MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
I mars 2021 hade redan över 120 miljoner fall av covid-19 orsakade av SARS-CoV-2-viruset konstaterats ute i världen, och fram till mars 2021 har över 2,6 miljoner dödsfall till följd av sjukdomen rapporterats. I den uppdaterade lägesbild Institutet för hälsa och välfärd presenterade den 16 april 2021 var det rapporterade antalet sjukdomsfall i Finland sammanlagt över 83 600 och 887 dödsfall relaterade till covid-19 har rapporterats.
Covid-19-epidemin har i Finland hanterats genom lagstiftning på flera olika sätt. Restriktionerna och de befogenheter som tryggar social- och hälsovårdssystemets funktionsförmåga har baserat sig på beredskapslagen (1552/2011) och temporär lagstiftning som utfärdats med stöd av 23 § i grundlagen (lagstiftning för undantagsförhållanden), ny vanlig lagstiftning och tillämpning av gällande lagstiftning.
I 58 a–h och 59 a–e § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016), som gäller temporärt, föreskrivs det om de medel som står till buds och som är nödvändiga för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Bestämmelserna om begränsningar av restaurangernas verksamhet och bestämmelsen om verkställigheten av beslut trädde i sin nuvarande form i kraft den 1 mars 2021. Hygienkraven i fråga om andra tjänster samt restriktionerna i anslutning till olika epideminivåer och bestämmelserna om övervakningen av dessa trädde i kraft den 22 februari 2021. På grund av tolkningsproblem i anslutning till tillämpningen ändrades därefter ordalydelsen i 58 d och 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar genom lag 262/2021 som trädde i kraft den 31 mars 2021.
Antalet nya covid-19-fall har börjat minska betydligt under de senaste fem veckorna, vilket är ett tecken på att epidemin i Finland för närvarande håller på att lugna ner sig. Det märks tydligt att de rekommendationer och restriktioner som getts har gett resultat och minskat smittspridningen. Under vecka 15 (12–18.4) konstaterades färre än 1900 fall och den 19 april 2021 var incidensen 85/100 000 invånare/14 dygn.
Det konstateras dock fortfarande så många smittfall att läget snabbt kan förvärras igen om kontakterna mellan människor ökar avsevärt och smittfallen kan spridas friare bland befolkningen. Bestämmelserna i 58 a–58 h och 59 a–59 e § i lagen om smittsamma sjukdomar gäller till och med den 30 juni 2021, men om covid-19-epidemin fortsätter är det nödvändigt att förlänga bestämmelsernas giltighetstid ytterligare.
1.2
Beredning
Syftet med regeringspropositionen är att förlänga giltighetstiden för de skyldigheter och begränsningar som gäller förplägnadsverksamhet, persontrafik och andra tjänster från och med den 1 juli till och med den 31 december 2021. Regeringens proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet och beredningen har baserat sig på de regeringspropositioner och riksdagshandlingar där bestämmelserna om förplägnadsverksamhet (RP 6/2021 rd och RP 32/2021 rd) samt bestämmelserna om persontrafik och andra tjänster (RP 245/2021 rd och RP 31/2021 rd) har behandlats grundligt.
Eftersom ärendet är brådskande har det varit nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid beredning av författningar.
Utlåtanden lämnades av inrikesministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturmini-steriet, Institutet för hälsa och välfärd, regionförvaltningsverken (gemensamt utlåtande), Ålands landskapsregering, Finlands Kommunförbund rf, Helsingfors och Nylands sjukvårds-distrikt, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, samkommunen Kainuun sosiaali- ja terveyden-huollon kuntayhtymä, Finlands Näringsliv rf, Finavia Abp, Finland Festivals ry, Helsingfors-regionens trafik (HRT), Finsk Handel rf, Konkurrens- och konsumentverket, Turism- och Re-staurangförbundet rf, Servicefacket PAM rf, Företagarna i Finland rf, Tapahtumateollisuus ry, Transport- och kommunikationsverket Traficom och VR-Group Ab.
Det ordnades ett diskussionsmöte om regeringspropositionen den 27 april 2021.
2
Nuläge och bedömning av nuläget
Incidensen för covid-19-viruset
Det riksomfattande epidemiläget försämrades betydligt i februari 2021 och nådde den mest oroväckande nivån i mars. Antalet nya covid-19-fall har nu under de senaste fem veckorna minskat betydligt. I hela landet var incidensen under 14 dygn 105 under perioden 5–18.4 och 64 under perioden 19–25.4. Under dessa perioder konstaterades 5 799 respektive 3 544 nya fall. Det effektiva reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 0,75–0,90 (sannolikhetsintervallet 90 %). Antalet tester som tagits har minskat något. Å andra sidan har också antalet positiva testresultat av de analyserade testerna minskat under den senaste månaden, vecka 15 var andelen cirka 1,8 procent. Det här innebär att smittfallen fortfarande upptäcks effektivt.
I den uppdaterade epidemiologiska lägesbild som Institutet för hälsa och välfärd presenterade den 29 april 2021 var incidensen för covid-19 i Finland under de senaste 14 dagarna cirka 60 per 100 000 invånare. I den uppdaterade lägesbilden i promemorian som Institutet för hälsa och välfärd presenterade den 29 april 2021 befann sig fem (5) av sjukvårdsdistrikten i samhällsspridningsfasen. Fem av sjukvårdsdistrikten befann sig i accelerationsfasen. Tio av sjukvårdsdistrikten befann sig på epidemins basnivå. Enligt promemorian befann sig landskapet Åland den 29 april 2021 i accelerationsfasen.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd har den regionala incidensen under den senaste uppföljningsperioden på 14 dagar (från den 13 till den 26 april) jämfört med uppföljningsperioden dessförinnan (från den 30 mars till den 12 april) ökat i sex (6) av de 21 sjukvårdsdistrikten. Under uppföljningsperioden konstaterades över 100 nya fall i Helsingfors och Nylands, Egentliga Finlands, Birkalands, Päijät-Häme och Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Under den senaste uppföljningsperioden på 14 dagar konstaterade nya fall i samtliga sjukvårdsdistrikt.
Den 29 april 2021 vårdades sammanlagt 125 patienter på sjukhus, och av dessa var 32 personer i intensivvård. Antalet covid-19-patienter som får sjukhusvård ökar i takt med att antalet fall ökar med en fördröjning på en eller två veckor. I mars ökade behovet av specialiserad sjukvård och intensivvård i och med att antalet smittfall ökade och på avdelningarna vårdades den 24 mars och 31 mars sammanlagt nästan 300 covid-19-patienter.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd har antalet nya covid-19-fall börjat minska betydligt från den högsta nivån i mars och antalet fall har minskat varje vecka. Också det sammanlagda antalet patienter inom sjukvården har minskat betydligt. Sedan slutet av mars har antalet intensivvårdspatienter minskat betydligt, men under den senaste veckan har antalet hållit sig relativt stabilt. Enligt de senaste prognoserna kommer patientantalen inom den specialiserade sjukvården och intensivvården sannolikt att vara mindre under den kommande veckan än under de föregående veckorna. I Finland håller epidemin alltså för närvarande på att lugna ner sig.
