefficienten är -0,01 procentenheter, vilket alltså innebär att åtgärden kommer att minska inkomstskillnaderna något. 

4.2.4  Konsekvenser för sysselsättningen

Effekterna av de föreslagna ändringarna av rundradioskatten på sysselsättningen kan beräknas kalkylmässigt genom att man estimerar effekten av ändringarna på den så kallade sysselsättningsskattegraden, samt genom att man utnyttjar de estimat för elasticiteten i sysselsättningen som forskningslitteraturen erbjuder. De ändringar av rundradioskatten som föreslås i denna proposition uppskattas öka sysselsättningsskattegraden något. Uppskattningen av sysselsättningseffekterna baserar sig på ändringar i personers sysselsättningsskattegrad som simulerats med SISU-mikrosimuleringsmodellen. Med sysselsättningsskattegrad avses den andel av löneinkomsterna som går åt till förvärvsinkomstskatter, försäkringsavgifter av skattekaraktär och inkomstöverföringar när en arbetslös person blir sysselsatt. Eftersom arbetslösa personers löneinkomster inte kan iakttas, har dessa sysselsättningslöner uppskattats med en linjär regressionsmodell. Metoden har beskrivits närmare av bl.a. Kärkkäinen och Tervola (2018) Kärkkäinen, O. och Tervola, J. (2018). Den ekonomiska politikens inverkan på inkomstskillnader och sysselsättning 2015–2018 (på finska). . Det finns omfattande forskning kring elasticiteten i utbudet av arbetskraft, dvs. hur utbudet av arbetskraft reagerar på förändringar i incitamenten till sysselsättning. Lundberg och Norell (2020) Lundberg, J. och Norell, J. (2020). Taxes, benefits and labour force participation: A survey of the quasiexperimental literature. Journal of the Finnish Economic Association, 1(1), 60–77. drog utifrån 35 undersökningar slutsatsen att den politikrelevanta elasticiteten för hela populationen är 0,1–0,2. Jäntti m.fl. (2015) Jäntti, M., Pirttilä, J., & Selin, H. (2015). Estimating labour supply elasticities based on cross-country micro data: A bridge between micro and macro estimates? Journal of Public Economics, 127, 87–99. bedömde att deltagandeelasticiteten för Finlands del är 0,17, som har tillämpats i bedömningen av de sysselsättningseffekter som föreslås här. Förändringen i sysselsättning har beräknats genom att multiplicera antalet sysselsatta med ändringen i sysselsättningsskattegraden och den tillämpade elasticiteten. Den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition kan bedömas i någon mån minska antalet sysselsatta, med knappt 200 sysselsatta.  

Indexfrysningen av Rundradion Ab:s finansiering och den föreslagna höjningen av mervärdesskatten minskar Rundradion Ab:s konsumtion jämfört med en utvecklingsbana där finansieringen inte ändras och mervärdesskattesatsen inte höjs. Höjningen av mervärdesskattesatsen för finansieringen från 10 procent till 14 procent kommer att minska nettofinansieringen med ungefär 3,5 procent, vilket på nuvarande finansieringsnivå är sammanlagt cirka 19 miljoner euro per år. Vilka effekter den minskade konsumtionen kommer att ha för sysselsättningen och för de företag som betjänar branschen beror på hur besparingarna riktas. Av Rundradion Ab:s konsumtionsutgifter består nästan hälften av personalkostnader. År 2023 uppgick Rundradion Ab:s personalkostnader till 248,4 miljoner euro, det vill säga 47,3 procent av alla Rundradion Ab:s kostnader (Yles årsberättelse 2023). Efter personalkostnaderna är Rundradion Ab:s största kostnadsposter kostnaderna för programverksamheten, visningsrätter, teknikkostnader och distributionskostnader. Om man antar att ändringen i sin helhet minskar Rundradion Ab:s personalkostnader, kan det bedömas att ändringen kalkylmässigt minskar sysselsättningen med cirka 120 personer. 

Sammanlagt bedöms de ändringar som föreslås i denna proposition i någon mån minska antalet sysselsatta. 

4.2.5  Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Inkomstbeskattningen grundar sig på beskattning av inkomsterna. Eftersom beskattningen verkställs på samma sätt oberoende av kön innebär detta att konsekvenserna av de ändringar som föreslås i denna proposition inte är beroende av kön. Av de totala effekterna på skatteintäkterna av den sänkning av rundradioskatten för personer som föreslås i denna proposition uppskattas cirka 43,4 procent hänföra sig till män och 56,6 procent till kvinnor. Att effekterna fördelar sig på detta sätt följer av fördelningen av förvärvsinkomster mellan könen. 

4.2.6  Konsekvenser för skattestöden

Den föreslagna höjningen av mervärdesskatten minskar beloppet av skattestödet för rundradioverksamhet.