I statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2025–2028 fortsätter minskningen av anslagen för kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Det att finansieringen sänks äventyrar uppnåendet av många av de målen i regeringsprogrammet och andra dokument som styr utvecklingen av trafiksektorn, såsom främjandet av hållbara trafikformer, avvecklingen av det eftersatta underhållet av trafikledsnätet och minskningen av utsläppen från trafiken. 

Det eftersatta underhållet kommer trots de extra satsningarna endast att öka under regeringsperioden. I slutet av ramperioden är vi enligt sakkunnigyttrandena redan uppe i över 5 miljarder i fråga om det eftersatta underhållet. Det här är en följd av de senaste årens kraftigt höjda kostnadsnivå, som tär på finansieringen av det eftersatta underhållet. Otillräcklig finansiering innebär att de disponibla medlen måste prioriteras och att finansieringen därmed endast i nödfall räcker till det sekundära vägnätet där trafikmängderna är mindre. Det krävs dock systematiskt och proaktivt arbete för att vända på det eftersatta underhållet. 

Samtidigt föreslår regeringen ytterligare nedskärningar i den finansiering som inte är bunden till utvecklingsprojekten, varvid finansieringen av nya trafikprojekt blir helt och hållet beroende av det investeringspaket av engångsnatur som skrivits in i regeringsprogrammet. Genom att satsa på det investeringsprogram som regeringspartierna kommit överens om på förhand, förkastar regeringen det i gott parlamentariskt samarbete utförda arbetet för den riksomfattande trafiksystemplanen samt det beslut om de effektivaste projekten för utveckling av trafiksystemet i Finland som baserar sig på öppen och kunskapsbaserad beredning. 

Regeringsprogrammets investeringspaket omfattar flera projekt som inte bedömts vara de effektivaste och som inte har inkluderats i de effektivaste investeringar som Trafikledsverket berett utifrån trafiksystemplanen. De även av regeringen efterlysta behoven på försörjningsberedskap, stödjande av näringslivets investeringar samt bland annat behov som uppstått i och med Natomedlemskapet utvecklas över tid och den investeringslista som man för mer än ett år sedan kommit överens om i Ständerhuset betjänar inte valperioden. 

Regeringsprogrammets bestående nedskärning i utvecklingsprojekten också under kommande valperioder ger inte en sådan långsiktig bild av utvecklingen av trafiksystemet i Finland utifrån vilken framtiden kan byggas upp. En osäker finansiering av engångsnatur och finansiering som högst når upp till nuvarande nivå säger ingenting om utveckling eller, när priserna stiger, ens om nuvarande nivå, utan skvallrar endast om en recessiv transportpolitik där ett kamrerartat tillvägagångssätt hindrar tillväxten och utvecklingen mot 2030-talet. Framtidsprojekt i stil med projektet Digispår medför både trygghet och utrymme för tillväxt. 

Regeringen har genom sitt eget aktiva agerande försvagat förutsättningarna för kollektivtrafiken både när det gäller användarnas kostnader och serviceproducenternas verksamhetsförutsättningar. Dessutom motsvarar till exempel den finansiering som anvisats för främjande av gång och cykling endast en bråkdel av det faktiska finansieringsbehovet. Användarnas växande behov, bland annat till följd av det koncentrerade servicenätet och den åldrande befolkningen, bemöts inte i regeringens plan för de offentliga finanserna. I motsats till sina egna skrivningar i regeringsprogrammet skjuter regeringen upp besluten om fortsatt köpt flygtrafik till halvtidssöverläggningen. Upprepad osäkerhet i finansieringen betjänar inte det regionala näringslivet, turismen eller utvecklingen av flygtrafiken. 

Förvaltningens omkostnader finns alltid som ett verktyg för att anpassa de offentliga finanserna, men vi påpekar ändå att de lagstadgade uppgifterna ska ges tillräckliga resurser så att nedskärningarna inte på grund av kortsiktighet orsakar större skador. Att sörja för cybersäkerheten är i vår tid en av förvaltningsområdets viktigaste prioriteringar. Med tanke på det försämrar besparingar som drabbar ämbetsverken säkerställandet av den nationella cybersäkerheten. På många områden möjliggör en tillräcklig övervakning även det att marknaden kan utvecklas sunt och störningsfritt. En effektiv, det vill säga kapabel och vaksam förvaltning skapar trygghet för medborgarna och tillväxt för ekonomin. 