Även om den riksomfattande incidensen har minskat, förekommer det dock stora regionala skillnader i incidensen och epidemins tidsmässiga utveckling i Finland. Enligt Institutet för hälsa och välfärd konstateras det fortfarande så många smittfall att läget snabbt kan förvärras igen om kontakterna mellan människor ökar avsevärt och smittfallen kan spridas friare bland befolkningen.
Covid-19-läget i EU- och EES-länderna
Vid månadsskiftet mars–april under veckorna 13–14 konstaterades den högsta incidensen i Europa under 14 dygn per 100 000 invånare i Ungern, där talet var 861/100 000/14 dygn, i Polen (840), Cypern (774), Sverige (771), Estland (770) och Frankrike (762). Också i många östeuropeiska länder, inklusive Slovenien, Kroatien, Bulgarien och Tjeckien var incidensen hög.
Av närområdena fortsätter det svåra epidemiläget i Sverige och ett stort antal smittfall konstateras. Samtidigt har incidensen i en del länder varit relativt stabil eller så har incidensen minskat i uppföljningen under 1–5 veckor. Av närområdena har incidensen i Estland sjunkit från den högsta nivån i mars (över 1500/100 000/14 dygn) till talet 770/100 000/14 dygn.
Virusvarianternas inverkan på spridningen av covid-19-epidemin
Sammanlagt 4200 fall som orsakats av varianter av coronaviruset hade anmälts till Institutet för hälsa och välfärds register över smittsamma sjukdomar fram till den 19 april 2021. Av dessa har största delen, 3658 fall varit av den så kallade virusvarianten från Storbritannien (B.1.1.7), 541 fall av den så kallade virusvarianten från Sydafrika (B.1.351) och ett fall av den så kallade virusvarianten från Brasilien (P.1). Enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd av den 28 april 2021 förekommer virusvarianter i alla landskap. Den virusvariant från Storbritannien som smittar lättare (B.1.1.7) har spridit sig i stor utsträckning i Finland, och virusvarianten börjar bli vanligare än det ursprungliga viruset. Kraftigast är ökningen av virusvarianterna inom området för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
De temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar
I 58 a § (165/2021) i lagen om smittsamma sjukdomar, som gäller temporärt till och med den 30 juni 2021, har det för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin föreskrivits om krav på instruktioner och hygien i fråga om kunder i förplägnadsrörelser, om det allmänna kravet på avstånd mellan kundplatserna och om skyldigheten att planera verksamheten. Närmare bestämmelser om dessa krav samt om skyldigheterna i anknytning till kundernas vistelse och placeringen av kundplatser utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet är det också möjligt att begränsa antalet kundplatser i en förplägnadsrörelse samt förplägnadsrörelsens öppettider och serveringstider när de villkor som anges i lagen är uppfyllda.
Riksdagen godkände den 14 april 2021 regeringens proposition RP 32/2021 rd med förslag till ändring av paragraf 58 a §, enligt vilken statsrådet under de förutsättningar som anges i lagen kan föreskriva om större begränsningar än tidigare av antalet kundplatser samt serverings- och öppettider (304/2021).
I 4 och 5 § i statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom (166/2021), som utfärdats med stöd av 58 a § i lagen och som är i kraft till och med den 30 juni 2021, föreskrivs det om de allmänna skyldigheter som föreskrivs för förplägnadsverksamhet samt om begränsning av förplägnadsrörelsers kundantal och av serverings- och öppettider enligt landskap och typ av restaurang. Förordningen utfärdades den 26 februari 2021 och vid beredningen av den beaktades den senaste tillgängliga informationen om coronavirusepidemins förlopp samt bedömdes begränsningarnas nödvändighet och proportionalitet i epidemilägena i områdena.
Riksdagen godkände den 8 mars 2021 regeringens proposition RP 22/2021 rd. Enligt den temporära 3 a § (184/2021) i lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet som ingår i den propositionen ska förplägnadsrörelser med tillhörande utrymmen inomhus och utomhus under en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka hållas stängda för kunder i de områden där detta är nödvändigt för att förhindra spridning av den smittsamma sjukdomen. Lagen godkändes som ett i 23 § i grundlagen avsett tillfälligt undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under undantagsförhållanden. Bestämmelsen gällde under perioden 9–28 mars 2021 och den gällde inte personalrestauranger eller förplägnadsrörelsers försäljning av sådan mat eller dryck som avnjuts någon annanstans. Stängningen av restauranger förlängdes genom lag (257/2021) från och med den 29 mars till och med den 18 april 2021.
De större begränsningarna än tidigare av förplägnadsrörelsers kundantal samt av serverings- och öppettider infördes genom förordning av statsrådet från och med den 19 april 2021 områdesvis och enligt typen av förplägnadsrörelse när förplägnadsverksamheten öppnades på nytt i hela landet (305/2021).
Enbart genom reglering som gäller förplägnadsrörelser kan man inte påverka spridningen av det virus som orsakar covid-19, men den är en nödvändig och behövlig del av de åtgärder som utgörs av begränsningar och förpliktelser som sträcker sig till olika områden i samhället. Trots att det är mycket svårt att testa och på förhand fastställa vilken effekt enskilda begränsningar har på epidemins framfart och på ändringen i reproduktionstalet, bedöms begränsningarna inom förplägnadsverksamheten för sin del skydda befolkningen mot spridning av en smittsam sjukdom. Därför är det viktigt att de gällande begränsningarna och i synnerhet giltighetstiden för bemyndiganden att utfärda förordning av statsrådet förlängs.
Definitionen av närkontakt i 58 d § 4 mom., som gäller förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare, omfattar verksamheten såväl inomhus som utomhus. Definitionen har i praktiken lett till att hobby- eller evenemangsverksamhet som sker utomhus inte har kunnat ordnas på det sätt som bestämmelsen förutsätter och att sådan verksamhet således inte alls har kunnat ordnas på de områden där det har fattats ett beslut som avses i bestämmelsen om förutsättningarna för användning av utrymmena.
Det bedöms att rekommendationerna och begränsningarna samt stängningen av förplägnadsrörelserna har hindrat spridningen av epidemin. Även om det är svårt att i synnerhet uppskatta antalet exponeringar och smittfall som skett i förplägnadsrörelser, verkar stängningen av förplägnadsrörelser genom speciallagstiftning den 9 mars 2021 ha inverkat på epidemins förlopp. Antagandet om betydelsen av åldersgruppen 20–49 för spridningen av smitta stöds av den kraftiga minskningen av smittfall i alla åldersgrupper särskilt under nedstängningen. Av alla begränsningsåtgärder verkar detta ha haft den allra största effekten när det gäller att minska smittoriskerna. Alla de begränsningar som avses i propositionen har dessutom den bieffekten att de i synnerhet i kombination med varandra också i större utsträckning påverkar människors rörlighet och antalet sociala kontakter.
3
Målsättning
Covid-19-epidemin kan fortgå till långt in på hösten och vintern även om vaccinationerna har inletts. Spridningen av epidemin har hittills förhindrats genom mål och åtgärder enligt regeringens hybridstrategi och handlingsplan. Även om epidemin har visat tecken på att avta och antalet covid-19-smittfall har minskat, kan epidemiläget dock på samma sätt som i fjol försämras på nytt efter sommaren.
