​Infopaket: biblioteket och arkivet 2023​​​

​​År 2023 var det återigen riksdagsval – det 39:e i ordningen. Vid tiden för det första riksdagsvalet 1907 – eller egentligen det första valet till den enkammarlantdag som ersatte ståndslantdagen – var Riksdagsbiblioteket redan ett 35-årigt, medelålders bibliotek.

Valåret är en speciell period i riksdagens fyraårscykel. För biblioteket innebär en ny riksdag jobb med användarrättigheter för tiotals och åter tiotals nya användare av webbmaterial, samt användarhandledning och förvaltning av ständigt föränderliga användarlicenser – det vill säga allt som tillströmningen av nya kunder för med sig. Arkivet konkurrensutsätter porträttfotograferingen av riksdagsledamöterna och gör fotona tillgängliga för bland annat media. De nya ledamöterna får introduktion till biblioteket, arkivet och ärendehanteringen. Framför allt har bibliotekspersonalen äran att lära känna de nya ledamöterna, assistenterna och andra nya medarbetare i riksdagen. 

​Riksdagsbiblioteket och riksdagens arkiv, som finns i samma lokaler, har stått till hela folkets förfogande i 110 år. Även om det inte är ett jubileumsår, är det fråga om en beaktansvärd period av öppenhet i riksdagen. Den senaste tidens utveckling har visat att öppenhet inte är en självklarhet. Bibliotekets öppettider kortas ned till hälften den 1 april 2024. Bakgrunden till det är dels att mängden biblioteksbesök minskat, dels att riksdagens kansli strävar efter att dämpa de snabbt växande kostnaderna. 

Allmänheten besöker inte det fysiska biblioteket i samma utsträckning som tidigare, så biblioteket och arkivet har i ökande grad blivit producenter av webbinnehåll och tillhandahållare av distanstjänster. De som arbetar med forskning kring riksdagen, lagstiftning och politik besöker fortfarande biblioteket och arkivet, vilket såväl bibliotekets kundenkät som statistiken visar. För första gången var forskarna den största kundgruppen i fråga om antalet boklån. 

Text: Antti Virrankoski, mars 2024, e-post: fornamn.efternamn@eduskunta.fi​