Utvecklingen av utsläppen från trafiken har stagnerat och regeringen har stött denna utveckling till exempel genom en trafik- och skattepolitik som stärker användningen av fossila drivkrafter. Avsaknaden av tillräckliga klimatåtgärder inom transportsektorn håller på att oskäligt öka behovet av utsläppsminskningar i den övriga ansvarsfördelningssektorn. I de beslut som riktar sig till kommunikationsministeriets huvudtitel ligger tyngdpunkten på ytterligare besparingar, samtidigt som oföretagsamhet speciellt i fråga om att minska trafikens miljö- och klimatkonsekvenser på lång sikt endast kommer att öka kostnaderna för staten, om Finland blir tvunget att betala för de ouppfyllda klimatmålen. De alternativa metoder för utsläppsminskning som regeringen föreslår lyser med sin frånvaro och den hållbara totalreformen av transportbeskattningen framskrider inte heller. 

Regeringens löfte har varit att göra bättre trafikledspolitik. Centerns utskottsgrupp anser att regeringens trafikledspolitik med fog kan beskrivas som oklar och oansvarig. 

De fina målformuleringar som skrivits in i regeringsprogrammet och regeringens långsiktiga finansieringsbeslut har inte motsvarat varandra. Såväl under de tre sista åren av innevarande valperiod som under den påbörjade ramperioden 2025–2028 beräknas trafikledsanslagen sjunka år för år. Samtidigt blir andelen projekt som står utanför ramarna och som finansieras med försäljningsintäkter från statens produktiva egendom i trafikledsfinansieringen oroväckande stor. 

I motsats till sina egna löften driver regeringen en trafikledspolitik som utarmar största delen av Finland och håller på att skapa en fullständigt felaktig verksamhets- och finansieringskultur för statens trafikledspolitik. Detta blir svårt att korrigera under de kommande regeringsperioderna, eftersom regeringen särskilt i fråga om utvecklingsprojekt håller på att krympa ramfinansieringen till det minimala. 

Regeringen har förstört planerings- och finansieringssystemet för trafiklederna

I sin helhet är regeringens trafikledspolitik mycket problematisk. I regeringsprogrammet beaktades inte den år 2021 parlamentariskt godkända tolvåriga trafiksystemplanen, där målen och tyngdpunkterna för den långsiktiga trafikledspolitiken med tillhörande finansieringsbehov fastställs. Redan i regeringsprogrammet riktade regeringen nedskärningar i trafikledsfinansieringen, och i den aktuella planen för de offentliga finanserna föreslår man ytterligare nedskärningar. Finansieringsbasen för genomförandet av den långsiktiga trafikledsstrategin har fallit bort. Det samma gäller den kommande vårens uppdatering av trafiksystemplanen, ifall nedskärningarna i finansieringen fortsätter. Det finns en stor risk för att regeringen håller på att återgå till en trafikledspolitik som bara gäller över en regeringsperiod, vilket innebär att trafikledspolitiken kommer att sakna långsiktighet och strategiskt tänkande. 

Ett ännu större misstag från regeringens sida var att skära ner i den säkra ramfinansieringen för trafiklederna och ersätta de beslutade sparåtgärderna med ett investeringsprogram av engångsnatur som skrivits in i regeringsprogrammet och som finansieras genom försäljning av statens produktiva egendom. I planen för de offentliga finanserna har dessa ännu icke påbörjade projekt och deras finansiering inte skrivits in i ramarna för statsfinanserna. Trots det kommer regeringen drygt en månad efter sina ramförhandlingar att lämna riksdagen en andra tilläggsbudget för innevarande år. I tilläggsbudgeten inleds de utvecklingsprojekt som skrivits in i investeringsprogrammet och som i detta skede inte längre räknas in i ramarna. På grund av att man är på väg att finansiera investerings- och utvecklingsprojekt samt bastrafikledshållningen med ett investeringsprogram som står utanför ramarna med sammanlagt upp till tre miljarder euro, snedvrider ett trick av detta slag allvarligt statens traditionella finansieringssystem för trafiklederna, gör systemet ännu svårare att hantera och skapar bestående och ständigt växande finansieringsbehov för bastrafikledshållningen. Till följd av detta skulle det eftersatta underhållet av trafiklederna bara fortsätta att öka ännu mer. 

Ett tredje stort misstag från regeringens sida har varit att föra trafikledspolitik utan att bry sig om sakkunnigas bedömningar. Det sorgligaste exemplet på detta är projektet för ett entimmeståg till Åbo (som idag kallas snabbjärnvägen mellan Åbo och Helsingfors), som redan före förhandlingarna om regeringsprogrammet bedömts vara ekonomiskt olönsamt. Regeringen ska kapitalisera projektbolaget med 460 miljoner euro genom att sälja statens produktiva egendom, även om finansieringen av byggnadsfasen för projektets första del ännu är öppen, för att inte tala om den direktbana mellan Salo och huvudstadsregionen som slutligen utgör förbindelseavståndet Åbo-Helsingfors och som står för den dyraste delen av projektet på omkring tre miljarder euro. 

