Verksamhetsförutsättningarna för jordbruket och livsmedelsproduktionen

Planen för de offentliga finanserna tar fasta på regeringens mål att stabilisera skuldkvoten i de offentliga finanserna före 2027. Regeringen har också utfäst sig att hålla underskottet i de offentliga finanserna under 3,5 procent år 2024. För att uppnå dessa mål vidtar regeringen åtgärder som är nödvändiga för att balansera upp de offentliga finanserna. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att jordbrukets betydelse som en del av försörjningsberedskapen och samhällets strategiska kärna har identifierats så att nedskärningar inte har riktats till livsmedelsproduktionen. Med tanke på försörjningsberedskapen är det nödvändigt att jordbruket tillförsäkras förutsättningar att klara av sin huvudsakliga uppgift, dvs. livsmedelsproduktionen. Allokeringen av jordbruksstöden påverkar också i hög grad priset på konsumenternas matkasse. Utskottet anser att jordbrukspolitikens och lantbruksproducenternas betydelse med tanke på den nationella försörjningsberedskapen och livsmedelsförsörjningen bör framhävas också i den offentliga debatten. 

Anslagen under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel uppgår till i genomsnitt 2,6 miljarder euro per år under ramperioden. Av anslagen är andelen för jordbruk och livsmedelsekonomi 70 procent i slutet av ramperioden, 16 procent för landsbygdsutveckling, 7 procent för naturresursekonomi och 7 procent för övriga kapitel under huvudtiteln. Största delen, det vill säga cirka 90 procent, av anslagen för utveckling av landsbygden och för jordbruk och livsmedelsekonomi hänför sig till genomförandet av Finlands CAP-plan 2023—2027, som infördes vid ingången av 2023. Stöden har under de senaste åren utgjort i genomsnitt cirka 30 procent av gårdarnas totala intäkter, vilket innebär att deras betydelse som ekonomiskt skyddsnät fortfarande är stor. 

Jord- och skogsbruksutskottet betonar att jordbrukets lönsamhet fortfarande är mycket svag. Enligt Statistikcentralens uppgifter från våren 2024 sjunker företagarinkomsten från jordbruket mer än väntat år 2023. Enligt de preciserade preliminära uppgifterna beräknas företagarinkomsten inom jordbruket minska med nästan 23 procent från året innan till följd av att det svaga skördeåret 2023 och de slopade krisstöden som ännu betalades 2022. År 2023 är gårdarnas genomsnittliga företagarinkomst enligt Naturresursinstitutets prognos 16 500 euro. Enligt Naturresursinstitutet betalades det i Finland så sent som 2020 arealbaserade stöd på cirka 60 miljoner euro till gårdar som inte alls haft inkomster av jordbruksprodukter eller utarrendering av åkrar. Utskottet anser att det i enlighet med regeringsprogrammet är viktigt att stöden för att trygga den nationella försörjningsberedskapen särskilt riktas till livsmedelsproduktionen. 

Enligt regeringsprogrammets vision kommer livsmedelsproduktionen i Finland att vara lönsam och livsmedelsexporten fördubblats. Planen för de offentliga finanserna innehåller också sysselsättnings- och tillväxtåtgärder för att uppnå en hållbar tillväxt i Finlands ekonomi. För försörjningsberedskap och exportfrämjande åtgärder inom jordbruks- och livsmedelssektorn och bioekonomisektorn anvisas 10 miljoner euro per år från och med 2025. Livsmedelssektorn är Finlands fjärde största bransch som direkt sysselsätter nästan 40 000 personer och indirekt var åttonde finländare, dvs. mer än 340 000 personer. I Finland är graden av inhemskt ursprung för råvaror mycket hög (82 procent) och cirka 72 procent av livsmedelsexportens förädlingsvärde stannar kvar i Finland. Men handelsbalansen för livsmedel visar underskott, och trots den ökade exporten har exempelvis Sveriges export fem gånger större värde och Danmarks upp till tio gånger större värde jämfört med Finlands livsmedelsexport. Jord- och skogsbruksutskottet anser att anslaget för exportfrämjande i planen för de offentliga finanserna är ytterst behövligt för att genomföra åtgärderna i tillväxtprogrammet för livsmedelssektorn. 

