Det främsta sättet att konsolidera de offentliga finanserna är enligt regeringsprogrammet att påskynda tillväxten inom ekonomi och sysselsättning. Genom sina sysselsättnings- och tillväxtåtgärder eftersträvar regeringen 100 000 nya sysselsatta och en offentlig ekonomi stärkt med cirka två miljarder euro. Centern fäster stor vikt vid dessa mål och åtar sig att genomföra dem i sina egna alternativ. För närvarande ser det ut som om regeringens politik inte leder till de mål som regeringen fastställt. I Finland ökar nu bara arbetslösheten, konkurserna och skulden, inte ekonomin och människornas välfärd.
En lika dyster bild av vår situation som beskrivits ovan målas i statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028.
Finansministeriet förutspår i planen att ekonomin inte växer alls i år utan är jämnt 0 procent. För nästa år beräknar finansministeriet en tillväxt på 1,6 procent. Det är oroväckande att den ekonomiska tillväxten efter nästa år enligt prognosen åter avtar. År 2026 väntas tillväxten vara 1,5 procent, år 2027 1,3 procent och år 2028 är den nere i 1,1 procent.
I planen för de offentliga finanserna konstateras också att minskningen av befolkningen i arbetsför ålder och den svaga utvecklingen av arbetade timmar per arbetstagare minskar arbetsinsatsens tillväxteffekt på den ekonomiska produktionen. Produktionen minskar också när ökningen av deltagargraden och den strukturella arbetslösheten avtar och utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder börjar minska arbetsinsatsen i slutet av granskningsperioden.
Finansministeriet förutspår att sysselsättningsgraden sjunker något i år och återgår till utgångsnivån 2023 under 2025. Mot slutet av ramperioden fortsätter sysselsättningen att öka och blir 76,1 procent 2028, medan siffran i utgångsläget 2023 var 73,2 procent.
Centern uttrycker oro över regeringens åtgärder som direkt eller indirekt försämrar deltagandet i arbetet. Regeringen har slopat skyddade delar av förmånerna, varvid incitamenten för deltidsarbete kan minska.
Centern påpekar att alla i arbetsför ålder på grund av sin livssituation, sitt hälsotillstånd eller närståendes vård- och omsorgsbehov inte har möjlighet eller förutsättningar att arbeta på heltid. Deltidsarbete är lika viktigt, värdefullt och värt att understöda i situationer där heltidsarbete inte är möjligt. Det är också fråga om att förändra arbetslivets attityder och till exempel söka individuella lösningar.
Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet försvagar tillgången på arbetskraft
Centern understödde inte att vuxenutbildningsstödet slopas, eftersom slopandet av stödet kommer att förvärra bristen på arbetskraft ytterligare särskilt inom de kvinnodominerade branscherna för social- och hälsovård och småbarnspedagogik och försvåra ordnandet av lagstadgade tjänster både i kommunerna och välfärdsområdena.
Centern föreslår i stället att vuxenutbildningsstödet revideras så att stödet riktas effektivare än för närvarande till branscher med brist på arbetskraft. Då skulle vuxenutbildningsstödet även i fortsättningen möjliggöra omskolning och vidareutbildning, särskilt inom de branscher där arbetstagarna måste ha en viss examen för att uppfylla de formella kvalifikationskraven.
Yrkena inom kommun- och välfärdssektorn är mestadels reglerade och behörighetsvillkoren för dessa yrken förutsätter också examensinriktad tilläggsutbildning och fortbildning. Man har under de senaste åren kompletterat lagstiftningen som preciserar personaldimensioneringen och behörighetsvillkoren inom den offentliga sektorn, vilket i sin tur ökar behovet av att avlägga examina.