De föreslagna bestämmelserna syftar uttryckligen till att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19 så att de myndighetsåtgärder det regionala smittläget förutsätter möjliggörs inom olika samhällssektorer under den pågående epidemin.
Syftet med förslaget till lag om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar är att precisera definitionen av närkontakt i bestämmelsen om förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare. Genom ändringen preciseras tillämpningsområdet för definitionen så att spridningsriskerna i fråga om utrymmen inomhus och utomhus beaktas bättre. Syftet är att för sin del säkerställa bestämmelsens proportionalitet i en situation där spridningsrisken varierar i de olika verksamheter som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.
Syftet med bestämmelserna om förplägnadsrörelser är att möjliggöra snabba och effektiva åtgärder i en situation där det är nödvändigt att vidta begränsningar för att förebygga spridningen av epidemin. Om epidemiläget förutsätter strängare begränsningar gällande förplägnadsverksamhet kan en proposition om dessa med stöd av bestämmelserna beredas omedelbart för behandling i riksdagen.
Ett viktigt syfte med lagen är också att stärka de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att proaktivt och snabbt vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset och därmed skydda befolkningen mot sjukdomen covid-19 i en situation där antalet covid-19-smittfall börjar öka igen. Ett mål är också att trygga social- och hälsovårdssystemets bärkraft i en situation där antalet fall av smittsam sjukdom börjar öka igen.
I propositionen föreslås det att definitionen av närkontakt i 58 d § 4 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar ändras. Dessutom föreslås det att giltighetstiden för 58 a–58 h §, 59 a–59 e § samt 91 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar förlängs med små ändringar genom att det stiftas en ny temporär lag som är i kraft under perioden 1 juli–31 oktober 2021.
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
Föreslagna ändringar
I propositionen föreslås det att 58 d § 4 mom. 1 punkten i lagen om smittsamma sjukdomar ändras så att med närkontakt i fortsättningen avses att människor vistas ansikte mot ansikte eller i samma utrymmen inomhus på mindre än två meters avstånd från varandra i mer än 15 minuter. I och med ändringen ska ett två meters avstånd till andra personer inte förutsättas i med avseende på område och funktion avgränsade utrymmen utomhus. Säkerhetsavståndet på två meter ska gälla endast verksamhet inomhus.
Det föreslås att giltighetstiden för de gällande 58 a–58 h §, 59 a–59 e § och 91 § 1 mom. i övrigt förlängs i sin nuvarande form till och med den 31 december 2021.
Bakgrunden till förslagen är social- och hälsovårdsministeriets och Institutet för hälsa och välfärds utredning om epidemins nuvarande och dess förutsägbara läge.
Det bedöms att rekommendationerna och begränsningarna samt stängningen av förplägnadsrörelserna har hindrat spridningen av epidemin. De begränsningar som avses i propositionen påverkar i synnerhet i kombination med varandra också i större utsträckning människors rörlighet och antalet sociala kontakter.
Dessutom framskrider coronavirusvaccinationerna bra inom alla specialupptagningsområden. I hela landet har redan över 88 procent av dem som fyllt 70 år fått en vaccindos. De medicinska riskgrupperna beräknas i huvudsak ha fått sin första dos före mitten av maj månad. Vaccinationerna har troligtvis minskat behovet av sjukhusvård för de personer som insjuknat i sjukdomen covid-19. När våren framskrider är det också möjligt att epidemins säsongsvariation bidrar till den goda utvecklingen.
För närvarande motsvarar antalet konstaterade smittfall faktiskt läget vid årsskiftet och i oktober–november 2020, vilket betyder att det fortfarande konstateras många smittfall även om läget har förbättrats. Läget kan snabbt förvärras igen om kontakterna mellan människor ökar avsevärt och smittfallen kan spridas friare bland befolkningen. Till exempel i Indien försämrades epidemiläget mycket snabbt: i slutet av februari 2021 var incidensen 14,2 per 100 000 invånare, jämfört med över 290 fall per 100 000 invånare i slutet av april. I Indien upptäcktes också en ny variant av coronaviruset, B.1.617. För närvarande finns det ännu inte tillräckligt med information om den nya virusvariantens förmåga att smitta och sprida sig eller framkalla en allvarlig sjukdomsform.
Det bör dessutom beaktas att det faktum att den brittiska virusvarianten smittar 1,5 gången lättare gör att de smittfall den orsakar är 50 procent känsligare för en ökning av antalet kon-takter jämfört med den ursprungliga virusstammen. Om de sociala kontakterna mellan människor återgick till det normala, skulle det innebära en 3–5-faldig ökning av reproduktionstalet. Denna bedömning baserar sig både på kontaktstudier och på jämförelser mellan coronavirusets nuvarande reproduktionstal och det grundläggande reproduktionstalet R0 som motsvarar de naturliga kontaktnivåerna. Om den nuvarande nivån på under 1 stiger till R-värdet 2,4–4 i och med normaliserade kontakter och eventuella virusvarianter i sin tur höjer värdet med 1,5 gånger, stiger reproduktionstalet i Finland till 3,6–6. Det effektiva reproduktionstalet bör således sjunka under 0,16–0,25 för att man på en gång ska kunna återgå till normala kontakter. Alternativt bör vaccinationsskyddet i befolkningen vara 75–85 procent.
Det är förståeligt att man önskar och förväntar sig en betydande förbättring av läget tack vare vaccinerna. Det finns dock ingen fullständig säkerhet om hur omfattande deras slutliga skyddseffekt kommer att vara, liksom inte heller om vaccinationstäckningen. Om vaccinets skyddseffekt (VE) varierar mellan 80 och 95 procent och vaccinationstäckningen ligger mellan 70 och 95 procent, varierar den effektiva vaccinationstäckningen, dvs. andelen skyddade personer mellan 56 och 90 procent. Det är alltså inte klart om en tillräcklig andel skyddade personer kan uppnås jämfört med den ovannämnda andel på 75–85 procent som behövs för att kontrollera en epidemi i en situation med normala kontakter. Även om årstidsväxlingarna stöder uppnåendet av en låg nivå på sommaren, fungerar effekten i omvänd riktning på hösten. Om vaccinationerna stannar vid de nedre gränserna för dessa bedömningar och andra be-gränsningar slopas, är det fortfarande möjligt att Finland hamnar i ett avsevärt allvarligare epidemiläge än vi hittills har upplevt.
De virusvarianter som redan har upptäckts i Finland och som blivit vanligare under de senaste veckorna ger upphov till en märkbar osäkerhet i fråga om de positiva utsikterna. Virusvarianter förekommer redan i alla landskap. Den virusvariant från Storbritannien som smittar lättare (B.1.1.7) har spridit sig i stor utsträckning i Finland, och virusvarianten börjar bli vanligare än det ursprungliga viruset. Kraftigast har ökningen av virusvarianterna varit inom området för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Dessutom har det i världen observerats helt nya virusvarianter som eventuellt kan smitta lätt. Dessutom är det möjligt att vissa virusvarianter kan stå emot det skydd som vaccinationerna ger. Om sådana virusvarianter förekommer och de t.ex. när resandet igen blir möjligt sprids till Finland, kan sommarens och höstens positiva prognoser ännu förändras.