Utöver främjandet av livsmedelsexporten behövs det tillräcklig FoU-finansiering för att påskynda innovationer och investeringar inom livsmedelsbranschen i syfte att öka förädlingsvärdet och sysselsättningen inom branschen. För FoU-verksamheten anvisas det inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ett tillägg på i genomsnitt cirka 7 miljoner euro per år under ramperioden, varav 4 miljoner euro anvisas för stöd till FoU-verksamheten inom bioekonomin och i genomsnitt cirka 3 miljoner euro anvisas för post doc-program för forskningsinstitut. I de yttranden som utskottet fått har det betonats att stärkandet av den inhemska livsmedelsindustrins konkurrenskraft förutsätter ett långsiktigt åtagande att främja exporten och i praktiken också till exempel en ökning av livsmedelssektorns andel av Finlands Akademis och Business Finlands finansiering. De produktutvecklingstjänster inom livsmedelssektorn som möjliggjorts genom offentliga FoU-satsningar samt forskningsinstitutens grundforskning och innovationer som uppstår i tillämpad forskning skapar förutsättningar för uppkomsten av nya innovationsföretag och egen innovationsverksamhet i företag. När det gäller FoU-finansieringen måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kommersialiseringen av forskningen. 

Med tanke på jordbrukets framtid påpekar utskottet att medelåldern bland jordbrukarna stiger. Enligt Statistikcentralen var medelåldern 53 år 2021, medan den så sent som 2000 var 47 år. Under samma period har andelen jordbrukare över 65 år av alla jordbrukare ökat så att nästan var femte jordbrukare var äldre än 65 år 2021. Med tanke på generationsväxlingarna på gårdarna kan nedskärningen av yrkesutbildningen med 100 miljoner euro för vuxnas del försvåra situationen och försvaga landsbygdsföretagandets attraktionskraft och tillgången på kompetent arbetskraft. Den kanske viktigaste produktionsfaktorn inom primärproduktionen är kunnig och välmående arbetskraft, och yrkesutbildningen har en central betydelse också för jord- och skogsbruksbranschens framtid. Naturbruksutbildningen är dyr eftersom den kräver omfattande stödstrukturer för undervisningen, såsom undervisningsgårdar, trädgårdar och skogar. Utbildningen är praktiskt orienterad och kräver också undervisning i smågrupper. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att naturbruksutbildningen kan tillgodose behoven inom jord- och skogsbruket och de förändrade kraven i omvärlden. 

Utveckling av landsbygden

I regeringsprogrammets bilaga B om ekonomiska beslut konstateras det att Finlands CAP-plan ska ändras så att den nationella medfinansieringen minskas med sammanlagt 137,5 miljoner euro 2025–2027. Minskningen avser landsbygdsutveckling på regional och lokal nivå. Jord- och skogsbruksutskottet fäste i sitt utlåtande om planen för de offentliga finanserna 2024–2027 (JsUU 11/2023 rd — SRR 1/2023 rd) uppmärksamhet vid att en nedskärning i den nationella medfinansieringen i princip samtidigt också minskar Finlands utdelning från EU-finansieringen. Därför bör minskningarna av den nationella finansieringsandelen enligt utskottet planeras omsorgsfullt så att deras inverkan på utdelningen blir så liten som möjligt. 

I ramarna för 2025–2028 görs anslagsöverföringar för den nationella medfinansieringen inom jord- och skogsbruksministeriets moment inom ramen för de totala anslagen för dessa år och den totala finansieringen för 2021–2027. Överföringarna av anslag och ombudgeteringen av den nationella medfinansieringen i budgeten för 2022 gör det möjligt att spara enligt regeringsprogrammet på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt med tanke på förutsättningarna för utveckling av landsbygden och tryggandet av livskraften. Dessutom kan man säkerställa att de mål för CAP-planen som överenskommits med kommissionen uppnås och att EU-finansieringen för planen intäktsförs till fullt belopp. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att man har hittat en ändamålsenlig och skälig lösning för att genomföra besparingen enligt regeringsprogrammet. 

Utskottet betonar särskilt betydelsen av energiförsörjning och driftsäkerhet i livsviktiga nät på landsbygden. Genom att reformera energisystemet och stödja den decentraliserade energiproduktionen kan man förbättra energisäkerheten och försörjningsberedskapen under normala tider och undantagsperioder. Enligt redogörelsen om försörjningsberedskap 2022 ter sig målet att minska den energiproduktionskapacitet som baserar sig på förbränning delvis problematiskt med tanke på försörjningsberedskapen, eftersom det på kort sikt endast finns ett begränsat antal uppvärmningsformer som inte baserar sig på förbränning. I detta sammanhang lyfter utskottet särskilt fram torvens betydelse inom energiförsörjningen, som växtunderlag och som strö inom husdjursproduktionen. 