Tillgången på formellt kompetenta arbetstagare kommer att försämras i och med att vuxenutbildningsstödet slopas. De negativa konsekvenserna av att stödet dras in drabbar inte bara offentliga tjänster utan också privata företag och aktörer inom den tredje sektorn och försvårar rekryteringen av kompetent arbetskraft. Enligt Näringslivets forskningsinstitut Etlas undersökning från 2021 är vuxenutbildningsstödets effekter på sysselsättningen och inkomsterna störst inom social- och hälsovården. Enligt arbets- och näringsministeriets Arbetskraftsbarometer (2023) råder det mest brist på närvårdare, sjukskötare, specialsakkunniga inom socialt arbete, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare. Vuxenutbildningsstödet används uttryckligen inom social- och hälsovårdsbranschen, räddningsväsendet, undervisningssektorn och småbarnspedagogiken, där behovet av kompetensutveckling är störst.
Enligt ny statistik från Sysselsättningsfonden ökade antalet ansökningar om vuxenutbildningsstöd inom social- och hälsovårdssektorn 2023 jämfört med 2022. År 2023 fanns det sammanlagt 10 801 stödtagare som avlade studier inom social- och hälsovårdssektorn. Av dem hade 3 425 personer redan utbildning inom social- och hälsovården sedan tidigare, medan 7 376 personer sökte sig från en annan bransch för att studera inom social- och hälsovården. Antalet personer som arbetade inom social- och hälsovården men som skaffade sig ny utbildning inom en annan bransch var 2 218.
År 2023 utbildade sig över 1500 personer inom småbarnspedagogiken och undervisningssektorn. Av dem var 91 procent sådana som bytte bransch. Också inom dessa branscher behövs det på grund av arbetets natur och lagstadgade uppgifter som kräver formella kvalifikationer tilläggsutbildning och fortbildning som baserar sig på examen och som antingen utvidgar det egna kunnandet eller där man ovanpå en tidigare examen avlägger examen på följande utbildningsnivå, såsom exempelvis när man studerar från närvårdare till sjukskötare, från socionom till socialarbetare eller från barnskötare inom småbarnspedagogik till lärare inom småbarnspedagogik.
Vuxenutbildningsstödet har varit ett viktigt sätt att främja de anställdas arbetshälsa och förlänga tiden i arbetslivet. Vuxenutbildningsstödet har varit en effektiv kanal för kontinuerligt lärande och den har motiverat till att avancera i arbetslivet, utvecklas på eget initiativ och minska belastningen i det egna arbetet.
Centern ser det som beklagligt att regeringen inte har gjort adekvata bedömningar av vilken inverkan indragningen av vuxenutbildningsstödet har på tillgången på kvalificerad personal inom olika branscher. Regeringen har inte heller i tillräcklig utsträckning bedömt vilka konsekvenser slopandet av stödet har för möjligheterna för personer med olika grundutbildning inom olika branscher att höja sin egen kompetens- och utbildningsnivå under arbetskarriären efter indragningen av vuxenutbildningsstödet.
Vuxenutbildningsstödet har redan tidigare gjort det möjligt för personer med yrkesexamen inom social- och hälsovården att höja utbildningsnivån och avancera till nya uppgifter inom sektorn. I studierna inom social- och hälsovården är det i allmänhet inte möjligt att genomföra långvarig arbetslivspraktik om man samtidigt jobbar heltid.
Centern anser det vara problematiskt att regeringen inte har lagt fram eller till riksdagen lämnat några konkreta förslag som tryggar vuxnas utbildning i fortsättningen. Centern anser att utvecklingen av det nuvarande vuxenutbildningsstödet bör fortsätta med en modell som särskilt beaktar de särskilda behoven inom de reglerade social- och hälsovården och fostrings- och undervisningsområdena, så att bristen på kompetent arbetskraft inom dessa branscher inte förvärras ytterligare.
Vi anser det motiverat att mer specifikt än i nuläget avgränsa och omfördela vuxenutbildningsstödet. I stället för att stödet dras in bör villkoren för erhållande av stöd definieras på nytt till exempel genom att det fastställs en övre åldersgräns för stödtagarna, varvid tiden i arbetslivet efter stödperioden är längre än vad som för närvarande förutsätts i villkoren för vuxenutbildningsstöd, och genom att den genomsnittliga stödnivån sänks. Centerns mål är att behovet av stöd för vuxenutbildning halveras. (Den avvikande meningens förslag till ställningstagande 1).
