1  Bakgrund och de viktigaste förslagen

Sommaren 2022 behandlade riksdagen två regeringspropositioner som innehöll förslag till ändring av delvis samma paragrafer i beredskapslagen. I den ena propositionen var det fråga om en brådskande översyn av beredskapslagen med tanke på hybridhot (RP 63/2022 rd) och i den andra ändringar som gäller inrättande av välfärdsområden (RP 56/2021 rd). Propositionerna hade således inget innehållsmässigt samband med varandra, men de ändringsförslag som ingick i dem gällde delvis samma bestämmelser i beredskapslagen. 

Regeringens proposition 63/2022 rd som gäller hybridpåverkan lämnades till riksdagen i april 2022 och godkändes i juni. Lagförslagen stadfästes den 8 juli 2022 och lagen om ändring av beredskapslagen (706/2022) trädde i kraft den 15 juli 2022. I samband med ändringen fogades till beredskapslagen en ny grund för undantagsförhållanden och gjordes i lagens andra paragrafer ändringar som direkt hänför sig till den nya grunden för undantagsförhållanden. I propositionen gjordes små ändringar i bland annat 88 och 126 § i beredskapslagen. 

Den ovannämnda regeringspropositionen behandlades i riksdagen samtidigt som regeringens proposition 56/2021 rd som gäller inrättande av välfärdsområden, och som också innehöll förslag till ändring av 88 och 126 § i beredskapslagen. Även dessa förslag godkändes i riksdagen i juni 2022 och stadfästes den 8 juli 2022. Den lagen om ändring av beredskapslagen (631/2022) träder i kraft den 1 januari 2023. 

Den ovan beskrivna tidtabell för behandlingen av regeringspropositionerna som av en slump är helt överlappande ledde till att det inte var möjligt att i sin helhet under riksdagsbehandlingen samordna de ändringar som ingick i propositionerna. De ändringar i 88 och 126 § i beredskapslagen som gäller inrättande av välfärdsområden stadfästes och träder därför i kraft med en ordalydelse där de ändringar i samma paragrafer som trädde i kraft den 15 juli 2022 inte har beaktats. I praktiken leder detta till att de ändringar i 88 och 126 § i beredskapslagen som trädde i kraft i juli 2022 kommer att upphävas den 1 januari 2023. 

Både regeringens och riksdagens entydiga avsikt vid behandlingen av de ovannämnda regeringspropositionerna var att båda de godkända ändringarna skulle gälla tills vidare. Avsikten var alltså inte att de ändringar som trädde i kraft den 15 juli 2022 skulle upphävas från och med den 1 januari 2023, vilket håller på att hända av tekniska skäl som gäller behandlingen av lagförslag. 

I denna proposition föreslås det av ovan beskrivna skäl att den lag om ändring av beredskapslagen som träder i kraft den 1 januari 2023 ska korrigeras så att de ändringar av 88 och 126 § i beredskapslagen som stadfästs genom lag 706/2022 gäller tills vidare i enlighet med riksdagens syfte. I praktiken genomförs detta genom att de ändringar av ordalydelsen i 88 och 126 § i beredskapslagen som godkänts genom lag 706/2022 och lag 631/2022 slås samman från och med den 1 januari 2023. Det föreslås att det i ordalydelsen i 88 § i beredskapslagen samtidigt görs smärre grammatiska ändringar. 

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet. På grund av propositionens tekniska natur har det inte begärts utlåtande om den. Propositionen har inga konsekvenser med tanke på statsbudgeten. 

2  Ikraftträdande

Den lag om ändring av beredskapslagen som föreslås bli ändrad träder i kraft den 1 januari 2023, och det är därför skäl att de ändringar som i denna proposition föreslås i den lagen träder i kraft den 1 januari 2023. Ändringslagen kan efter nämnda tidpunkt inte längre ändras på det sätt som föreslås i propositionen. 

3  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Beredskapslagen har stiftats i grundlagsordning som en så kallad undantagslag. En lag som har stiftats i grundlagsordning kan enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkning ändras i vanlig lagstiftningsordning, om inte ändringslagen utvidgar det undantag från grundlagen som den ändrade lagen utgör. I grundlagsutskottets vedertagna praxis har det också ansetts att även sådana för helheten oväsentliga tillägg och ändringar kan genomföras i vanlig lagstiftningsordning även om de innebär en liten utvidgning av undantaget, förutsatt att hela arrangemanget, som ursprungligen var ett undantag från grundlagen, och dess innehållsliga betydelse inte därigenom får en annan karaktär (till exempel GrUU 8/2006 rd, GrUU 57/2002 rd, GrUU 30/1998 rd). 

Genom de ändringar som föreslås i 88 och 126 § i beredskapslagen fås ordalydelsen i paragraferna att från och med den 1 januari 2023 motsvara det syfte som riksdagen har haft när den godkände de ändringar som i regeringspropositionerna 63/2022 rd och 56/2021 rd föreslås i paragraferna i fråga. Genom de ändringar som föreslås i denna proposition förhindras det att de ändringar som avsågs gälla tills vidare och som gjordes genom lag 706/2022, som stiftats med grundlagsutskottets medverkan, upphävs från och med den 1 januari 2023.  

De föreslagna ändringarna är av teknisk natur och lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.