Det bör noteras att även om vaccinerna ger ett högt skydd, t.ex. 90 procent, mot allvarliga sjukdomsformer, kan även antalet allvarliga fall som bryter ut trots vaccinationerna öka avsevärt om det totala antalet smittfall tillåts bli mycket högt. Även om man med hjälp av vacciner kan förhindra allvarliga sjukdomsformer hos befolkningen, är vaccinationernas effekt på lindriga sjukdomsformer inte lika bra. Även lindriga sjukdomsformer hos vaccinerade kan leda till en sjukdomsform som orsakar långvariga symptom (s.k. long covid).
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
De allmänna konsekvenserna av de begränsningar som gäller förplägnadsverksamhet som det är fråga om i propositionen har beskrivits i regeringens propositioner RP 72/2020 rd, RP 139/2020 rd och RP 6/2021 rd.
En bedömning av konsekvenserna av de föreslagna 58 c–58 h § och 59 a–59 e § ingår i avsnitt 4.2 De huvudsakliga konsekvenserna i de regeringspropositioner som gäller de gällande temporära lagarna (RP 245/2020 rd och RP 31/2021 rd). Konsekvenserna bedöms också i betänkandena av riksdagens social- och hälsovårdsutskott ShUB 1/2021 rd, ShUB 2/2021 rd och ShUB 7/2021 rd samt t.ex. i kulturutskottets utlåtande KuUU 12/2020 rd.
I och med den föreslagna ändringen av definitionen av närkontakt i 58 d § 4 mom. ska definitionen av närkontakt i fråga om utrymmen utomhus som är avsedda för kunder och deltagare gälla vistelse ansikte mot ansikte eller fysisk kontakt till en annan människa. I och med den föreslagna ändringen är det således också möjligt att vistas i med avseende på område och funktion avgränsade utrymmen utomhus på mindre än två meters avstånd från andra människor.
Enbart genom de bestämmelser om begränsningar som avses i propositionen kan man inte påverka spridningen av coronaviruset, men begränsningarna har klart varit en behövlig och nödvändig del av de åtgärder som utgörs av rekommendationer, begränsningar och förpliktelser som sträcker sig till olika områden i samhället. Trots att det är mycket svårt att testa och fastställa vilken effekt enskilda begränsningar har på epidemins framfart och på ändringen i reproduktionstalet, bedöms begränsningarna t.ex. inom förplägnadsverksamheten, trafiken och den övriga näringsverksamheten skydda befolkningen mot spridning av den smittsamma sjukdomen. Begränsningarna i fråga har också använts i andra länder och undersökningar som fastställer deras verkningsfullhet väntas i framtiden.
De föreslagna begränsningarna används inte nödvändigtvis i syfte att förhindra spridningen av coronavirusepidemin. Syftet med lagens giltighet är däremot att säkerställa att begränsningarna kan införas i en situation där epidemin sprids okontrollerat utan dem. Det finns flera exempel på en sådan spridning globalt, och hotet om en sådan spridning har funnits också i Finland. Det är också möjligt att virusvarianter kan leda till en ökning av antalet allvarliga sjukdomsfall och till en snabb överbelastning av sjukvårds- och intensivvårdskapaciteten. En överbelastning av kapaciteten leder inte bara till att behandlingen av dem som smittats av covid-19 äventyras, utan också till att behandlingen av dem som lider av andra sjukdomar fördröjs och att vårdens kvalitet försämras avsevärt.
5
Alternativa handlingsvägar
5.1
Handlingsalternativen och deras konsekvenser
Ett alternativ till den föreslagna ändringen av definitionen av närkontakt i 58 d § är att ingen ändring görs. Med närkontakt avses då också vistelse i samma begränsade utrymme utomhus i med avseende på område och funktion avgränsade utrymmen utomhus på mindre än två meters avstånd från varandra. Detta förebygger sannolikt spridningen av epidemin effektivare än den föreslagna ändringen, men ålägger samtidigt olika skyldigheter i fråga om vistelse i olika utrymmen utomhus: enligt den gällande 58 d § 5 mom. tillämpas t.ex. säkerhetsavståndet på två meter inte på restaurangers terrasser, men vid olika med avseende på område och funktion avgränsade evenemang utomhus ska säkerhetsavståndet på två meter iakttas.
Ett alternativ till att bestämmelsernas giltighetstid förlängs är att giltighetstiden inte förlängs, varvid giltighetstiden för dem löper ut den 30 juni 2021. I detta alternativ har myndigheterna efter juni inte längre tillgång till ett brett urval av metoder för att förebygga spridningen av covid-19-epidemin i en situation där antalet smittfall börjar öka igen. Enligt en promemoria som Institutet för hälsa och välfärd utarbetat den 19 april kommer covid-19-epidemin att på hösten på nytt börja sprida sig i Finland, men effekterna av epidemin är beroende av befolkningens vaccinationstäckning. Enligt Institutet för hälsa och välfärds bedömning kan det under vinterperioden 2021–2022 ännu förekomma relativt många fall av coronavirussmitta, vilka eventuellt varierar regionalt och enligt vaccinationstäckningen. Enligt bedömningen kan det under vintern dessutom förekomma flera mindre lokala epidemivågor.
En omfattande beskrivning av alternativa handlingsvägar ingår i avsnitt 5 Alternativa handlingsvägar i regeringens propositioner RP 72/2020 rd, RP 139/2020 rd och RP 6/2021 rd samt i RP 245/2020 rd och i RP 31/2021 rd och de behandlas därför inte i detalj här. Som alternativa handlingsvägar övervägdes olika rekommendationer och självreglering samt bestämmelser i sektorslagstiftningen, t.ex. i hälsoskyddslagen.
Vid senare beredning av bestående ändringar bör det bedömas hur bestämmelserna kan tillämpas också på andra smittsamma sjukdomar och lagstiftningen om smittsamma sjukdomar bör bland annat jämföras med beredskapslagstiftningen.
5.2
Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet
En beskrivning av de metoder som används utomlands för att förebygga spridningen av covid-19-epidemin ingår i avsnitt 5.2 Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet i regeringens propositioner RP 72/2020 rd, RP 139/2020 rd och RP 6/2021 rd samt RP 245/2020 rd och RP 31/2021 rd.
6
Remissvar
Det ordnades ett diskussionsmöte om utkastet till regeringens proposition den 27 april 2021. Utkastet till proposition lämnades till dem som bjudits in till diskussionsmötet den 22 april 2021. Vid diskussionsmötet fanns det möjlighet att framföra synpunkter på utkastet till regeringens proposition. Det var även möjligt att lämna in skriftliga yttranden om utkastet före den 27 april 2021.
I diskussionsmötet deltog 27 instanser. Vid diskussionsmötet höll kommunikationsministeriet, inrikesministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, regionförvaltningsverket i Södra Finland, Finlands Näringsliv rf, Finavia Abp, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Turism- och Restaurangförbundet rf, Servicefacket PAM rf, Företagarna i Finland rf samt Tapahtumateollisuus ry inlägg de bett om på förhand.