Slopandet av alterneringsledigheten
Centern motsätter sig förslaget att systemet med alterneringsledighet slopas. De ändringar som regeringen Orpo genomfört kommer få negativa ytterst konsekvenser för närståendevårdarna samt för förutsättningarna för närståendevård.
På grund av det ökade behovet av vård får förutsättningarna för anhörig- och närståendevård inte försämras i en situation där antalet äldre ökar och välfärdsområdenas ekonomi även i övrigt är stram. Orpos regering har som mål att möjligheterna att kombinera närståendevård och förvärvsarbete förbättras.
Alterneringsledigheten har gjort det möjligt för en del av dem som utnyttjar alterneringsledigheten att vårda en närstående vars hjälpbehov ökar. Alterneringsledigheten har tryggat ekonomin så att man för en kortare tid har kunnat vara borta från förvärvsarbete för att fokusera på omsorgen av en närstående till exempel i en betungande livssituation. Alterneringsledigheten har varit ett andningshål för många närståendevårdare i situationer där det har varit krävande att kombinera förvärvsarbete och vård av en närstående. Det kan till exempel vara situationer där ett barn insjuknar i en kronisk sjukdom och det behövs en förälders närvaro under vården och för att ordna vården, men ännu vanligare är att det rör sig om kvinnor i medelåldern som tar hand om sina föräldrar eller svärföräldrar.Bättre ork i arbetet är en central faktor när det gäller att förlänga tiden i arbetslivet. Alterneringsledigheten främjar den alterneringsledigas arbetshälsa och ork att arbeta kvar. Alterneringsledigheten har också haft en betydande sysselsättningsfrämjande effekt för alterneringsvikarierna som har haft lättare att få arbete på den öppna arbetsmarknaden efter ett alterneringsvikariat.
Centern anser att systemet med alterneringsledighet bör utvecklas i stället för att slopas. Systemet med alterneringsledighet bör riktas till de personer som vill kombinera närståendevården med sin rådande livssituation, till exempel när det gäller vård av ett sjukt barn eller en äldre närstående. Centern vill främja alla metoder för att stärka närståendevården, eftersom det är en kostnadseffektiv lösning för samhället och också en människovärdig och ofta önskad lösning för dem som vårdas. (Den avvikande meningens förslag till ställningstagande 2).
Gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa enligt arbetets längd
I regeringsprogrammet för regeringen Orpo har man kommit överens om att se över utkomstskyddet för arbetslösa så att incitamenten att arbeta blir starkare. Regeringen graderar nivån på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa enligt arbetslöshetens längd. Centern vill däremot gradera utkomstskyddet för arbetslösa enligt tiden i arbete före arbetslösheten. En längre tid i arbete före arbetslösheten ska berättiga till ett längre utkomstskydd för arbetslösa än en kort arbetshistoria. För närvarande och efter den föreslagna ändringen är varaktigheten för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa densamma oberoende av hur länge personen har varit i arbetslivet före arbetslösheten. Centern anser inte att en sådan modell är tillräckligt sporrande och rättvis.
Centerns mål är att genom reformen uppnå de konsekvenser för de offentliga finanserna som är av samma storleksklass som regeringen uppskattade att den kommer att uppnå med sin egen modell. Enligt arbetsgruppen för utveckling av utkomstskyddet för arbetslösa kan graderingen enligt arbetets längd stärka de offentliga finanserna med cirka 200 miljoner euro genom en modell där utkomstskyddet för arbetslösa för varje 5 månaders arbete inflyter 100 dagar och det maximala antalet är 400 dagar.Centerns mål är en modell där det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa inflyter redan från kortvariga arbetspass. Centern uppmuntrar regeringen att till riksdagen lämna en ny proposition om gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa enligt tiden i arbetslivet före arbetslösheten. (Den avvikande meningens förslag till ställningstagande 3).
Rätt till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa för alla som uppfyller villkoren
Centern vill också utvidga rätten till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa på lika villkor för alla sysselsatta. Centern anser att det strider mot försäkringsprincipen att alla sysselsatta blir tvungna att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för sin lön, liksom alla arbetsgivare till löntagare, men att endast de som hör till en arbetslöshetskassa har rätt till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa när arbetslösheten börjar, även om den som blivit arbetslös annars skulle uppfylla villkoren för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.
