Kvinnor som riksdagsledamöter

​Andelen kvinnor har ökat i riksdagen under drygt hundra år

År 1907 invaldes 19 kvinnor, vilket betydde att kvinnornas andel bland riksdagsledamöterna var 9,5 %. Andelen kvinnliga ledamöter är störst i den riksdag som inledde sitt arbete 2019: 94 kvinnor (47 %) valdes in då. Under drygt hundra år har andelen kvinnor i riksdagen ökat så mycket att det råder balans mellan könen, även om kvinnorna fortfarande aldrig har varit i majoritet.

Under perioden före självständigheten var antalet kvinnliga ledamöter i lantdagen några gånger högre än år 1907 (1908: 24; 1916: 25). I den lantdag som tillträdde år 1916 var var åttonde ledamot kvinna, vilket är förvånande för en tid då kvinnor i allmänhet inte alls valdes in i parlament.

Efter självständigheten började kvinnornas representation minska: under perioden mellan världskrigen nådde antalet kvinnliga ledamöter bara en gång över 10 procent (1922: 20). Bottnen nåddes i valet år 1930, då bara 11 kvinnor (5,5 %) valdes in i riksdagen. En förklaring till detta kan vara tidsperiodens värderingar och begreppet om samhälleligt moderskap: kvinnornas arbete utfördes i hemmet och med familjen, inte inom representativ politik i riksdagen.

Antalet kvinnor i riksdagen började återigen öka i valen efter andra världskriget. Särskilt snabbt ökade andelen kvinnor i riksdagen från och med slutet av 1960-talet, som föregicks av en liten nedgång i slutet av 1950-talet. Andelen kvinnor i riksdagen översteg gränsen på 20 procent i 1970 års val och gränsen på 30 procent i valet 1983. I 1991 års val blev antalet kvinnliga riksdagsledamöter rekordstort med 77 ledamöter. I följande val år 1995 invaldes färre kvinnor (67) än i föregående val för första gången på tre årtionden. År 2007 överskreds gränsen på 40 procent.

​Antal kvinnliga lantdags- och riksdagsledamöter 1907–2019

Figur 3. Antal kvinnliga lantdags- och riksdagsledamöter 1907–2019
Noggranna numeriska uppgifter finns i bilagan.

Utvecklingen av den parlamentariska representationen för kvinnor kan behandlas till exempel med hjälp av följande modell:
- Mansdominans: Under 10 procent av de invalda är kvinnor.
- Kvinnor i liten minoritet: 10–25 procent av de invalda är kvinnor.
- Kvinnor i stor minoritet: 25–40 procent av de invalda är kvinnor.
- Balans mellan könen: 40–60 procent av de invalda är kvinnor (Dahlerup – Layenaar 2013, 8–10).

Utifrån en sådan behandling var riksdagen, med undantag för några perioder, mansdominerad upp till valet år 1948. Kvinnorna har varit i stor majoritet sedan 1979. En balans mellan könen har rått i riksdagen sedan 2007.

Kvinnor har valts till de viktigaste representativa uppdragen

Kvinnor har krossat politiska glastak sedan början på 1990-talet, då ett rekordantal kvinnor valdes in i riksdagen (77). I riksdagen grundades ett kvinnonätverk som sedan dess har upprätthållit en diskussion om jämställdhet mellan könen och kvinnornas rättigheter samt tillfört ett kvinnoperspektiv i lagberedningen.

Andelen kvinnor bland regeringsministrarna började öka redan under 1990-talet och portföljerna började innehålla andra frågor än de traditionella social- och undervisningsområdena. Elisabeth Rehns framgång i presidentvalet 1994 uppmuntrade kvinnor att sträva efter republikens högsta uppdrag.

 ​Kvinnor i viktiga positioner

Antalet kvinnliga ministrar nådde sin topp när Matti Vanhanens andra regering tillträdde 2007. Då hade regeringen 20 ministrar, av vilka 12 var kvinnor. Av de 14 ministrar som valdes in i Juha Sipiläs regering 2015 var 5 kvinnor. Antti Rinne har 19 ministrar i sin regering 2019 och av dem är 11 kvinnor.

​Parlament med den största andelen kvinnor 2019

I Finlands nuvarande riksdag är 47 % av ledamöterna kvinnor. Med denna andel placerar sig riksdagen på en sjätte plats i en jämförelse mellan olika parlament. För närvarande är över hälften av ledamöterna kvinnor i parlamenten i Rwanda och Bolivia. I en europeisk jämförelse kommer Finland på en andra plats efter Sverige (47,3 %). I motsats till andra länder i statistiktoppen tillämpar Finland ingen könskvotering, varken lagfäst eller för partierna frivillig kvotering. I den andra änden av statistiken finns tre parlament som helt saknar kvinnliga ledamöter.

Andelen kvinnor av det sammanräknade antalet ledamöter i alla parlament i världen är för närvarande 24,3 % (enkammarparlament eller underhus, februari 2019). Kvinnors starka representation har långa anor i de nordiska parlamenten, vilket även kan ses i en regional jämförelse:   

Av ledamöterna i Europaparlamentet var 41 % kvinnor efter valet 2019. I Sverige (55 %) och Finland (54 %) valdes fler kvinnor än män in. I Frankrike och Slovenien valdes lika många kvinnliga och manliga parlamentariker. Av Finlands 13 platser innehas 7 av kvinnor.

Informationspaket om 110 år av kvinnlig rösträtt | Historisk bakgrund | Kvinnor i val | Kvinnor som riksdagsledamöter | Litteratur och webbkällor