Det inkom 21 skriftliga yttranden. Ur de myndigheters synvinkel som avses i lagen om smittsamma sjukdomar ansågs det i regel motiverat att förlänga giltighetstiden för de temporära bestämmelserna, men i utlåtandena anfördes också vissa preciseringsbehov i fråga om innehållet i de temporära bestämmelserna. Företrädarna för de aktörer som eventuellt är föremål för begränsningsåtgärder förhöll sig kritiska till en förlängning av de temporära bestämmelserna.
I aktörernas remissvar framfördes oro över orken och den ekonomiska situationen för företagare och arbetstagare inom servicebranscherna, på vilka de gällande begränsningarna och en eventuell förlängning av begränsningarna redan inverkar avsevärt. I remissvaren framfördes det att tröskeln för tillämpningen av vissa begränsningsåtgärder som inverkar mest på aktörernas verksamhet bör höjas t.ex. genom att man utöver incidensen också lägger till antalet patienter som får sjukhusvård som en förutsättning för tillämpningen. I remissvaren ansågs det viktigt att aktörernas förebyggande åtgärder för att förbättra hälsosäkerheten beaktas bättre än för närvarande vid tillämpningen av eventuella begränsningar.
Aktörerna framförde dock i sina remissvar att det kan finnas ett behov av begränsningsåtgärder i situationer där de åtgärder som aktörerna redan vidtagit inte är tillräckliga och epidemin hotar att bli okontrollerbar. När det gäller begränsningsåtgärder ansågs det att sådana oflexibla fasta kostnader som förorsakas företagare ska ersättas till fullt belopp i en situation där företagens verksamhet är olönsam på grund av begränsningsåtgärderna.
I fråga om remissvaren hänvisas det dessutom till de remissvar som inkommit i samband med behandlingen av regeringens proposition med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (RP 245/2020 rd), till de remissvar som inkommit i samband med behandlingen av regeringens proposition (RP 6/2021 rd) samt till de remissvar som inkommit i samband med behandlingen av regeringens proposition (RP 31/2021 rd).
7
Specialmotivering
58 a §.Temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. Bestämmelsen i 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar som gäller till utgången av juni 2021 grundar sig på den paragraf som trädde i kraft den 1 juni 2020 och som ändrades i social- och hälsovårdsutskottet utifrån grundlagsutskottets utlåtande (RP 139/2020 rd, GrUU 31/2020 rd, ShUB 27/2020 rd).
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det förutom till den ovannämnda regeringspropositionen och till social- och hälsovårdsutskottets betänkande även till avsnitt 4.1 Förslagen (s. 8) i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (165/2021).
58 b §.Tillsyn över förplägnadsrörelser och uppföljning av förutsättningar för begränsningar. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 4.1 Förslagen (s. 10) i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (165/2021).
58 c §.Åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 77) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingar i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om motiveringen också till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 18).
58 d §.Förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Enligt vad som föreslås ska 4 mom. ändras så att ett avstånd på mindre än två meter till en annan människa i fråga om definitionen av närkontakt gäller endast utrymmen inomhus.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd är syftet med säkerhetsavståndet att minska den virusmängd som från den person som bär smitta hamnar i en utsatt personens omedelbara närhet och i sista hand i andningsvägarna. Ett säkerhetsavstånd på en meter minskar risken för smitta, och ett två meters säkerhetsavstånd minskar risken ytterligare. I trånga utrymmen inomhus eliminerar dessa avstånd dock inte heller risken för smitta. När det gäller säkerhetsavståndet är det enligt Institutet för hälsa och välfärd också av betydelse om personerna är ansikte mot ansikte, parallellt eller t.ex. efter varandra.
Coronaviruset smittar i huvudsak via droppsmitta när en person som insjuknat hostar eller nyser. Till största delen faller de här dropparna till marken inom en meters avstånd. På detta baserar sig det ursprungliga säkerhetsavståndet. Coronaviruset kan också smitta luftburet, dvs. i form av små aerosoler. Detta innebär att det när man hostar och talar utöver större droppar också uppstår mycket små partiklar, aerosoler, som kan bli och sväva i luften för en längre tid. Då kan smittan fås också på ett längre avstånd än två meter. Luftburna smittfall, dvs. smittfall via aerosoler, har observerats närmast i sådana utrymmen inomhus där ventilationen är dålig. I vissa fall hade den person som insjuknat dessutom andats kraftigt, t.ex. sjungit, ropat eller talat högljutt. Med hjälp av noggranna laboratoriemetoder har virusets genom (RNA) kunnat hittas på t.o.m. 7–8 meters avstånd. I dessa fall saknas dock nästan utan undantag bevis för om viruset också kan orsaka smitta eller om virusets små RNA-mängder endast kan hittas med känsliga metoder. I utrymmen utomhus minskar risken för smitta betydligt jämfört med utrymmen inomhus där ventilationen är bristfällig och där man vistas nära varandra.
I fråga om säkerhetsavstånden ska bl.a. egenskaperna för utrymmet i fråga och ventilationen för utrymmet beaktas. En kategorisk rekommendation om ett säkerhetsavstånd på två meter betjänar inte alla utrymmen och därför bör man i regleringen beakta hur säkerhetsavståndet kan tillämpas i olika utrymmen. Den föreslagna ändringen gör det möjligt att bättre än för närvarande ordna olika evenemang i utrymmen utomhus och idrotts- och motionstjänster samt att övervaka de skyldigheter som gäller dem. Även om avståndet som gäller ett säkerhetsavstånd på två meter inte längre förutsätts i utrymmen utomhus, ska de allmänna hygienbestämmelser som det föreskrivs om i 58 c § dock iakttas vid evenemang och hobbyverksamhet utomhus. Således ska kundernas och deltagarnas vistelse vid hobbyverksamhet och evenemang fortsättningsvis ordnas så glest som det bara är möjligt med beaktande av särdragen i verksamheten i fråga och eventuella kundplatser placeras tillräckligt långt från varandra. De restriktioner i fråga om sammankomster som regionförvaltningsverken har fastställt har varit olika på olika håll i Finland. Enligt bestämmelserna har t.ex. offentliga tillställningar och allmänna sammankomster av en viss storlek kunnat ordnas i begränsade utrymmen utomhus och inomhus om man vid tillställningarna följer den anvisning som Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet gett om säkerhetsavstånd och hygienpraxis.
Till övriga delar hänvisas det i fråga om motiveringen till den föreslagna 58 d § till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 83) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) samt till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 19). Dessutom hänvisas det i samband med utskottsbehandlingen av regeringens proposition med förslag till ändring av 58 g § (RP 31/2021 rd) till den ändring av 58 d § som social- och hälsovårdsutskottet gjort samt till dess motivering i social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 7/2021 rd, s. 3).
58 e §.Åtgärder som gäller persontrafik och som syftar till att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 90) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021).
58 f §.Temporär begränsning av antalet passagerare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 91) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen dessutom till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 20).
58 g §.Temporär stängning av utrymmen för kunder och deltagare i syfte att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 8) i regeringens proposition (RP 31/2021 rd) med förslag till lag om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (262/2021). Dessutom hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 94) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021).
58 h §.Plan för åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 101) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen dessutom till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 21).
59 a §.Tillsyn. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 102) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen dessutom till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 21).
59 b §.Inspektioner. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 103) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingar i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen också till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 21).
59 c §.Förelägganden och tvångsmedel. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 104) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades utifrån utskottsbehandlingar i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen också till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 22).