I praktiken kan utvidgningen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till en förmån som gäller alla sysselsatta genomföras exempelvis så att alla sysselsatta ska höra till en arbetslöshetskassa. Enligt en rapport som utredaren Mauri Kotamäki färdigställde 2018 (Kohti vakuuttavampaa ansioturvaa — Arvio ansiosidonnaisen työttömyysturvan kehittämismahdollisuuksista) uppgår finansieringsunderskottet till 228 miljoner euro med beaktande av kassornas ökade medlemsavgiftsinkomster. Av underskottet skulle 110 miljoner riktas till pensionssystemet.
Reformen kan finansieras till exempel genom att finansieringsmodellen för utkomstskyddet för arbetslösa ses över så att kostnaderna täcks med arbetslöshetsförsäkringspremier. Den lönesumma som ligger till grund för försäkringspremierna uppgår till cirka 100 miljarder euro, vilket innebär att höjningen av arbetslöshetsförsäkringspremien för varje 0,1 procentenhet medför cirka 100 miljoner euro. Reformen kunde ha genomförts redan från början av året, när Sysselsättningsfonden i och med de senaste årens kraftiga sysselsättningsutveckling hade möjlighet att avsevärt sänka arbetslöshetsförsäkringspremierna.
Centern förutsätter att regeringen skyndsamt bereder en reform som ska respektera försäkringsprincipen för alla sysselsatta och som innebär att alla som betalar arbetslöshetsförsäkringspremier har rätt till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa på lika villkor. (Den avvikande meningens förslag till ställningstagande 4).
Hur lönesubventionerat arbete tillgodoräknas i arbetsvillkoret
Centern uttrycker sin oro över vilka konsekvenser de lagändringar som regeringen beslutat om har för det lönesubventionerade arbetet. I fortsättningen tillgodoräknas lönesubventionerat arbete i regel inte alls i arbetsvillkoret. Lönesubventionerat arbete är arbete som arbetstagaren utför i ett anställningsförhållande och för vilket lönen betalas enligt kollektivavtal. Syftet med lönesubventionerat arbete är att främja sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Lönesubvention kan beviljas om en arbetslös arbetssökande har brister i yrkeskompetensen, om personen har fyllt 60 år och är långtidsarbetslös eller om han eller hon har en varaktig skada eller sjukdom som försämrar förutsättningarna att få arbete.
Den lagändring som regeringen främjat försätter arbetstagare som arbetar i lönesubventionerat arbete i en annan ställning än andra arbetstagare. Ändringen kommer att göra det betydligt mindre attraktivt att arbeta med lönesubvention och därmed också i övrigt förlänga arbetslöshetsperioderna för personer som har svårare att få jobb samtidigt som behovet av och kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna ökar. Ändringen inverkar negativt också på förutsättningarna för aktörer i små kommuner och tredje sektorn att få arbetstagare till exempel på landsbygden.
Uppföljning av effekterna av regeringens politik
Centern anser det vara nödvändigt att regeringen följer lagändringarnas konsekvenser. Flera av regeringens lagändringar ökar avsevärt användningen av grundtrygghet och utkomststöd. Centern uttrycker bekymmer över att bedömningen av förändringarnas sammantagna konsekvenser är bristfällig. Konsekvenserna av förmånsnedskärningar är betydande särskilt för barnfamiljer och kommer därför sannolikt att öka barnfamiljsfattigdomen. Många lagändringar ökar också den regionala ojämlikheten.
Vi anser att det är nödvändigt att regeringens sysselsättningsmål och konsolideringsmålen för de offentliga finanserna nås. Vi är emellertid oroade över om regeringen kommer att uppnå dessa mål. Därför bör regeringen kontinuerligt följa sysselsättnings- och ekonomiutvecklingen och vilka konsekvenser lagändringarna har för måluppfyllelsen samt vid behov vidta åtgärder.