Hållbar skötsel och användning av skogar

Enligt planen för de offentliga finanserna är målet för naturresursekonomin en hållbar vård och ett hållbart nyttjande av förnybara naturresurser samt hantering av de risker som anknyter till dem. Skogssektorn har i Finland en betydande samhällsekonomisk inverkan, och särskilt i östra och mellersta Finland är skogsbrukets och skogsindustrins regionalekonomiska betydelse mycket stor. Det är nödvändigt att främja skogstillväxten för att trygga tillgången på virkesråvara, samordna skogarnas kolbindning och mångfaldsvärden och trygga utvecklingsmöjligheterna för den träbaserade bioekonomin. Utskottet konstaterar att skogarnas hälsa och anknytande riskhantering spelar en nyckelroll i det allt varmare klimatet. Särskild uppmärksamhet måste ägnas skogarnas utveckling i initialskedet, som kan förbättra skogens kolbindning och motståndskraft mot skador samt säkerställa fortsatt tillgång på virkesråvara av hög kvalitet. Incitamentsystem för skogsbruket spelar en central roll när det gäller att främja en aktiv skogsvård som genomförs i rätt tid. 

Vid användningen av trä eftersträvas en så hög förädlingsgrad som möjligt, står det i regeringsprogrammet. Träbyggandet ökas genom incitament och genom avveckling av reglering i anslutning till det. Finansiering för forskning, utveckling och innovation kanaliseras till träbyggande och satsningar görs på utbildning inom branschen. Utbildning och forskning i skogar och skogsbruk är av central betydelse för utvecklingen av hela bioekonomin samt för upprätthållandet och utnyttjandet av nationella informationsresurser av hög kvalitet. Finland har världens mest detaljerade information om skogstillgångar och heltäckande metoder för inventering av skogsresurserna. Behovet av uppmätta data ökar i framtiden bland annat via EU-lagstiftningen, och därför måste man säkerställa insamlingen av högkvalitativ information om skogstillgångar och vidareutvecklingen av metoderna. 

Högkvalitativ information om skogstillgångar återspeglas också i skyddet av de gamla skogar och skogar i naturtillstånd som uppfyller kriterierna, vilket Finland har förbundit sig till i regeringsprogrammet. Skyddet och inventeringarna av gamla skogar kommer också att påverka enskilda skogsägare, och det är viktigt att det reserveras tillräckliga finansiella resurser för detta kartläggningsarbete. Utskottet betonar allmänt att ekonomiskogar spelar en viktig roll för att bevara den biologiska mångfalden. I Finland finns det totalt 2,94 miljoner hektar skyddade skogar, dvs. 13 procent av Finlands skogar är skyddade.Utanför skogsbruket står 2,27 miljoner hektar, dvs. 10 procent av skogsarealen. Enligt en rapport om Europas skogar omfattar de striktast skyddade skogarna i hela Europa sammanlagt 3,7 miljoner hektar, varav cirka hälften (1,9 miljoner hektar) finns i Finland. 

Inom naturresursekonomin finns handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) och livsmiljöprogrammet Helmi, som fokuserar på restaurering, bland de viktigaste programmen för att förbättra tillståndet för den biologiska mångfalden. Det främsta målet för Helmi-programmet är att stärka den finska naturens mångfald och förbättra livsmiljöns tillstånd bland annat genom att man skyddar och restaurerar myrar, restaurerar och vårdar fågelvatten, vårdbiotoper och skogsmiljöer samt restaurerar naturen kring små vattendrag och stränder. Som ett led i genomförandet av Helmi-programmet har anvisats tilläggsfinansiering i form av projektfinansiering för fångst av skadliga små rovdjur samt för restaurering och vård av fisk- och livsmiljöer. Utskottet noterar att finansieringen av frivilliga mångfaldsprogram (Nousu-, Metso- och Helmi-programmen) har förlängts med sammanlagt 6 miljoner euro per år. 