59 d §.Behörig kommunal myndighet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 108) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). Bestämmelsen ändrades i social- och hälsovårdsutskottet och till denna del hänvisas det i fråga om specialmotiveringen dessutom till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 22).
59 e §.Rätt att få information. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. Bestämmelsen fogades av social- och hälsovårdsutskottet till lagen om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021). I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 1/2021 rd, s. 23).
91 §.Verkställighet av beslut. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sin helhet ordalydelsen i den temporära bestämmelse som gäller till och med den 30 juni 2021. I fråga om specialmotiveringen hänvisas det till avsnitt 7 Specialmotivering (s. 112) i regeringens proposition (RP 245/2020 rd) med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (147/2021) samt till avsnitt 4.1 Förslagen (s. 10) i regeringens proposition (RP 6/2021 rd) med förslag till lag om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (165/2021).
8
Bestämmelser på lägre nivå än lag
I den föreslagna 58 a § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskrivs det om flera bemyndiganden att utfärda förordning. Med stöd av dem ska det på samma sätt som för närvarande utfärdas närmare bestämmelser om förplägnadsrörelsernas allmänna skyldigheter, placeringen av och upprätthållandet av ett tillräckligt avstånd mellan kunderna samt om planen.
I 2–4 mom. ska det fortfarande föreskrivas om de förutsättningar med stöd av vilka det genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om begränsning av hur många kunder som får vistas i en rörelses lokaler och av öppettider och serveringstider.
Avsikten är att de begränsningar som utfärdas genom förordningen ska motsvara begränsningarna i statsrådets förordning om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom (942/2020). Utöver att det genom förordning endast får föreskrivas om sådana begränsningar som är nödvändiga för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, ska statsrådet också noggrant följa upp huruvida de i 58 a § 2 och 3 mom. avsedda förutsättningarna för begränsningar fortsatt föreligger och, om situationen kräver det, utan dröjsmål vidta åtgärder för att upphäva eller ändra begränsningarna.
9
Ikraftträdande
I propositionen föreslås det att lagen om ändring av 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar ska träda i kraft den 1 juni 2021. Dessutom föreslås det att lagen om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar ska träda i kraft den 1 juli 2021 och gälla till och med den 31 december 2021.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd kan det under höst- och vinterperioden 2021–2022 ännu förekomma relativt många fall av coronavirussmitta, vilka eventuellt varierar regionalt och enligt vaccinationstäckningen. Det kan förekomma flera mindre lokala epidemivågor under vintern och inte heller omfattande epidemier kan uteslutas.
Eftersom vaccineringen enligt nuvarande uppgifter sannolikt ger ett gott skydd även mot sådana allvarliga sjukdomsformer som orsakas av de virusvarianter som för närvarande förekommer i Finland, kan det antas att effekterna på belastningen på sjukhusvården blir liten. Det är dock möjligt att viruset i fortsättningen kan förändras så att effekten av de vaccin som nu används minskar snabbare än väntat.
Av ovannämnda skäl är det viktigt att man snabbt kan återgå till de begränsningar som eventuellt upphävs under våren och sommaren. Man måste också i fortsättningen försöka förhindra att epidemin sprids så effektivt, tillräckligt proaktivt, snabbt och med så små dröjsmål som möjligt.
Av dessa orsaker bör giltighetstiden för de temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar enligt Institutet för hälsa och välfärd förlängas till utgången av 2021.
10
Verkställighet och uppföljning
Effekterna av Finlands hybridstrategi för bekämpningen av coronavirusepidemin följs med hjälp av epidemiologiska, medicinska och funktionella parametrar. Syftet är att man genom att följa mångsidiga indikatorer ska kunna reagera på eventuella förändringar i epidemiläget.
Avsikten är att följa verkställigheten av lagen och behoven av tilläggsanslag för myndigheterna till följd av den samt konsekvenserna för olika samhällssektorer inom ramen för det pågående arbetet för att hindra covid-19-epidemins spridning på statsrådsnivå.
Verkställigheten av lagen och hur dess ändamål och syfte uppfylls samt dess konsekvenser kommer att följas på regional nivå och även på statsrådsnivå som ett led i det pågående arbetet för att hindra spridningen av covid-19.
Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd gör dessutom en gång i veckan både en riksomfattande och en regional bedömning av epidemiläget. Institutet för hälsa och välfärd sammanställer en gång i veckan åt ministeriet ett särskilt utlåtande om covid-19-epidemiläget regionalt med hänsyn till förordningen om temporär begränsning av förplägnadsrörelsers verksamhet i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. Ministeriet granskar utifrån dessa uppgifter hur nödvändigt det är att hålla begränsningarna inom förplägnadsverksamheten i kraft, och bereder vid behov de förslag som behövs och lämnar dem till statsrådet för behandling.
11
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Bestämmelserna för vilka det föreslås att giltighetstiden förlängs har stiftats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 44/2020 rd och GrUU 31/2020 rd).
Bestämmelserna är av betydelse särskilt med tanke på 7 § (Rätten till liv, personlig frihet och integritet), 9 § (Rörelsefrihet), 10 § (Skydd för privatlivet), 11 § (Religions- och samvetsfrihet), 13 § (Mötes- och föreningsfrihet), 15 § (Egendomsskydd), 16 § (Kulturella rättigheter), 18 § (Näringsfrihet och rätt till arbete), 19 § (Rätt till social trygghet) och 22 § (Respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna) i grundlagen. I regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (RP 245/2020 rd) beskrivs bestämmelsernas förhållande till grundlagen (s. 113–142). I denna proposition upprepas inte dessa motiveringar till lagstiftningsordningen, utan det hänvisas till den tidigare regeringspropositionen och till grundlagsutskottets utlåtande om den (GrUU 44/2020 rd). I fråga om regleringen av restaurangernas verksamhet hänvisas det till regeringspropositionerna, avsnitt 10 i RP 6/2021 rd och avsnitt 10 i RP 31/2021 rd.
Grundlagsutskottet konstaterade i sitt utlåtande (GrUU 10/2021 rd) att skydd av befolkningens hälsa och människors liv utan tvivel är ett tungt vägande skäl med avseende på systemet med grundläggande fri- och rättigheter. Också upprätthållande av funktionsförmågan hos hälso- och sjukvårdssystemet under den pågående coronavirusepidemin är enligt utskottet en synnerligen vägande grund med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna. Denna grund har samband med det allmännas skyldighet enligt 7 § 1 mom. i grundlagen att trygga vars och ens rätt till liv och att även under en pandemi tillförsäkra var och en tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa (19 § 3 mom. i grundlagen). En sådan grund berättigar enligt utskottet exceptionellt långtgående myndighetsåtgärder som också ingriper i människors grundläggande fri- och rättigheter (se t.ex. GrUB 2/2020 rd, s. 5, GrUB 3/2020 rd, s. 3, GrUB 7/2020 rd, s. 4).
