Regeringen föreslår att det i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) görs sådana ändringar i Folkpensionsanstaltens förvaltning och revision som grundar sig på enhälliga förslag av den parlamentariska arbetsgrupp som utrett behoven av att revidera lagstiftningen om Folkpensionsanstalten (Slutrapport från den parlamentariska arbetsgrupp som utreder behoven att revidera lagstiftningen om Folkpensionsanstalten den 23 februari 2022). Syftet med ändringarna är att uppdatera Folkpensionsanstaltens förvaltning och verksamhet och göra dem smidigare.
Syftet med propositionen är dessutom att Folkpensionsanstaltens tjänster genom en ny bestämmelse om Folkpensionsanstaltens handräckning ska kunna tillhandahållas andra aktörer i samhället för att förbättra säkerheten och försörjningsberedskapen.
Vidare föreslås det att bestämmelser om finansieringen av Folkpensionsanstaltens styrnings- och tillsynsuppgift i fråga om förskrivning av biologiska läkemedel i fortsättningen ska finnas i lagen om elektroniska recept så att denna finansiering separeras från verksamhetskostnaderna för Folkpensionsanstaltens förmånsfonder. Dessutom föreslås det att bestämmelser om tekniska gränssnitt i 15 olika lagar upphävs som onödiga, eftersom bestämmelser om användningen av tekniska gränssnitt i dagsläget finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019).
Utskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte och tillstyrker lagförslagen. Utskottet föreslår dock en teknisk korrigering i ingressen till lagförslag 1.
Syftet med de ändringar som gäller val av Folkpensionsanstaltens ledning och styrelsens ställning är att harmonisera regleringen av statens högsta ledning och stärka ställningen för Folkpensionsanstaltens styrelse. Enligt den gällande lagen utnämner republikens president Folkpensionsanstaltens generaldirektör och direktörer på framställning av fullmäktige. För att förtydliga styrelsens och den operativa ledningens roller föreslås det att fullmäktige i fortsättningen utser generaldirektör på framställning av Folkpensionsanstaltens styrelse och att styrelsen väljer de övriga direktörerna. Det föreslås också att generaldirektörens och direktörernas anställningsförhållanden ändras så att de blir tidsbundna. Dessutom föreslås det att uppgifterna för Folkpensionsanstaltens styrelse kompletteras med fastställande av Folkpensionsanstaltens strategi och beslut om ställföreträdare för den högsta ledningen samt möjlighet att tillsätta delegationer som styrelsen anser vara relevanta.
Enligt propositionen är det inte tillåtet att anföra besvär över utnämningsbeslut som gäller Folkpensionsanstaltens högsta ledning. Besvär får inte heller anföras över de utnämningsbeslut om Folkpensionsanstaltens generaldirektör eller direktörer som i nuläget hör till republikens presidents behörighet, alltså motsvarar de föreslagna bestämmelserna den nuvarande lagstiftningen i fråga om besvärsförbudet. Förbudet är dock ett undantag från den allmänna rätten att överklaga beslut om tillsättande av tjänster.
Förbudet mot anförande av besvär motiveras i propositionen (s. 14–15) med Folkpensionsanstaltens ställning som en offentligrättslig inrättning, vars tillsyn sköts av en av riksdagen vald fullmäktige, vilket begränsar andra statliga organs möjligheter att ingripa i Folkpensionsanstaltens verksamhet. Besvärsförbudet har dessutom motiverats på motsvarande grunder som undantagsbestämmelsen i 59 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994), som lämnar utnämningarna till statens tjänstemannaledning, de centrala sakkunnigtjänstemännen och cheferna för vissa ämbetsverk utanför besvärsförbudets tillämpningsområde (RP 77/2018 rd, FvUB 8/2018 rd). Utskottet instämmer i det som konstateras i propositionen om att Folkpensionsanstaltens direktörstjänster kan betraktas som särskilt viktiga för ledningen av och den planmässiga verksamheten inom statsförvaltningen. Den tid som går åt till besvärsprocesser i fråga om utnämning av Folkpensionsanstaltens direktörer kan försvåra och medföra osäkerhet i skötseln av Folkpensionsanstaltens lagstadgade uppgifter som är viktiga för samhällets funktion. Besvärsförbudet kan således anses motiverat.