Fiskerihushållningen som en del av försörjningsberedskapen

Ovan nämns det att Finlands handelsbalans visar underskott inom livsmedelssektorn. Trots de rikliga fiskresurserna uppvisar också handelsbalansen för fiskprodukter ett kraftigt underskott i Finland. Importvärdet för alla fiskprodukter 2023, exklusive transitexport av lax, var 372 miljoner euro. Till Finland importerades hela laxar från Norge till ett värde på 288 miljoner euro, och en del av laxarna exporterades som färskvara vidare till Europa. Värdet av exporten exklusive transitexporten av lax uppgick för sin del till 79 miljoner euro. Jord- och skogsbruksutskottet anser att det är viktigt att fortsätta genomförandet av programmet för främjande av inhemsk fisk och vattenbruksstrategin. Som en del av den inhemska försörjningsberedskapen bör man fortsatt sträva efter att ytterligare förbättra verksamhetsförutsättningarna för yrkesfisket, så som det konstateras i regeringsprogrammet. Dessutom kan konsumtionen, tillgången och exporten av inhemsk fisk ökas också genom att vattenbrukssektorns verksamhetsbetingelser förbättras, där det är viktigt att förenkla tillståndsförfarandena och bestämmelserna om fiskodling. 

Konsekvenserna av produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen

Regeringen genomför statsförvaltningens produktivitetsprogram, med sikte på att uppnå en besparing på sammanlagt cirka 390 miljoner euro från och med 2027. I regeringsprogrammet beslutades det om en omkostnadsbesparing på cirka 240 miljoner euro. Dessutom beslutade regeringen i samband med ramförhandlingarna våren 2024 att minska omkostnaderna med cirka 150 miljoner euro varje år och att tidigarelägga den tidigare överenskomna besparingen med 50 miljoner euro till att infalla redan 2025. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde står för sammanlagt 26,5 miljoner euro av statsförvaltningens produktivitetsprogram från och med 2027. 

När det gäller sparbetingen i produktivitetsprogrammet har det uttryckts oro över hur besparingarna påverkar förvaltningens kunder, dvs. särskilt producenternas och företagens ställning i branschen. Utgångspunkten är att de ansvarsfullt effektiviserar sin verksamhet, prioriterar sina uppgifter och söker besparingar som en del av den normala verksamheten. Jord- och skogsbruksutskottet betonar att produktivitetsprogrammet måste genomföras så att det inte leder till sämre administration av jordbruksstöden eller fördröjda utbetalningar. Utskottet anser att exempelvis kostnadseffektiviteten i tillsynen kan utvecklas så att tillsynens kvalitet eller livsmedelssäkerheten inte försämras. Enligt regeringsprogrammet ska exempelvis överlappande tillsyn på gårdarna och inom livsmedelsindustrin minskas. 

Livsmedelsverkets omkostnader har anvisats sammanlagt 15 miljoner euro för åren 2024–2027 för att stärka verksamheten. I analogi med detta finns en nedskärning på sammanlagt 5,6 miljoner euro inskriven för verket i ramarna för åren 2025–2027. I och med utvecklingen av datasystemen har i synnerhet kostnaderna för underhåll och kontinuerlig utveckling av datasystemen ökat avsevärt, vilket medför en mycket stor utmaning för att få verkets ekonomi i balans. Under den nya programperioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförs mycket stora reformer som gäller förvaltningsprocesserna och tekniken. Genomförandet av den nya programperioden stöder sig starkt på att digitaliseringen utökas och utnyttjas. Jord- och skogsbruksutskottet anser det vara viktigt att följa utvecklingen av kostnaderna för Livsmedelsverkets datasystem och försöka hitta metoder för att bryta kostnadsökningen. 

Avslutningsvis

I planen för de offentliga finanserna ingår besparingar i statsunderstöden inom olika förvaltningsområden, varav ett sparbeting på sammanlagt 13,7 miljoner euro riktas till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. I fråga om besparingarna i statsunderstödet avgörs fördelningen på de olika momenten i samband med senare budgetprocesser. Jord- och skogsbruksutskottet lyfter slutligen fram hur sparbetingen eventuellt påverkar hästhållningens verksamhetsförutsättningar. Under de senaste åren har det skett betydande förändringar i finansieringen av hästhållningen, och finansieringen vidareutvecklas. Fram till 2017 finansierade hästbranschen sig själv helt och hållet via sitt eget spelbolag, men efter att spelbolagen fusionerades under Veikkaus blev finansieringen av branschen beroende av statsunderstöd i enlighet med ett parlamentariskt samförståndsavtal. Nu har det inom branschen lagts fram förslag om att flytta över spelverksamheten till ett licenssystem. Jord- och skogsbruksutskottet betonar att verksamhetsförutsättningarna för hästhållning enligt regeringsprogrammet ska säkerställas och finska hästens ställning som nationalras tryggas. Detta förutsätter att ändringarna i statsunderstöden genomförs på ett kontrollerat och planmässigt sätt.