Regeringens proposition (RP 177/2024 rd) begränsar stödet för skolresor till att gälla endast studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning. Det är positivt att stödet för skolresor bibehålls för alla studerande som omfattas av läroplikten. Slopandet av stödet ökar dock risken för att jämlikheten och möjligheterna att studera försämras för de studerande som inte deltar i avgiftsfri utbildning. Utbildningens tillgänglighet försämras särskilt i områden där utbildningsnivån i genomsnitt är lägre redan nu.
Regeringens mål med propositionen är att spara åtta miljoner euro. Den eftersträvade nettobesparingen är liten i förhållande till de uppskattade konsekvenserna av propositionen samt riskerna för växande ojämlikhet och kostnaderna för dem.
Propositionen gäller cirka 12 000 studerande, av vilka största delen är i yrkesutbildning. Rabatterna på biljetter för studerande i kollektivtrafiken innebär att propositionen försämrar den ekonomiska ställningen för studerande som inte har kollektivtrafik. På landsbygden är utbildningens tillgänglighet och utbildningsutbudet svagare än i stadsregionerna redan sedan tidigare. Bristfälliga eller dåliga kollektivtrafikförbindelser tvingar studerande i glesbygdsområdena att ordna skolskjuts själva, dvs. i regel att använda egen bil under skolresor. Stödet har beviljats för en skolresa i ena riktningen på högst 100 kilometer, vilket innebär att rätten till stöd inte heller tidigare har varit obegränsad.
Slopandet av stödet för skolresor är den senaste försämringen för vuxna som byter bransch från regeringen Orpo och Purra. Möjligheterna att byta bransch har redan försämrats av regeringens beslut i fjol om att avskaffa vuxenutbildningsstödet, yrkesexamensstipendiet och alterneringsledigheten.
Regeringens nedskärning av stödet för skolresor gäller särskilt studerande inom yrkesutbildning. Yrkesutbildningen är praktiskt inriktad och innefattar utbildning med obligatorisk närvaro, vilket förutsätter att man reser till läroanstalten. Regeringen riktar också mycket omfattande anpassningsåtgärder på 120 miljoner euro till yrkesutbildningen. Enligt regeringen är avsikten att rikta dessa åtgärder till exakt samma vuxna studerande som inte omfattas av läroplikten och att avgränsa utbildningen av unga studerande som omfattas av läroplikten utanför besparingarna. Utbildningsanordnarna har dock framfört att det inte är möjligt att begränsa besparingarna till att gälla enbart yrkesutbildning för vuxna.
Nedskärningarna i yrkesutbildningen kommer att minska antalet läroanstalter och utbildningsområden, förlänga avstånden och försämra utbildningens tillgänglighet. Det är viktigt att notera att alla som slutar ha rätt till stödet för skolresor inte kan flytta närmare studieorten.
Regeringens beslut om slopandet av stödet för skolresor och vuxenutbildningsstödet samt nedskärningar i yrkesutbildningen gäller samma studerande som håller på att utbilda sig för en ny bransch till exempel efter en lång frånvaro från förvärvsarbete eller till följd av hälsoskäl eller för att komma vidare i karriären eller få ytterligare motivation att arbeta och som vill utveckla kompetensen när arbetslivet förändras.
Regeringen Orpo håller samtidigt på att genomföra nedskärningar i kommunernas statsandelar, indexfrysningar, att överföra studerande från det allmänna bostadsbidraget till bostadstillägget för studerande, att bereda en totalreform av studiestödet och att genomföra andra ändringar som påverkar de studerandes försörjning. Alla dessa åtgärder bör bedömas som en helhet och deras sammantagna konsekvenser för möjligheterna att studera för vuxna bör utredas.
En försämring av möjligheterna till utbildning, kontinuerligt lärande och branschbyte kommer att förbruka en del av det humankapital som behövs för vår konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt och vår välfärdsstat. Om vi inte tar hand om vårt kunskapskapital, kommer humankapitalet enligt Finlands Bank att minska redan på 2040-talet.