Regeringen föreslår att det till lagen om Folkpensionsanstalten fogas en ny bestämmelse om Folkpensionsanstaltens handräckning. Syftet med bestämmelsen är enligt propositionen att säkerställa att Folkpensionsanstalten kan bistå en annan myndighet eller organisation, om den är förhindrad att sköta sina lagstadgade offentliga förvaltningsuppgifter i störnings- eller krissituationer, till exempel om informationssystem slutar att fungera på grund av en cyberattack eller ett elavbrott. Handräckningen får dock inte störa skötseln av Folkpensionsanstaltens lagstadgade uppgifter.
Utskottet anser att det med tanke på försörjningsberedskapen och den nationella säkerheten är motiverat att även andra myndigheter och organisationer som sköter offentliga uppdrag ska kunna utnyttja Folkpensionsanstaltens satsningar på it- och informationshanteringstjänster i samhälleliga störningssituationer. Sakkunniga har dock påpekat att ordalydelsen i förslaget till bestämmelse om handräckning (”Handräckningen ska anknyta till Folkpensionsanstaltens uppgifter enligt 2 §.”) i viss mån lämnar det öppet i vilka alla situationer handräckning kan ges, särskilt med beaktande av att bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens uppgifter i 2 § i lagen om Folkpensionsanstalten är av rätt så allmän natur. Utskottet ser det som viktigt att bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens uppgifter och användningsområdet för handräckning preciseras vid den fortsatta beredningen av lagstiftningen som berör Folkpensionsanstalten.
I propositionen föreslås det i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag att organet som består av revisorer valda av Folkpensionsanstaltens fullmäktige slopas eftersom det finns överlappande verksamhet mellan Folkpensionsanstaltens fullmäktige och de av fullmäktige utsedda revisorerna. I fortsättningen ska en professionell revisor eller ett revisionssamfund som fullmäktige utser ansvara för Folkpensionsanstaltens årliga revision. De ändringar som gäller revision ska enligt propositionen tillämpas på den första räkenskapsperioden som börjar efter lagens ikraftträdande.
Sakkunniga har påpekat att propositionen trots ändringarna i fråga om revision inte innehåller den ändring som den parlamentariska arbetsgruppen föreslagit om att Statens revisionsverk ges rätt att utföra en extern och oberoende revision av Folkpensionsanstalten. Enligt en sakkunnigutredning som den parlamentariska arbetsgruppen beställt skulle en effektivitetsrevision som utförs av Statens revisionsverk komplettera och förbättra tillgången till information, stödja riksdagens budgetmakt och främja utvecklingen av arbetssätten och lagstiftningen.
Enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet valde man att i den aktuella propositionen ta med endast de mest tekniska ändringarna som fastställts i de enhälliga riktlinjerna i den parlamentariska arbetsgruppens slutrapport. Enligt utredning till utskottet har revisionsverkets granskningsrätt ett nära samband med Folkpensionsanstaltens författningsrättsliga ställning och därför kräver frågan noggrannare beredning. Enligt erhållen utredning ingår både Statens revisionsverks granskningsrätt och andra åtgärdsförslag som den parlamentariska arbetsgruppen enhälligt lagt fram om bland annat Folkpensionsanstaltens uppgifter samt behovet av ändringar i rätten att få och behandla information i nästa fas av revideringen av lagstiftningen om Folkpensionsanstalten.
Social- och hälsovårdsutskottet påpekar att utskottet vid behandlingen av verksamhetsberättelserna från Folkpensionsanstaltens fullmäktige flera gånger har understrukit behovet av att utreda om bestämmelserna om Folkpensionsanstaltens tillsyn och styrning samt Folkpensionsanstaltens ställning behöver ändras (ShUB 3/2018 rd, ShUB 40/2018 rd, ShUB 43/2020 rd, ShUB 35/2021 rd och ShUB 55/2022 rd). Utskottet anser det vara viktigt att de ändringar i lagstiftningen som behövs för att genomföra den parlamentariska arbetsgruppens förslag och som inte ingår i den aktuella propositionen bereds utan dröjsmål och så snart som möjligt föreläggs riksdagen för behandling.