Grundlagsutskottet tog vid sin bedömning av de nämnda bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar särskilt fasta på att det med tanke på nödvändighets- och proportionalitetskravet i utskottets praxis gällande coronaepidemin i princip är motiverat och korrekt att koppla de föreslagna befogenheterna för myndigheterna samt de anknytande skyldigheterna och begränsningarna av de grundläggande fri- och rättigheterna till epidemins basnivå, accelerationsfas och samhällsspridningsfas (GrUU 44/2020 rd). Utskottet upprepade sin bedömning när det behandlade regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar (RP 31/2021 rd) och konstaterade vidare att bl.a. giltighetstiden för beslutet om stängning av lokaler fortfarande är tidsmässigt och regionalt begränsad till vad som är absolut nödvändigt (GrUU 10/2021 rd, punkterna 7–8).
Grundlagsutskottet ansåg bl.a. att lagens giltighetstid var av betydelse för lagstiftningsordningen och regleringen kompletterades till denna del i social- och hälsovårdsutskottet så att lagen föreslogs gälla till utgången av juni i år.
Grundlagsutskottet har under coronaepidemin också i övrigt särskilt tagit fasta på begränsningarnas giltighetstid. Grundlagsutskottet har konstaterat att bestämmelsernas giltighet också tidsmässigt måste begränsas till vad som är absolut nödvändigt (GrUB 14/2020 rd, s. 6)
Grundlagsutskottet har noterat liknande faktorer också i samband med begränsningarna av förplägnadsverksamheten. När begränsningarna under våren och hösten 2020 hade tillämpats i likadan form i olika områden, betonade och förutsatte utskottet att det till bestämmelserna dessutom ska fogas en grundläggande bestämmelse om att begränsningarna ska vara nödvändiga för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom inom ett visst område. Bestämmelserna om begränsningsåtgärder ska också i fråga om olika typer av förplägnadsrörelser differentieras så att begränsningarna är nödvändiga just i fråga om dem för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom. Till följd av de ändringar social- och hälsovårdsutskottet då gjorde uppfyller bestämmelserna dessa krav (GrUU 31/2020 rd, ShUB 27/2020 rd). Grundlagsutskottet ansåg våren 2021 att det var möjligt att utfärda nödvändiga begränsningar av ännu större räckvidd i vanlig lagstiftningsordning, eftersom bedömningssituationen avvek från den tidigare situationen (GrUU 9/2021 rd).
Ovan i avsnitt 9 beskrivs Institutet för hälsa och välfärds expertuppfattning om längden på regleringens giltighetstid som regeringen instämmer i. Av bestämmelserna är 58 c § om åtgärder för att förhindra spridning av covid-19-epidemin och 58 e § om åtgärder som gäller persontrafik och som syftar till att förhindra spridning av covid-19-epidemin direkt tillämpliga med stöd av lag. Tillämpningen av 58 d § om förutsättningar för användningen av utrymmen avsedda för kunder och deltagare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin, 58 f § om temporär begränsning av antalet passagerare för att förhindra spridning av covid-19-epidemin och 58 g § om temporär stängning av utrymmen för kunder och deltagare i syfte att förhindra spridning av covid-19-epidemin förutsätter ett myndighetsbeslut. Bestämmelser om förutsättningarna för beslutsfattandet finns separat för var och en av befogenheterna i lag och det myndighetsbeslut som ska fattas ska vara nödvändigt för att förhindra spridningen av covid-19-epidemin. En motsvarande mekanism för myndigheternas beslutsfattande ingår i den tills vidare gällande 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar som stiftats med grundlagsutskottets medverkan. Enligt den paragrafen kan, när en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom som medför omfattande smittrisk har konstaterats eller med fog kan väntas förekomma, vissa lokaler stängas och folksamlingar förbjudas genom myndighetsbeslut. En förutsättning är att åtgärden är nödvändig för att förhindra spridningen av en allmänfarlig sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig sjukdom.
Med hänvisning till Institutet för hälsa och välfärds expertbedömning av behovet att säkerställa att myndigheterna har tillgång till rättidiga och tillräckligt proaktiva metoder för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin också hösten 2021, anses det vara nödvändigt att förlänga bestämmelsernas giltighetstid. Om bestämmelsernas giltighetstid helt löper ut den 30 juni 2021, har myndigheterna inte möjlighet att på något annat rättsligt bindande sätt än med stöd av den gällande 58 § begränsa spridningen av epidemin i restaurangverksamhet och annan närings- och hobbyverksamhet. Avsaknaden av ett urval av metoder kan i en eventuell samhällsspridningsfas eller accelerationsfas av epidemin äventyra såväl människors liv och hälsa som hälso- och sjukvårdens bärkraft, eftersom myndigheterna inte har tillgång till tillräckligt med preventiva, rättidiga och effektiva åtgärder för att förebygga spridningen av covid-19-epidemin. Ibruktagandet av ett urval av metoder förutsätter i en sådan situation att nya bestämmelser stiftas, vilket också som snabbast kan ta flera veckor. Under dessa veckor kan epidemin redan ha spridit sig betydligt innan tillräckliga metoder igen kan tas i bruk – i värsta fall kan hälso- och sjukvårdens bärkraft i detta fall i flera områden redan ha äventyrats och överbelastats vilket utöver epidemin dessutom kan utgöra ett hot mot människors liv och hälsa.
Eftersom det också med tanke på regleringens proportionalitet är motiverat att lindrigare metoder används fullt ut innan kraftigare restriktioner införs, är det motiverat att också de bestämmelser om hygienåtgärder med ganska små verkningar som direkt tillämpas med stöd av lagen fortfarande gäller också från och med den 1 juli 2021 (se RP 245/2020 rd, s. 119–120).
Statsrådet vidtar behövliga lagstiftningsåtgärder om det inte längre finns förutsättningar för bestämmelsernas giltighet.
Genom den föreslagna ändringen av definitionen av närkontakt i 58 d § tryggas för sin del likabehandlingen av näringsidkare i en situation där olika restriktioner trots en liknande risk för smitta har tillämpats på olika typer av utrymmen utomhus. I och med ändringen är det möjligt att ordna verksamhet eller evenemang i med avseende på område och funktion avgränsade utrymmen utomhus som är avsedda för kunder och deltagare utan att verksamhetsidkaren behöver säkerställa att deltagarnas säkerhetsavstånd till varandra är två meter. Enligt Institutet för hälsa och välfärd minskar risken för smitta i utrymmen utomhus betydligt jämfört med utrymmen inomhus där ventilationen är bristfällig och där man vistas nära varandra.
Definitionen av närkontakt i den gällande 58 d § omfattar inte t.ex. restaurangernas terrasser, varför olika verksamheter som sker i utrymmen utomhus trots en liknande risk för smitta har bedömts på olika sätt. Hobbyverksamhet, idrottsevenemang och andra evenemang som ordnas utomhus ska ordnas med iakttagande av kravet på två meters avstånd, vilket i praktiken har lett till att sådan verksamhet och sådana evenemang inte har kunnat ordnas. Med tanke på proportionalitetsprincipen är det motiverat att man med närkontakt i verksamhet som sker utomhus avser att vistas ansikte mot ansikte samt att ha fysisk kontakt med en annan person. På detta sätt är det möjligt att ordna evenemang utomhus på ett hälsosäkert sätt med iakttagande av de allmänna hygienkrav enligt 58 c § samt genom att iaktta ett beslut som utfärdats med stöd av 58 d §.