Det eftersatta underhållet av trafiklederna ökar

Vid sidan av genomförandet av entimmeståget till Åbo var det mest ambitiösa löftet inom regeringens trafikledspolitik att vända det så kallade eftersatta underhållet av de dåliga trafiklederna. Enligt sakkunnigbedömningar kommer det eftersatta underhållet av vägnätet inte att öka i år. Det beror på att tillägget på 250 miljoner euro för bastrafikledshållningen från investeringsprogrammet utanför regeringens ramar helt och hållet riktas till beläggning av vägnät och inte alls till exempel till reparation av broar i dåligt skick, för att inte tala om de spårvägar och vattenleder som regeringen låter förfalla. Av det tilläggsanslag för eftersatt underhåll på sammanlagt 520 miljoner euro som anvisats för investeringsprogrammet kommer sammanlagt 270 miljoner euro att kvarstå under de sista åren av valperioden. Det finns inga uppgifter om när och i vilken takt det kvarstående anslaget kommer att användas under åren. 

Enligt Trafikledsverkets uppskattning kommer det eftersatta underhållet av vägnätet att öka från och med nästa år. Det eftersatta underhållet för vägnätet uppgick vid utgången av 2023 till 2,6 miljarder euro och kommer utan en ökning att vid utgången av 2025 uppgå till 2,8 miljarder euro och redan vid utgången av 2027 till 3,1 miljarder euro. Reparationsskulden av spårvägarna kommer att öka med 50 miljoner euro per år före utgången av 2027 och ligger vid utgången av 2027 således på cirka 2 miljarder euro. Det eftersatta underhållet kommer alltså redan före utgången av ramperioden att öka till över 5 miljarder euro. 

Alternativt skulle regeringen kunna ställa in det olönsamma projektet med ett entimmeståg till Åbo och rikta den finansiering som sparas in till att reparera dåliga trafikleder. Regeringen har dock valt en helt annan väg. Regeringen låter det eftersatta underhållet av trafiklederna öka och är på väg att genomföra den onödiga investering som entimmeståget till Åbo bedömts vara. 

Regeringen snedvrider finansieringen för utvecklingen av trafiklederna

Med tanke på den inledningsvis knappa finansieringen av projekten för utveckling av trafiklederna har det i planen för de offentliga finanserna skrivits in en tidigareläggning av inbesparingen på 30 miljoner euro så att den kommer att träda i kraft redan 2025. Dessutom tänker man 2026 minska finansieringen för icke specificerade utvecklingsprojekt med 50 miljoner euro och 2027 och 2028 med 55 miljoner euro. 

Anslaget under momentet för utveckling av trafiklederna skulle under ramperioden uppgå till 318,3 miljoner euro 2025 och minska till 247,9 miljoner euro 2028. Enligt uppgifter från Trafikledsverket uppgår den icke specificerade projektreserven till följd av de tills vidare tagna besluten nu till 11 miljoner euro för 2025, 88 miljoner euro för 2026, 103 miljoner euro för 2027 och 125 miljoner euro för 2028. 

Därför bör finansutskottet fästa särskild uppmärksamhet vid det snedvridna finansieringsförhållandet, där enbart utvecklingsprojekt håller på att genomföras med sammanlagt cirka 2 miljarder euro, medan budgetfinansieringen efter upprepade nedskärningar förblir mycket anspråkslös. 

Anslagen för cybersäkerheten får inte sänkas 

Enligt de sakkunniga som utskottet hört som en del av ramberedningen för de offentliga finanserna för 2025–2028 har Transport- och kommunikationsverket Traficom framfört tilläggsfinansieringsbehov för ramperioden. Tilläggsfinansieringen skulle bestå av cirka 6 miljoner euro per år och riktas till verkets utvidgade uppgifter inom cybersäkerheten, som regeringen inte alls har anvisat någon tilläggsfinansiering för. De flesta av dem gäller cybersäkerhet. Dessutom har man noterat att ämbetsverket kommer att få ett betydande antal nya uppgiftshelheter, för vilka man inte fått tillräcklig finansiering för. 

De sparbeslut och sparförväntningar som regeringen vid sina ramförhandlingar riktade mot myndighetsverksamheten gäller också Traficoms verksamhet, vilket oundvikligen försämrar den nationella cybersäkerheten. 

Centerns utskottsgrupp betonar att Cybersäkerhetscentrets verksamhet finansieras med budgetmedel. Vi har inte råd att under några omständigheter pruta på cybersäkerheten.