Grundlagsutskottet bedömer i samband med stiftandet av 58 c–58 h § i lagen om smittsamma sjukdomar som utgör grunden för den föreslagna regleringen, att det av konstitutionella skäl är motiverat att föreskriva om skälig kompensation till näringsidkare för de ekonomiska förluster som orsakas av kommunens eller regionförvaltningsverkets beslut om stängning av lokaler på basis av lagen om smittsamma sjukdomar, i synnerhet om begränsningen varar längre än den maximitid på 14 dygn som föreskrivs för ett stängningsbeslut (GrUU 44/2020 rd). Kostnader som orsakats företagen ersätts i enlighet med lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020). Lagen gäller till och med den 31 december 2021.
Giltighetstid
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 44/2020 rd) ansett att giltighetstiden för de begränsningsåtgärder som föreskrivs för att förebygga spridningen av covid-19-epidemin ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt. I detta skede kan epidemiläget i slutet av året inte förutspås tillräckligt noggrant för att det med tanke på förlängningen av giltighetstiden fullständigt ska kunna påvisas att det ännu i december 2021 är absolut nödvändigt att begränsningsåtgärderna är i kraft. Det bör dock beaktas att tröskeln för tillämpning av sådana bestämmelser som allvarligt ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna är hög, varvid bestämmelsernas giltighet i sig inte innebär att begränsningsåtgärder tas i bruk. Om epidemiläget hålls på en måttlig nivå på hösten och vintern 2021, kan kraftigt begränsande åtgärder inte tas i bruk, eftersom ibruktagandet av dem förutsätter inte bara att epidemin är i accelerations- eller samhällsspridningsfasen utan också att åtgärderna är nödvändiga för att förebygga att epidemin sprids.
Beslutsfattande myndigheter har också en skyldighet att bedöma ett eventuellt begränsande besluts förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna. När myndigheten fattar sitt beslut har den en skyldighet att bedöma beslutets proportionalitet och nödvändighet i förhållande till beslutets syfte och de skyddsintressen som skyddas genom beslutet. Detta tryggar för sin del att inte heller de befogenheter som föreskrivs i lag som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna får utövas utan sakliga och nödvändiga grunder.
Det föreslås att giltighetstiden för de temporära bestämmelser som nu föreslås är sex månader. Det är motiverat att begränsa giltighetstiden till sex månader, eftersom man med de befogenheter som nu föreslås i ett eventuellt allt sämre epidemiläge bevisligen snabbt och effektivt kan förebygga spridningen av epidemin och på så sätt trygga människors liv, hälsa och hälsovårdens bärkraft. Tröskeln för att tillämpa bestämmelserna är hög, och därför kan begränsningsåtgärder som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna inte tas i bruk om epidemiläget inte gör det möjligt: åtgärder som ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna kan således inte vidtas ens på epidemins basnivå, även om bestämmelserna gäller till utgången av december 2021.
Syftet med propositionen är inte att de föreslagna begränsningarna med säkerhet ska användas för att förhindra spridningen av covid-19-epidemin. Syftet med propositionen är däremot att säkerställa att begränsningar kan införas i en sådan eventuell situation där det är nödvändigt med begränsningar. Som det i mars riskerade att gå i Finland och som det redan har gått i flera länder kan virusvarianter leda till en ökning av allvarliga sjukdomsfall och en snabb överbelastning av sjukvårds- och intensivvårdskapaciteten. En överbelastning av kapaciteten leder inte bara till att behandlingen av dem som smittats av covid-19 äventyras, utan också till att behandlingen av dem som lider av andra sjukdomar fördröjs och att vårdens kvalitet försämras avsevärt.
En förlängning av giltighetstiden till slutet av året är proportionerlig, eftersom ibruktagandet av åtgärderna utöver en hög incidens också förutsätter att åtgärderna är nödvändiga för att förebygga spridningen av epidemin. När det gäller proportionaliteten är det också värt att notera att förlängningen av giltighetstiden inte har några betydande självständiga rättsverkningar på de grundläggande fri- och rättigheterna i en situation där epidemiläget hålls på en måttlig nivå, eftersom åtgärder som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna inte kan tas i bruk. I en situation där epidemin plötsligt förvärras eller där det uppstår nya virusvarianter som utgör ett betydande nytt hot mot människors liv och hälsa behövs det däremot snabbt metoder för att förebygga att epidemin sprids och för att trygga andra grundläggande fri- och rättigheter. Då förutsätter skyddet av människors liv och hälsa samt tillhandahållandet av tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster snabba, förebyggande och tillräckliga åtgärder av myndigheterna för att förebygga att epidemin sprids. Dessa åtgärder är inte i bruk om giltighetstiden inte förlängs. Med tanke på tryggandet av de grundläggande fri- och rättigheterna är det således också motiverat att förlänga bestämmelsernas giltighetstid till den 31 december 2021.
Det måste också anses nödvändigt att förlänga giltighetstiden till den 31 december 2021, eftersom det redan finns exempel i världen på situationer där covid-19-epidemin har börjat öka explosionsartat efter att epidemin först har avtagit och begränsningsåtgärder har avvecklats. Detta visar att antalet smittfall trots det förbättrade sjukdomsläget plötsligt kan börja öka igen och att epidemiläget kan förvärras avsevärt på kort tid. Covid-19-viruset har också muterat och det har redan förekommit flera varianter av viruset ute i världen och även i Finland. Nya virusvarianter kan smitta snabbare och effektivare än det ursprungliga viruset, vilket även i en bättre sjukdomssituation utgör ett betydande hot mot människors liv och hälsa.
Syftet med lagen om smittsamma sjukdomar är att förebygga smittsamma sjukdomar och spridningen av dem samt deras negativa konsekvenser för människor och samhället. Således ska de åtgärder som avses i lagen om smittsamma sjukdomar i princip vara föregripande för att spridningen av epidemin effektivt ska kunna förhindras samtidigt som människors liv och hälsa och tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster skyddas på bästa möjliga sätt. I en situation där covid-19-epidemin fortfarande utgör ett betydande globalt hot mot människors liv och hälsa och i en situation där nya virusvarianter fortfarande påträffas är det därför nödvändigt att myndigheterna har lagstadgade metoder att förhindra att epidemin sprids, om epidemiläget förvärras på nytt i Finland. På detta sätt kan man på ett förutseende sätt och i rätt tid vidta behövliga åtgärder för att skydda människors liv och hälsa och trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft. Föregripande och rättidiga åtgärder kan rädda människoliv.
Begränsningar som föreskrivits för en kort, bestämd tid har man varit tvungen att förlänga ett flertal gånger, eftersom epidemin har pågått i över ett år. Det kan fortfarande inte med säkerhet sägas något om epidemins varaktighet, och därmed har bedömningen av propositionens giltighetstid gjorts i ljuset av en avvägning av olika risker samt fördelar och nackdelar. Om det i bedömningen betonas att statsrådet och myndigheterna ska kunna reagera snabbt på en eventuell försämring av epidemin, måste tillräckligt verkningsfulla begränsningsmöjligheter gälla åtminstone tills behovet av lagstiftningen kan bedömas på nytt i riksdagen hösten 2021.
På de grunder som anges ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Det är dock motiverat att inhämta grundlagsutskottets utlåtande i frågan.